Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Banér ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målarkonsten spelade bandån med sin ofta mystiska
inskrift en ej oviktig dekorativ roll, och denna
detalj möter ofta på medeltida religiösa målningar,
t. ex. i kyrkor och kloster. Äfven å
bokegarmärken (se Exlibris) förekomma dylika
inskriftsbandslingor, innehållande valspråk, sentenser,
motton, egarens namn eller initialer o. s. v. Jfr
Devis och Valspråk.
R. G.
*Banér, släkt. Eskil Isaksson, f. omkr.
1415, blef riksråd senast 1445, var höfvitsman på
Raseborg 1457–63 och dog 1488 eller något
dessförinnan. – Knut Eskilsson, f. på
1440-talet, var äldre halfbroder till Nils Eskilsson; han
var ej lagman i Västergötland. Han dog senast
1518, hvadan uppgiften, att han blef ett af offren
i Stockholms blodbad, är oriktig.
5. Axel Gustafsson B. blef 1527
ståthållare öfver Västerås slott och län (Västmanland,
Väster-Dalarna och Västerbergslagen).
6. Johan B. blef 1622 öfverste för Östgöta
fotfolk och slogs redan 1625 till riddare. 1638
blef han generalguvernör i Pommern. Bland
lefnadsteckningar öfver B. intas främsta rummet af
G. Björlin, "J. B." (3 dlr, 1908–10; med en
mängd porträtt och kartor).
9. Gustaf Adam B. blef 1678
generalguvernör öfver Ingermanland.
11. Axel Klasson B. dog 29 juli 1742.
Banerjea [bä^edjö], sir S u r e n d r a n a t h, in-
disk politiker, f. 10 nov. 1848, blef 1870 förvalt-
ningstjänsteman, men nödgades 1872 taga af sked på
grund af ett obetydligt ämbetsfel, blef då skolföre-
ståndare i Calcutta och grundade 1879 den reform-
ifrande tidningen "Bengalee". B. tillhörde sedan
1876 den nationella indiska reformrörelsens ledande
män, vann stort rykte för glänsande politisk väl-
talighet, deltog 1883 i upprättandet af den till
nationalkongressema knutna refonnorganisationen
och presiderade vid flera kongresser. Han var
framskjuten kommunalman i Calcutta 1876-99,
mångårig led. af provinsen Bengalens lagstiftande
råd och 1913-20 led. af Indiens lagstiftande råd.
Mot delningen af Bengalen 1905 ställde han sig i
häftig opposition, men skilde sig snart från ytter-
lighetsmännen inom kongressrörelsen, medverkade
vid förberedelserna till Montagus själfstyrelselag för
Indien och blef vid dess ikraftträdande 1921 led.
af Bengalens nya lagstiftande råd och provinsmini-
ster för lokalförvaltning och hälsovård. S. å. erhöll
han knightvärdighet. V. S-g.
Banff, by i prov. Alberta, Canada, i Canadas
nationalpark, vid kanadiska pacifikbanan, 142 km.
v. om Calgary, vid floden Boro. Berömdt för sin
naturskönhet och sina svafvelhaltiga källor, är B.
en mycket besökt rekreationsort om somrarna. 1,350
m. ö. h. Omkr. 900 inv. Jfr Nationalpark.
*Bánffy, D., dag 24 maj 1911 i Budapest. -
Grefve Miklos B., f. 1873, blef ungersk utrikes-
minister i ministären Bethlen april 1921 och ledde
okt. 1922 i Genève förhandlingarna om Ungerns
upptagande i Nationernas förbund.
*Bang. - 6. H. J. B. dog 29 jan. 1912 i
Ogden, Utah. - B. skref ytterligare En dejlig
dag (1904), De uden fædreland (1906) och Masker
og mennesker (1910). 1918 utgafs ett urval af hans
bref, Vandreaar, jortalt i breve til Peter Nansen.
Herman J. Bång.
Se P. A. Rosenberg,
"H. B." (1912), och
P. Nansen, "Portræt-
ter" (1918).
*Bang, A. C hr. (sp.
842), tog afsked l jan.
1913 och dog 29 dec.
s. å. i Kristiania. Han
utgaf Erindringer, som
blefvo föremål för star-
ka angrepp (1909; 3
uppl.).
*Bang, B. L. F. (sp.
843), lämnade 1914
professuren. Om hans
system för bekämpande
af tuberkulos se d. o.,
sp. 248.
*Bang, G. (sp. 843), dog 31 jan. 1915 i Horn-
bæk. Han var från 1910 till sin död folketingsman.
Bång, Jacob Peter, dansk teolog och uni-
versitetslärare, f. 13 jan. 1865 i Rönne, blef 1888
teol. kandidat och 1894 licentiat (på afh. Tros-
artiklens begreb], 1904 docent i nytestamentlig exe-
getik och 1910 professor i dogmatik vid universi-
tetet. Han har varit starkt påverkad af Ritschl
(A. Ritschls theologi, 1893), senare af Grundtvig.
Sedan 1903 redigerar han "Dansk kirketidende".
Bland hans många skrifter må nämnas Paulus og
troens ord (1900), Om kristendommens væsen
(1902), Det religiöse sjæleliv (2 bd, 1911-12) och
Om försoningen i Kristus (1913), Troen og livet
(3 bd, 1917-20). Flera gånger (särskildt i Hurra
og halleluja, 1916) under Världskriget utta-
lade han sig skarpt mot tyskarnas uppfattning
af krig. E. Ebg.
Bång, Ivar Christian, son till biskop A.
Chr. Bång (se denne), norsk kemist, f. 28 okt. 1869
i Gran, d. 12 dec. 1918 i Lund, aflade 1895 med.
ämbetsexamen, förordnades 1902 att förestå professu-
ren i med. och fysiologisk kemi i Lund och utnämn-
des 1904 till ord. professor i detta ämne. Han blef
1905 med. hedersdoktor i Lund. B. idkade ett
betydande författarskap (om nukleinsyrorna, hemo-
lysen, sockerbildningen i lefvern, socker i blodet
m. m.), som vid honom fäste stor uppmärksamhet.
Jfr Arsenikförgiftning.
Bangala, stad i Kongo. Se Nouvelle-Anvers.
*Bangalore. 1. Distrikt i brittisk-indiska
vasallstaten Mysore. 7,945 kvkm. 759,522 inv. (1911).
– 2. Staden B. hade 238,111 inv. 1921,
garnisonen inbegripen.
Bangalow. Se Bungalow.
Banganapalle [bäŋgənəpä’li]. 1. Vasallstat i
brittisk-indiska presidentskapet Madras. 660 kvkm.
39,344 inv. (1911), mest hinduer. Hvete-, ris- och
silkesmaskodling. – 2. Hufvudstad i staten B. 144
km. ö. om Bellary, nära Southern
mahrattajärnvägen. I närheten ligga diamantgrufvor.
Bangar, stad i prov. La Union, Luzon,
Filippinerna, 27 km. n. ö. om San Fernando. Där finns
alluvialt guld. Omkr. 10,000 inv.
*Bange, C h. T. M. V. R. d e, dog 8 juli 1914 i
Chesnay.
Bangi. Se Bangui. Suppl.
*Bangkok. Befolkningen i B. med tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
