Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behnesa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
511
Behnesa-Beijer
512
han amiral. 1919 var B. ordf. i den militära kon-
trollkommissionen på Åland (se Ålands befäst-
ningar, sp. 997). H, J-dt.
Behnesa, ort. Se Oxyrhynchos.
Behr, T h e r e s e, sångerska. Se S c h n a-
bel, A.
*Behrend, P. William. Hans andel i "Illu-
streret musikhistorie" (del II, nyare musikens hi-
storia) fullbordades 1905. Han blef s. å. chef för
Köpenhamns barnavårdsnämnds "fælleskontor".
*Behrens, B er t ha, dog 9 sep t. 1912 i Nieder-
lössnitz.
Behrens, Carl Johan, dansk författare, f.
18 april 1867 i Köpenhamn, utgaf 1888 -89 "Ny
jord", har egnat sig åt litterär och journalistisk
verksamhet samt skrifvit monografier of ver Chr. D.
Grabbe (1903) och Hebbel (1905) samt om Agnes
Bernauer i historien och dikten (1906) m. m.
*Behrens, Peter, tysk konstnär, har under de
senast gångna årtiondena som arkitekt utvecklat
en betydande verksamhet i modern anda. Bland
hans större arbeten äro tyska ministerhotellet i
Petersburg (fullbordadt 1912, nedrifvet af folk-
massan vid krigsutbrottet 1914) samt flera märk-
liga affärs- och industribyggnader, framför allt
elektricitetsverket i Berlin med den storslagna och
imponerande turbinhallen. B. har under de senare
åren varit verksam i Darmstadt, Düsseldorf, Berlin
och sedan åter i Düsseldorf, där han f. n. är pro-
fessor vid konstakademien. Jfr monografi af Fr.
Hoeber 1912. G-g N.
*Behring, E. A. von, lämnade 1916 professuren
och dog 31 mars 1917 i Marburg.
Behut, flod. Se J hela m.
Behållen kurs, s j öv. Se Kurs.
Beiarelv, betydligt vattendrag i Nordland fylke,
s. om Bodö, Norge. Nederbördsområde 634
kvkm., representerande 16,800 eff. hkr i utbyggdt
skick. K. G. G.
Beiarfjorden (Beiaren), en omkr. 10 km.
lång, smal och krokig fjord, s. om Bodö, Nord-
land fylke, Norge. Stark ström; intressanta jätte-
grytor. K. G. G.
Beiarn, härad och pastorat s. om Bodö, Nord-
land fylke, Norge. 1,226,76 kvkm. 2,023 inv.
(1920). Storslagen och omväxlande natur. Boskaps-
skötsel, fiske. K. G. G.
Beichmann [bejk-], Fredrik Valdemar
Nicolai, norsk jurist, f. 3 jan. 1859 i Trond-
hjem, juris kandidat 1880, byrå- (1889-97) och
expeditions- (1897-98) chef i Justitiedepartemen-
tet, byfoged i Trcoidhjem och sedan 1904 justiti-
arius i dess overret, har skaffat sig ett namn på
den internationella rättens område. Han har repre-
senterat Norge vid internationella juridiska kon-
ferenser, var Norges delegerad i Haag 1908-09
vid skiljedomstolen ang. Grisbådarna (se d. o.),
blef 1910 medlem af skandinaviska kommittén ang.
familjerätten och valdes sept. 1921 till suppleant
i Permanenta internationella domstolen.
*el-Beidåvi. Se rättelse i art. Arabiska lit-
teraturen. Suppl.
Beignets [bänjä’], fr. (af kelt. bigne, svulst),
i flottyr, smör eller olja kokta bakverk; ibland
omfattar uttrycket äfven "berlinermunkar" (B.
Marie-Louise) och "puffar" (B. soufflés à Vita-
lienne); stundom, i inskränkt mening, ett bakverk,
beredt af mjölk, smör, socker, ägg, mjöl och salt
samt citronrasp, hvilket allt blandas till deg, formas
till små runda bullar, kokas i flottyr och serveras
med sylt. I första fallet kunna beignets definieras
som frukter (sockrade apelsin- och äppelskifvor,
jordgubbar m. m.), krämer m. m., inneslutna i deg,
som sedan gräddats i kokande flottyr o. s. v.
Beijer, G o 11 f r i e d, brorson till Karl G o 11-
reich B. (se sp. 1229), affärsman, f. 26 aug.
1838 i Malmö, d. där 5 dec. 1901, började sin
bana som biträde på kontor i Malmö (1853), men
begaf sig efter kort tid utrikes för ytterligare ut-
bildning i handelsyrket samt hade anställning i
Hamburg och (från 1861) i London. 1866 började
han i fädernestaden tills, med sin broder Lorens
affärsverksamhet (omfattande i början hufvudsak-
ligen spannmål, sedermera nästan uteslutande kol
och koks), som han under olika firmanamn fortsatte
till sin död, med ett afbrott för 1870-76, då han
var etablerad i London. B. var "en köpman i stort,
med vidsträckta vyer, långt blickande beräkning
och rastlös, okuflig energi". Sin största betydelse
har B. genom initiativkraftig och energisk verk-
samhet för att underlätta varuutbytet såväl mellan
Sverige och utlandet som mellan inrikes orter, en
verksamhet, som af naturliga skäl i första rummet
kom Malmö och Skåne till godo. B :s första företag
af allmännare betydelse var igångsättande af regul-
jär ångbåtsförbindelse mellan Malmö och New-
castle (1877), hvarigenom exporten af landtmanna-
produkter från södra Sverige till England, vår
största afnämare, förmedlades direkt, i stället för
att förut ha gått via Köpenhamn på danska båtar.
Då England 1893 förbjöd importen af utländska
kreatur, måste linjen nedläggas. Genom sitt ingri-
pande i Malmö stads järnvägspolitik är B. en af
grundläggarna af det moderna Malmö. Jämte filos.
doktor K. Herslow tog B. initiativet till en järn-
vägsförbindelse mellan Malmö och Landskrona-
Ängelholms järnväg, den s. k. Billesholmsbanan,
som 1886 öppnades för trafik. Härigenom erhöll
Malmö bekväm förbindelse med Göteborg och kunde
med undanträngande af Hälsingborg bevara sin
ställning som södra Sveriges viktigaste järnvägs-
knut, hvarigenom dess senare hastiga och rika upp-
blomstring möjliggjorts. För flera andra järnvägs-
och fartygsförbindelser var B. verksam, ofta som
initiativtagare, såsom Malmö-Simrishamns och
Malmö-Kontinentens järnvägar, ångfärjeförbindel-
serna med Köpenhamn och Tyskland (Malmö-War-
nemunde) m. fl. För Malmö hamns utveckling ned-
lade han energiskt och om framsynthet vittnande
arbete. Redan 1881 väckte han förslag, att hamn-
byggnadsarbetet skulle ordnas på så sätt, att där-
igenom kunde beredas anläggning af frihamns-
område n. om statsbanegården, ett projekt, som i
större skala i våra dagar håller på att förverkligas,
of ver hufvud taget utgick från B:s initiativ en
mycket stor del af det utvecklingsarbete, som
under de sista tjugu åren på 1800-talet helt omda-
nade Malmö. B. innehade en mängd förtroende-
uppdrag. Han var stadsfullmäktig i Malmö 1879
-1901 (v. ordf. från 1892), led. af riksdagens
Andra kammare för Malmö stad 1882-84 och af
k. kommittéerna för utredning ang. kreditupplag
och frilager 1882 och ang. ångfärjeförbindelse mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
