Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belfort ... - *Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Belfort-Belgien
516
skeppsbyggen, hvilket senare 1920 sysselsatte
36,000 arb. Dess nya torrdocka (1911) är en af
världens största. Queen’s college (inrättadt 1845)
utvidgades 1908-09 till The queen’s university
of Belfast med 5 fakulteter (arts, science, law, me-
dicine och commerce) med omkr. 75 lärare och 1,300
studenter (1921), stadens Municipal technical insti-
tute (inrättadt 1901) har 7,000 elever (1918-19).
Under inbördeskriget på Irland 1922 ha våldsamma
gatustrider i B. egt rum. O. Sjn.
* Belfort. 1. B. har efter återeröf ringen af Elsass
ej återförenats med dep. Haut-Rhin, utan bibehålles
som eget dep. 94,338 inv. (1921) - 2. Under åren
närmast före Världskriget förstärktes och moderni-
serades B. liksom of riga på Frankrikes östra gräns
belägna fästnimgar och fästen. Under kriget tjänade
B. hufvudsakligen som operationsbas och utfallsport
för de stridskrafter (Elsassarmén), som i krigets bör-
jan företogo upprepade infall in i öfre Elsass, hvar-
vid den sydvästligaste delen af landet besattes (se
Världskriget, sp. 159 och 168). Äfven under
krigets fortsättning tvang det ständiga hotet från
B. tyskarna att afse icke obetydliga truppstyrkor
för det strategiskt viktiga Miilhausens och sydöstra
Elsass’ försvar. B. och det 10 km. ö. därom be-
lägna flygfältet vid Fontaine bombarderades gång
på gång, särskildt på våren 1915 samt på våren och
sommaren 1916, af tyska flygare.
1. O. Sjn. 2. H. J-dt. L. W:sonM.
Belgica-expeditionen. Se Polarexpeditio-
ner, sp. 1171-72.
* Belgien (se kartorna till art. F r a n k r i k e och
Nederländerna) omfattar efter förvärfvet af
Eupen, Malmedy och Moresnet en areal af 30,414
kvkm. med 7,684,272 inv. (1920) och en folktäthet
ai 252 inv. per kvkm. Af de största städerna hade
s. å. Bruxelles med förstäder 684,870, Antwerpen
333,882, Gent 165,910 och Liège 165,117 inv. B:s
näringslif, som led svårt under kriget och tyskarnas
ockupation, har raskt repat sig, men i allmänhet
har produktionen understigit 1913 års. Den odlade
arealen, som sedan länge årligen afsevärdt förmin-
skats och 1913 utgjorde 1,736,174 har, var 1920
1,340,415 har. Kreatursstocken, som 1913 omfat-
tade 267,160 hästar, 1,849,484 nötkreatur och
1,412,293 svin, var 1920 205,152 hästar, 1,487,361
nötkreatur och 976,643 svin. Kolproduktionen, som
1913 uppgick till 22,8 mill. ton, har däremot från
13,8 mill. ton 1918 åter gått upp till 22,4 mill.
1920. Af tackjärn producerades 1920 1,128,518
ton mot 2,484,690 ton 1913. Handelsomsättningen
1912 var import: 4,958,o mill. frcs, export: 3,951,5
mill., under det att värdet af importen 1920 uppgick
till 10,054,6 mill. frcs och af exporten till 7,147,3
mill. B:s handelsflotta, som 1913 räknade 122 far-
tyg om 237,403 nettoton, hade i juni 1921 efter
förvärfvet af ett betydande tyskt tonnage enligt
Lloyd’s register 256 fartyg om 547,000 bruttoton
(340,000 nettoton). Antalet äfvensom tonnaget för
ankommande och af gående fartyg har sjunkit med
omkr. 50 proc. mot före kriget - till stor del
därför, att Antwerpe/n före 1914 var en viktig
transitohamn för Tyskland. O. Sjn.
Försvarsväsendet undergick en fullstän-
dig ombildning genom värnpliktslagen af 30 aug.
