Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergendal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles otillräckligt, och en större utflyttning
framtvingas till Aarstadsområdet samt det utanför staden
liggande villasamhället Damsgaard s. om Puddefjorden.
Bland nyare litt. om B. märkas "Bergen 1814–1914",
utg. af B:s kommune 1915, samt A. Helland,
"Topogr.-stat. beskrivelse över B." ("Norges
land og folk", XIII, 2 dlr, 1916).
O. Sjn.
*Bergendal, D., dog 23 sept. 1908 i Lund.
Han blef 1889 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund och 1905 af Vet. akad.
Bergenholtz, Fredrik Engelbert, ämbetsman,
f. 8 okt. 1858 i Högsby socken, Kalmar län,
student i Lund 1879, aflade där hofrättsexamen
1885 och utnämndes efter tjänstgöring under Svea
hofrätt till vice häradshöfding 1889. Han blef
landskontorist (s. å.) och länsnotarie (1893) i
Västerbottens län, t. f. (1899) och ord. (1901) kansliråd
samt (1904) expeditionschef i Landtförsvarsdepartementet,
landshöfding i Västerbottens län (1909) och är
sedan 1911 generalkrigskommissarie. Han var led.
af departementalkommittén (1908–12) samt ordf.
bland sakkunniga ang. ny uppställning af riksstatens
Fjärde hufvudtitel (1917–18) och dess Femte (1917–19)
samt ang. ordnandet af den centrala förvaltningen
under Försvarsdepartementet (1920–21). Dessutom har
B. haft kommunala uppdrag (stadsfullmäktig i Djursholm
1914–20) samt beklädt ordf.-platsen i flera finansföretag.
*Bergenhus amt. – 2. Söndre B. amt
kallas fr. o. m. 1919 Hordaland fylke. –
3. Nordre B. amt kallas från samma tid
Sogn og Fjordane fylke.
Bergensbanan (se karta öfver banan å sp. 559–560),
norska stambanan mellan Kristiania och Bergen,
öppnad för reguljär trafik 1 dec. 1909, är 492,45
km. lång, hvaraf 100 km. komma på högfjällen, och
uppnår en höjd af 1,301 m. ö. h. vid Taugevand
mellan Finse och Hallingskeid. Spårvidden är den
i Europa allmänt normala (1,435 m.), och skenornas
vikt, som urspr. var 30 kg. per m. i högfjället och
25 kg. annars, har delvis ökats till 35 kg. per m.,
hvilken vikt småningom skall gälla för hela sträckan.
Banan genomlöper 178 tunnlar om tills. 36,682 m.
De flesta tunnlarna finnas på sträckan Bergen–Voss
(52 st. på 107 km.). De längsta tunnlarna äro
Gravehalsen (5,311 m.), mellan stationerna Opset
och Myrdal, Reinunga (1,593 m.) och Haversting
(2,290 m.), på östra sidan af Kröderen. Frågan
om anläggning af B. uppstod först 1870, och 1874
års järnvägskommitté framlade förslag därom.
Sträckan Bergen–Voss beslöts af stortinget 9 juni
1875, byggdes som smalspårig järnväg (1,067 m.),
öppnades för trafik 11 juli 1883 och ombyggdes
till normalspårig 1889–1904. Östra delen, linjen
Kristiania–Roa, beslöts 1894 och öppnades 20 dec. 1900.
Linjen Voss–Taugevand (72 km.) beslöts också 1894 samt
fortsättningen, linjen Taugevand–Roa, på nordbanan, 1898.
