Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Belgien
518
Kongostaten öfvertog B. Kongo. Leopolds sträfvan
att för sig eller sin dynasti bevara de värdefulla
krondomänerna i Kongo rönte starkt motstånd i
parlamentet, för hvilket han i hufvudsak fick ge
vika. Kongos östgräns reglerades på en konferens
i Bruxelles 1910 mellan Tyskland, England och B.
Leopold II efterträddes 17 dec. 1909 af brorsonen
Albert. Ett förslag till skollag, som jämställde
"frivilligskolorna" och statsskolorna, men ej införde
obligatorisk undervisning, förkastades, hvarefter
ministären Schollaert afgick och efterträddes af
ministären Broqueville juli 1911. Socialisterna
igångsatte 1912 en stark agitation för genomförande
af allmän rösträtt. De ledo dock, trots samverkan
med liberalerna, nederlag vid valen s. å. För att
motverka ett nytt klerikalt skolförslag och genom-
drifva fordringar på rösträtt organiserade socia-
listerna 1913 storstrejk. Under de politiska stri-
derna ökades motsatsen mellan flamländare och
valloner. Klerikalerna stödde sig på de flamländska
småstäderna och landsbygden. I de vallonska in-
dustridistrikten voro liberaler och socialister i ma-
joritet. Från båda håll framträdde sträfvanden efter
skilsmässa i förvaltningen. Genom 1913 års härorga-
nisation infördes fullständig allmän värnplikt. Obli-
gatorisk skolundervisning genomfördes 1914.
Försök till närmande mellan Holland och B.
gjordes från 1907. Dessa ledde dock ej till något
resultat. Att holländarna befäste Vlissingen 1911,
sågs i B. med misstroende. Under konflikterna mel-
lan Tyskland och ententemakterna trädde B. allt
tydligare på den senare maktgruppens sida. Redan
1906 förhandlades om engelsk hjälp åt B. i händelse
af tysk kränkning af B:s neutralitet. På Tysklands
ultimatum 2 aug. 1914 med begäran om tillstånd
för tyska trupper att tåga genom landet svarade B.,
att det ärnade försvara sin neutralitet. 4 aug. in-
ryckte tyska trupper i B. Kriget antog karaktär af
folkkrig med dess fasor (se Världskriget).
Broquevilles ministär ombildades genom de liberale
ledarna Goblet d’Alviella och Hymans samt socia-
listen Vanderveldes inträde till en koalitionsrege-
ring. Från Bruxelles flyttades regeringen till Ant-
werpen, därifrån till Ostende och slutligen på grund
af tyskarnas snabba eröfring af större delen af B.
till Frankrike (Le Havre). Tyskarna organiserade
en förvaltning med en generalguvernör i spetsen
(von der Goltz 1914, von Bissing 1914-17, von
Falkenhausen 1917-18). Under honom stod en ci-
vilförvaltning, i spetsen för provinserna militärgu-
vernörer. Tyskarna favoriserade det flamländska
språket och flamländarna. Universitetet i Gent om-
bildades till ett flamländskt universitet. Franskan
afskaffades och förbjöds slutligen inom administratio-
nen i Flandern. Mars 1917 uppdelades B. i 2 admi-
nistrativa områden, ett flamländskt och ett vallonskt,
med centra i Bruxelles och Namur. Tyskarna för-
sökte i Flandern skapa ett representativt organ,
"raed van Vlaenderen". Syftemålet torde ha varit
att organisera en flamländsk stat. Dessa sträfvanden
kunde ej genomföras, då blott en ytterst ringa del
af befolkningen, det s. k. aktivist-partiet, ställde sig
på tyskarnas sida. Den tyska förvaltningen ingrep
mel reglerande föreskrifter inom alla möjliga om-
råden. Drakoniska bestämmelser infördes för brott
mot de nya stadgarna, krigsdomstolarna fingo vid-
sträckt befogenhet. Tyska domstolar organiserades
april 1918. Dryga krigsskatter pålades. Den belgi-
ska industrien bragtes, ej minst genom de omfattande
rekvisitionerna, i starkt nödläge. För kol, olja, gas,
elektricitet m. m. inrättades monopolisering. Sär-
skildt "Kohlenzentrale" spelade en stor roll. Okt.
1916 började arbetslösa belgiska arbetare deporteras
till Tyskland och till fronten. Slutligen uppgick
deras antal till öfver 100,000. För lindrande af
folkets nöd igångsattes en storartad hjälpverksam-
het. Stora penningsummor insamlades utom i B. sär-
skildt i England, Amerika och neutrala länder.
Amerikanen Hoover inlade utomordentlig förtjänst
om organiseringen och ledningen af hjälpkommissio-
nen. Tyskland afträdde i Versaillesfreden 1919 Mo-
resnet, alla anspråk pä det omstridda området neu-
trala Moresnet samt på kretsarna Eupen och Mal-
medy. Befolkningen inom dessa båda kretsar egde
rätt att genom anteckningar å listor inom 6 månader
tillkännage sin önskan att stanna under tysk suve-
ränitet. Nationernas förbund egde sedan af göra
frågan, och områdena tillerkändes aug. 1920 B.
De långt gående belgiska önskemålen om förvärf af
holländska Limburg och en del af Zeeland rönte
ej något gynnsamt mottagande i Paris och starkt
motstånd från Hollands sida och kunde därför ej
förverkligas. Frågan om nya bestämmelser rörande
sjöfarten på Schelde blef ej löst. Försöken att
genom förhandling med Holland vinna en revision
af 1839 års traktat misslyckades. Rätt till byg-
gande af en djup kanal mellan Maas och Rhen vid
höjden af Ruhrort inom 25 år tillerkändes B. på
synnerligen gynnsamma villkor. Trots belgisk med-
verkan af eröfringen af Tyska Öst-Afrika blef det
mandatär endast för prov. Urundi och större delen
af Ruanda. B. deltog i ockupationen af Rhenområ-
det. Med Frankrike af slöts en defensivallia.ns
(1918), som 1920 utvidgades till militärallians. B.
framstod alltmer som politisk drabant till Frankrike.
Närmandet till Frankrike medförde ekonomiska för-
måner i Luxemburg. En belgisk delegerad erhöll
från början säte i Nationernas förbunds råd, och
detta uppdrag förnyades 1921. I Bruxelles hölls
1920 en internationell finanskonferens.
Ministären Broqueville efterträddes juni 1918 af
ministären Cooreman, som nov. s. å. aflöstes af mi-
nistären Delacroix. Denna föll okt. 1920 på frå-
gan om medgifvande af transitering af vapen till
Polen och efterträddes af kabinettet Carton de
Wiart nov. s. å. Samtliga dessa regeringar voro
koalitionsministärer. I ministären Theunis 1921
vägrade socialisterna inträda. Allmän rösträtt ge-
nomfördes 1920. För kvinnor infördes samtidigt
kommunal rösträtt. Vid valen 1919 förlorade det
katolska partiet den majoritet, som det innehaft
sedan 1884. Belgiens politik sedan vapenstillestån-
det har gått ut på att åstadkomma en finansiell
restauration. Statsskulden uppgick 1920 till 30
milliarder francs. Trots dryga inkomst- och arfs-
skatter är fråga om åstadkommande af jämvikt i
budgeten beroende af tyska krigsskadeståndets be-
talande. B. befriades af de allierade från att betala
sina krigsskulder till dem (de skulle i stället erhålla
betalning af Tyskland), och det garanterades en
prioritet af 21/2 milliard af det tyska krigsskade-
ståndet.
Litt.: H. Pirenne, "Histoire de Belgique" (5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
