- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
499-500

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beckman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Bukarest) och utnämndes 1918 till envoyé i
Köpenhamn. Dennes broder Karl Augustin
B., f. 1869, blef 1917 envoyé i Madrid och är sedan
1920 envoyé i Rom.

4. Karl Joakim B., friherre, brorson till
B. 3, bruksegare, f. 24 maj 1856 i Stockholm,
var elev vid Teknologiska institutet och Bergs-
skolan 1875–78, innehar Hargs bruk i Roslagen,
är ordf. i Stockholms läns hushållningssällskap
(sedan 1908) och preses i Landtbruksakad. (sedan
1916; led. 1899, hedersled. 1917), 1900-16 var
han led. af Första kammaren för Stockholms län.

5. Johan Gabriel B., friherre, den före-
gåendes broder, jordbrukare, statsråd, f. 25 jan.
1862 i Stockholm, blef 1882 underlöjtnant vid Lif-
gardet till häst, där han 1898 avancerade till rytt-
mästare, och öfvergick 1899 till reserven. S. å.
bosatte han sig på sin egendom Söderö i Östergöt-
land samt blef led. 1902 af länets hushållnings-
sällskaps förvaltningsutskott (erhöll 1919 sällska-
pets guldmedalj) och 1906 af landstinget. Redan
1904 hade länet insatt
honom i Första kamnia-
ren, som han (konserva-
tiv) tillhörde till dess
upplösning 1919, och
var därunder led. af
statsutskottet 1910-14
och ordf. i särskilda ut-
skotten n:r 2 (lagt.
1918; och n:r 1 (urt.
s. å.). Som led. af
2:a försvarsberednin-
gen (1911-14) tillhör-
de han den minoritet,
som längst ville gå den
militära sakkunskapens
kraf till mötes, och detta lär ha varit närmaste
anledningen till, att han inkallades i Hammar-
skjölds ministär (17 febr. 1914-30 mars 1917)
som jordbruksminister. Honom ålåg närmast att
råda bot för de näringssvårigheter, som Världs-
kriget medförde. De extra ordinära institutioner
(t. ex. lifsmedels- och folkhushållningskommissio-
nerna) och åtgärder (t. ex. maximipris på inhemsk
spannmål, socker- och brödsädesregleringen), som
afsågo att trygga tillgången och produktionen af
lifsmedel samt till de breda lagrens bästa begränsa
prisstegringen, väckte på sina håll, särskildt i landt-
mannakretsar, stark misstämning. Under B:s stats-
rådstid beslötos stater för Skogshögskolan och Sta-
tens skogsförsöksanstalt (1914), lag om hingst-
besiktningstvång (s. å.) och bereddes driftkraft åt
det mindre jordbruket (1915). Bland de många
förtroendeuppdrag, som f. ö. lämnats B., må
nämnas ledamotskap af kommittéerna för löneregle-
ring vid Statens järnvägar (1906-07) och post-
verket (1907-08) och af riddarhusdirektionen (se-
dan 1908), ordförandeskap i Östergötlands läns
veterinärstyrelse, bland sakkunniga rörande Landt-
bruksstyrelsens omorganisation (1917) och rörande
den statliga spannmålsregleringens afveckling (1919),
för fullmäktige och i styrelsen för landskommu-
nernas 1919 bildade förbund och för skogsstyrelsen
i Östergötlands län (s. å.). Han är led. af Landt-
bruksakad. (1911) och öfverstekammarjunkare (1917).

*Beckman. - 2. Ernst J. B. (sp. 1152-53)
var led. af Andra kammaren för Södra Roslags
domsaga 1903–08, för Danderyds m. fl. skeppslag
1909–10 och af Första kammaren för Stockholms
län 1911–13 samt var led. af konstitutionsutskottet
1906–10 och af talmanskonferensen 1913. Han
reste 1916 utomlands och är sedan 1918 bosatt i
Nord-Amerikas förenta stater.

*Beckman, Karl Fredrik Natanael (sp.
1154), den föregåendes kusin, var 1906-11 rektor
för realskolan i Sköfde, kallades 1918 till innehafvare
af I. Wærns nya professur (f. g. i svenska språket)
vid Göteborgs högskola. – Trots hindret af sin
verksamhet som skolman har B. medhunnit en mycket rik
och synnerligen mångsidig vetenskaplig alstring.
Hans Svensk språklära för den högre undervisningen
(1904; 6:e uppl. 1916) var banbrytande i den
inhemska grammatiklitteraturen; en del af denna
är särskildt utgifven som Hjälpreda vid uppsats-
skrivning (1904; 4:e uppl. 1918). Den har följts af
en Svensk språklära för folkskolan (1914; 3:e uppl.
1918). En förtjänstfull Dansk-svensk-norsk ordbok
utkom 1907 (4:e uppl. 1921). Gammaldags skolliv
(1917) skildrar Skara på 1870- och 1880-talen,
Studier i outgivna fornsvenska handskrifter (1917)
behandlar det stora och svårutredda problemet om
dialektskillnaderna i fornsvenskan och ger ytterst
viktiga bidrag till lösningen däraf, Språkets liv
(1918) är i en lättillgänglig form hållen inledning
till språkets studium, Modersmålsundervisning
(1920) en samling smärre uppsatser. Af hans tid-
skriftsuppsatser kunna nämnas Studier till Väst-
götalagarnas historia (i "Arkiv f. nord. fil.",
1911-16, bd 24, 26 och 27), Rimbegla ("Studier
i nord. fil.", 1913), Principfrågor i svensk språk-
historia (ibid., 1914) och Vägar och städer i medel-
tidens Västergötland (i Göteborgs Yet. o. vitt.
samh:s "Handlingar", 1916). B. har utgett "Ur
vår äldsta bok" (1912) och "Rimtol" (1914-16,
tills, med K. Kålund), till hvilken han skref den
viktiga nledningen och ordlistorna, samt några
besvärsskrifter i befordringsmål (1913 och 1917),
hvilka innehålla intressanta bidrag till den nordiska
språkforskningens historia i vårt land. - B:s för-
fattarskap utmärkes af uppslagsrikedom och djärf-
het; brytande med slentrianen på området, har
han framför allt arbetat på fält, som här icke förut
bearbetats (den fornisländska tidräkningen, of ver
hufvud taget realfilologiska spörsmål) och med
skarpsinne och skicklighet röjt nya vägar. R-n B.

*Beckman, Bror (sp. 1153), sonson till hymno-
logen J. V. B. (se sp. 1150), föddes 10 febr. (ej 2
okt.) 1866. Han blef 1909 kamrerare vid Mus.
akad. och 1910 direktör för konservatoriet i Stock-
holm och fick 1911 professors titel.

Beckman, Karl Vilhelm, skolman, histori-
ker, riksdagsman, f. 9 juni 1860 i Linköping, blef
1878 student, 1887 filos. doktor och docent i stats-
kunskap vid Uppsala universitet och 1889 lektor i
historia och svenska vid Linköpings högre allm.
läroverk. Han var 1893–1918 stadsfullmäktig
(sedan 1909 vice ordf.), 1901–18 landstingsman
samt valdes till riksdagsman af staden i Andra
kammaren (1906–08) och af landstinget i Första
(1914-17), som insatte honom i konstitutions-
utskottet 1914-17. Han har varit led. af kyrko-
mötet 1908, 1909, 1910 och 1915. B. har utgett
bl.a. Bidrag till utskottsmöttenas historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free