B:s byggande har erbjudit stora tekniska svårigheter
på grund af de många tunnlarna, starka stigningarna,
väldiga snömassorna och tvära kurvorna, hvadan det anses
som ett tekniskt företag af första rang. Största stigningen,
i riktningen mot Bergen, är 20 proc. (1 på 50) och i
riktningen mot Kristiania 21,5 proc. (1 på 46,5). På
Vossbanan är minsta kurvradien 188 m. och på
den öfriga delen af B. 250 m. De största broarna,
af sten, gå öfver Begna, vid Hönefoss, och
Hallingdalsälfven, vid Svenkerud. Trafikförhållandena
kunna vara mycket vanskliga om vintern på grund
af de stora snömassorna – man har mätt ända
till 18 m. djupa drifvor; fjällpassagerna äro därför
till stor del inhägnade med snöskärmar (se
Snöskyddsanläggningar, sp. 160), och
för snöns bortskaffande användas snöslungare,
roterande snöplogar (se Snöplog, fig. 3). Till
uppförande af snöskärmar ha användts 2,8 mill. kr.;
de vidtagna åtgärderna ha också uppfyllt alla
förväntningar, och trafikstoppning har därför nästan
h. o. h. undvikits. Anläggningskostnaderna ha tills.
utgjort 67 mill. kr., inberäknadt rullande materiel,
hvaraf 7 mill. kr. på linjen Kristiania–Roa
och 16 mill. kr. på sträckan öfver själfva högfjällen.
– B. har stor kommersiell betydelse såsom
förbindelseled mellan Norges två största trafikcentra
och förkortar resetiden dem emellan till 1/4 af
resetiden med ångbåt längs kusten. Den är dessutom
betydelsefull ur turistsynpunkt, i det att den
öppnar tillträde till en del af landets vackraste
och vildaste natur. Från B. har man utsikt öfver
Hallingskarvets väldiga fjällmassa, öfver
Hardangerjökelns och Vosseskavlens eviga glaciärer och
snövidder samt öfver Flaamsdalens hisnande djup,
och stationerna på högfjället bilda utgångspunkt för
intressanta utflykter i nejden. Vid flera stationer
finnas därför högfjällshotell, som kunna täfla med de
bästa utländska (vid Gjeilo, Finse, Myrdal).
M. H.
Bergens befästningar, gemensamt namn på de
under 1890-talet vid inloppen till Bergen anlagda
fästningsverken. Bland de befästa platserna är
Kvarven vid södra och Hellen med Sandviksfjeld
vid norra inloppet (båda på fasta landet) samt längre ut
vid Lille–Bergen och Hagelsund
och vid Herlö (Herdla). Vid Gravdal,
innanför Kvarven, ligga kommendantsbostaden och
barackerna för fästningsartilleriets underofficersskola.
M. H.
Bergensis, Joh. Olai, pseudonym för Nordahl-Olsen, J. (se denne).
*Bergenson, A. V., dog 18 maj 1914 i Stockholm.
Han var lärare vid Mus. akad. (sedan 1912 professor) till okt. 1913.
*Bergens Stift heter sedan 1 jan. 1919 Björgvins bispedömme.
*Berger, O., dog 28 dec. 1914 på Sofiahemmet
i Stockholm. Med den öfriga Boströmska ministären afgick B.
12 april 1905, var 1906–13 justitieombudsmannens suppleant
och valdes 1913 ånyo till justitieombudsman. 1907–12 var B.
led. af Första kammaren, vald för Kalmar län (södra delen),
och var därunder led. af konstitutions- (1907–11) och
rösträtts- (1907) utskotten. Han var hedersled. af
Örlogsmannasällskapet (1912).
*Berger. – 2. A. von B. (sp. 1452) dog 24
aug. 1912. Hans samlade arbeten utgåfvos i 3 bd 1913–14.
– Om hans hustru se Hohenfels (äfven i Suppl.).
*Berger, W. (sp. 1452), dog 16 jan. 1911 i Jena.
Berger, Johan Henning, författare,
f. 22 april 1872 i Stockholm, vistades 1892–99 i
Förenta staterna, var sedan anställd i tidskriften
"Varias" redaktion och bosatte sig därefter i Köpenhamn.
B. debuterade 1901 med en samling skisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