1913, genom hvilken allmän värnplikt fullständigt
infördes med 13 års tjänstetid, hvaraf 8 i aktiva
hären och 5 i milisen, samt 15-24 månaders tjänst-
göringstid ; längre för frivilligt inträdande. Härens
indelning blef i 6 armédivisioner och l kavalleri-
division; truppenheterna skulle fördubblas, delvis
till och med tredubblas i krig. Krigsstyrkan
skulle utgöra 180,000 man. Hären befann sig vid
krigsutbrottet under ombildning. Med största delen
af sin styrka räddade den sig från Antwerpen
och Namur och deltog sedam i Flandern i kri-
gets fortsättning. 28 juli 1916 utgaf den i Le
Havre förlagda belgiska regeringen en ny mili-
tärlag, enligt hvilken allt belgiskt manfolk ställ-
des till regeringens förfogande. Denna lag kunde
visserligen tillämpas endast på belgier, som uppe-
höllo sig i Frankrike och England, men för-
mådde hålla hären vid full styrka. Efter kriget har
armén ytterligare utvuxit, särskildt på grund af
en med Frankrike 1920 af slutad militärtraktat,
h vari B. förbundit sig att upprätthålla dåvarande
fredsstyrka. Värnplikten är oförändradt bibehållen,
men tjänstgöringstiden för två år framåt nedsatt
till 10 månader vid infanteriet, 12 vid artilleriet
och ingenjörtrupperna., 13 vid kavalleriet, hvilket
förutsätter ett stort antal frivilligt tjänande. Armén
utgöres af 6 armékårer ("divisions d’armées") och
l kavalleridivision. Armékåren består af 2 infan-
teridivisioner om 3 infanteriregementen (på 3 batal-
joner om 3 inf.- och l kulsprutekompani), l kul-
sprutebataljon och l artilleriregemente (om 9 batte-
rier med 4 pjäser); vidare af l kårartillerirege-
mente (om 9 tunga batterier), l kavalleriregemente
(om 4 skvadroner och l kulspruteskvadron) l in-
genjörregemente (med 2 bataljoner om 2 kompanier)
samt en infanteri- och en artilleriunderofficers-
skola. Kavalleridivisionen har 6 regementen (i 3
brigader), hvarje regemente med 4 vanliga och l
kulspruteskvadron, samt därjämte 2 velocipedbatal-
joner om 3 kompanier, 3 ridande batterier och l
ingenjörkompani på velociped. Flygväsendet skall
utgöra 2 flygregementen med tillsammans 140 offi-
cerare m. m. Arméns fredsstyrka upptages till
100,000 man, hvartill komma 13,500 man besätt-
ningstrupper vid Rhen (2 infanteridivisioner med
artilleri, 2 kavalleriregementen m. m.), dess krigs-
styrka till 350,000 man. Ett förslag till ny här-
ordning är utarbetadt, men ännu (nov. 1922) icke
framlagdt för riksdagen. C. O. N.
Historia. Det klerikala partiet hade 1884
kommit till makten; vid århundradets slut minska-
des dess inflytande; dess majoritet i kammaren
sjönk till 20 röster (1904), slutligen till 8 (1908).
En ungklerikal flygel under ledning af Beernaert
samverkade ofta med oppositionen. Ministären
Smet de Naeyer af gick april 1907, då kammaren
antog ett förslag till inskränkning af arbetstiden
(1904 bestämd till 9 timmar) i grufvorna. Ny mi-
nistär bildades i maj 1907 af de Trooz och
efter hans död (dec. s. å.) af den ungklerikale
Schollaert i jan. 1908. För en ny fortlinje kring
Antwerpen och för vidare utveckling af fästningsan-
läggningarna där beviljades 1906 stora anslag, men
förslag till genomförande af allmän värnplikt för-
kastades 1908 af kammaren på grund af den kleri-
kale ledaren Woestes motstånd. I nov. 1909 antogs
emellertid ett sådant, dock med den inskränkning,
att endast en son ur hvarje familj behöfde fullgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
