- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
481-482

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bas-Rhin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

481

Bas-Rhin-Bassot

482

Världskriget intogs B. 22 nov. 1914 af en vid
Schatt el-arabs mynning landsatt indisk fördelning
under general Barrett. Engelsmännen gjorde där-
efter staden till en hjälpbas för sina operationer i
Mesopotamien. Ett försök af turkarna att i april
1915 återtaga B. misslyckades, i det att den turki-
ska härafdelningen under general Sulejman Askeri
12-15 s. m. blef slagen af den indiska fördelningen,
nu under befäl af general Nixon, vid Shaiba, 20
km. s. v. om B. Jfr Världskriget, sp. 182
och 201. E. A-t. H. J-dt.

* Bas-Rhin blef genom freden i Versailles 28 jumi
1919 ånyo franskt departement. 4,786 kvkm.
645,809 inv., 136 på l kvkm. (1921). Det är in-
deladt i 8 arrondissemang: Strasbourg-ville, Stras-
bourg-campagne, Erstein, Haguenau, Molsheim,
Sólestat, Wissembourg och Saverne, med 35
kantoner och 561 kommuner. Hufvudstad: Stras-
bourg.

Bassée [-se], La, by i franska dep. Nord, vid La
Bassée-kanalem - sammanbindande Scarpe och Lys
- 20 km. s. v. om Lille. 4,630 inv. (1922). Under
Världskriget besattes B. af tyskarna (6:e armén,
kronprinsen af Bajern) under "kapplöpningen mot
hafvet" 11 okt. 1914 och ingick därefter i den
tyska fronten i Artois. I den byn omgifvande trak-
ten utkämpades åtskilliga hårda strider synnerligast
mellan engelsmännen (l:a armén) och tyskarna.
Särskildt blef detta fallet under de allierades offen-
siv i dec. 1914 samt i maj, sept. och okt. 1915
och under tyskarnas offensiv i april 1918. I sam-
band med de senares återtåg till Hermannställnin-
gen utrymdes den fullständigt förstörda byn 3 okt.
1918 och besattes af engelsmännen. Se Världs-
k r i g e t, sp. 184, 185, 236 och 241. H. J-dt.

Basse-Laugerie. Se L a u g e r i e.

*Basselisse. Se Ha u t e-lisse.

*Bassermann. - 2. Heinrich B. dog 29
aug. 1909 i Samaden. - 3. Ernst B. tog som
nationalliberal ledare liflig andel i tyska riksdags-
debatterna under Världskrigets första år och dog
24 juli 1917 i Baden-Baden.

Basset [-sä], fransk taxras. Se Hunden, sp.
1311.

*Bassi, G i o va n n a, hade af ven förnamnet
Margareta, Hon föddes 13 juni 1765 i Paris.

Ba’ssi, Charles, arkitekt, f. (som det uppges)
1772 i Turin, d. 1840 i Åbo, studerade i Italien,
kom 1802 till Äbo för att leda uppförandet af
universitetsbyggnaden, till hvilken ritningar blif-
vit utförda af K. Kr. Gjörwell (byggnaden full-
bordades 1815; dess monumentala solennitetssal i
nyantik stil är B:s verk). 1810 hade han blifvit
utnämnd till intendent öfver byggnaderna i Fin-
land. 1824 begärde han sitt af sked och öfver-
flyttade till Sverige. G-g N.

Ba’ssia hirsuta, bot., detsamma som Kochia
hirsuta (se Kochia).

Bassot [-sä], Jean Antonin Leon, fransk
geodet, f. 6 april 1841 i Kenève i Còte-d’0r, d.
17 jan. 1917 i Paris, var elev af École polytech-
nique i Paris, utmärkte sig som kapten under
fransk-tyska kriget 1870-71 och trädde därefter i
samarbete med general Perrier i de geodetiska
arbeten, som förut påbörjats af krigsdepån. Hans
arbeten rörande den nya trianguleringen af Frank-
Tryckt den 10/n 22

rike fäste i synnerhet uppmärksamheten vid honom.
Den berömda gradmätning, som utfördes i slutet af
1700-talet af Delambre och Méchain längs meri-
dianen för Paris, hade genom arbetena för den nya
kartan öfver Frankrike under Laplaces ledning be-
funnits ofullkomlig. Sedan den franska gradbågen
1861 förbundits i norr
med den engelska och
i söder med den span-
ska, kunde man ut-
kasta planen till en
stor gradmätningsbåge
från Shetlandsöarna,
genom Skottland, Eng-
land, Frankrike, Spa-
nien och ända till Sa-
haras gräns, omfattan-
de 28° eller nära en
tredjedel af jordmeri-
diankvadranten. Men
härför måste den fran-
ska gradbågen revide-
ras. Arbetena, som påbörjades i maj 1870 af kap-
tenerna Perrier, Penel och B., återupptogos efter
freden i Frankfurt (1871) och fullföljdes sedan utan
afbrott ända till maj 1888 för trianguleringen och
1890-92 för basmätningen. B. deltog mycket aktivt
i anordnamdet af denna triangulering. Likaledes var
han 1879 en af medarbetarna åt general Perrier och
spanske generalen Ib nez i det stora företag, hvari-
genom den geodetiska förbindelsen af Algeriet med
Spanien utfördes. B. utförde observationerna vid
den algeriska stationen Filhaoussen. 1882 sändes
han jämte Perrier och Defforges att observera
Venus’ passage öfver solskifvan i S:t Augustine i
Florida. Slutligen utförde han också triangulerin-
gen i Algeriet till Daghouat och utsträckte därmed
den engelsk-fransk-spanska gradmätningsbågen ända
till gränsen af den algeriska öknen (1886). Sedan
krigsdepån ombildats till den geodetiska afdelnin-
gen af le Service géographique de 1’armée och B.
blifvit chef för denna, var han lifligt verksam i
vetenskapligt hänseende. Han blef 1893 led. af
franska vet. akad. och 1897 led. af Bureau des
longitudes. Slutligen utnämndes han 1898 till chef
för le Service géographique de l’armée och 1899
till brigadgeneral. Det var under B:s sistnämnda
chefskap som den nya uppmätningen af gradbågen
i Ecuador företogs och utfördes under ledning af
sedermera general Bourgeois. Detta viktiga verk,
som utgör en motsvarighet till den svensk-ryska
gradmätningen på Spetsbergen, var ett återuppta-
gande af den berömda gradmätning i Peru, som
företogs af franska akademiker i början af 1700-
talet. Efter erhållet af sked förestod B. observato-
riet i Nizza. Han skref en mängd vetenskapliga
afh., bl. a. en bestämning af longitudsdifferensen
emellan Paris och Madrid (1891), utförd tills, med
spanske forskaren Esteban. B. var från 1903 till
sin död president i Internationella geodetiska asso-
ciationen och presiderade vid dess 14:e konferens
i London, h varvid han - något som kan vara af
intresse för oss svenskar - yttrade sig till förmån
för Jäderinska basmätningsmetoden, som då varit
föremål för pröfning i stort såväl på Spetsbergen
som vid franska gradmätningen i Ecuador.

C. U. V. Carlheim-Gyllensköld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free