Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 569-570 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergmann ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bygden och småstäderna i äldre tider, Han be-
rättar och skildrar med en sällsynt visionär styrka
och lefvande kraft; hans figurer utgöras till stor
del af bisarra och egendomliga varelser från herre-
mans- och bondesläkter, och deras öden te sig ofta
underliga och hemska. Upprörda scener, förstö-
rande själsprocesser, burleska och groteska förhål-
landen möta i rikt mått i hans arbeten, som äro
gifna i en fascinerande form, där makaber humor,
suggestiv stämning och en skarp analys samverka.
Han har ådagalagt samma egenskaper i sina dra-
matiska verk: Det underbara leendet. Familjens
renhet. Två skådespel (1907), Fru Vendias kedja
(uppf. 1908 i Stockholm), Löngången (1913), Pa-
risina (1915; uppf. s. å. i Stockholm), Marionett-
spel (1917; tre stycken, af hvilka En skugga och
Dödens Arlekin uppfördes s. å. i Stockholm) och
det om Shaw påminnande Ett experiment (1919).
B. har vidare skrifvit pojkboken Junker Erik
(1908) och Sagor (1916) samt Eros’ begravning
(1922). E-nB.

*Bergmann, E. v., dog 25 mars 1907 i Berlin.

Bergman-Österberg, Martina. Se öster-
berg 1.

Bergmark, Gustaf, medicinsk kliniker, f. 15
mars 1881 i Alingsås, blef student 1898, med. kan-
didat vid Karolinska institutet 1902, med. licentiat
där 1906 och med. doktor vid Uppsala universitet
1909. Där förordnades han 1908 till docent i prak-
tisk medicin samt utnämndes till professor 1916 i
pediatrik och praktisk medicin och 1921 i praktisk
medicin. Sedan 1911 är han intendent vid Medevi
brunn. B. studerade 1909-10 invärtes medicin i
Paris hos Widal, Huchard, Pierre Marie och Déjé-
rine samt 1913-14 pediatrik vid Toblers klinik i
Breslau. Han är en framstående forskare i sitt
fack, den invärtes medicinen, och har i svenska och
utländska tidskrifter offentliggjort ett stort antal ar-
beten. Dessa röra sig inom tre hufvudområden: tu-
berkulos, ämnesomsättning (Untersuchungen iiber
die ausnutzung rektal und intravenös eingefiihrten
traubenzuckers 1915, m. fl.) och nervpatologi (Bi-
drag till de cerebrala förlamningarnas symptomato-
logi, 1908, doktorsafh., samt Sensory disturbances
from lesions in the oblongata and the pons 1921
m. fl.). Af betydligt värde äro särskildt arbeten
inom det sistnämnda området. B:s arbeten utmärkas
för skarpsinne, grundlighet och klar framställnings-
konst. Israel Holmgren.

*Bergolja är enligt senast framställda åsikter
af animaliskt ursprung. På de senare åren ha vid
sidan af Nord-Amerikas förenta stater och
Ryssland bland de länder, som producera bergolja,
Mexico (särskildt där ha oerhörda lager
anträffats, så att Mexico nu intar 2:a rummet bland
oljeproducerande länder), Nederländska Indien,
Galizien och Rumänien trädt i förgrunden. En
jämförelse mellan de olika ländernas andel i
produktionen 1912 och 1918, hvilken också visar
Världskrigets inflytande på denna marknad, ger
följande resultat:

	1912		1918
Nord-Amerikas förenta stater	63,25	proc.	69,15	proc.
Ryssland	19,37	»	7,86	»
Mexico	4,71	»	12,40	»
Nederländska Indien	3,09	»	2,58	»
Rumänien	3,70	»	1,70	»
Galizien	2,43	proc.	1,09	proc.
Indien	2,03	»	1,55	»
Andra länder	1,42	»	3,67	»

Hela världsproduktionen af bergolja var 1912
47,276,275 metriska ton och 1918 69,975,036 ton.
Genom den ökade användningen af flytande bränsle,
särskildt för framdrifning af fartyg, har
bergoljans ekonomiska betydelse på de senare åren
ytterligare ökats. K. A. G.

Bergquist, K. E. Se Lagerheim 1.

Biskop O. Bergqvist.

*Bergqvist, O., har
sedan 1912 varit led.
af Första kammaren för
Norrbottens län och
därunder varit 1912–
14 suppleant i konsti-
tutionsutskottet och
1916–22 led. af stats-
utskottet. I kammaren
har han tillhört 1912
-14 moderata partiet,
sedan 1915 nationella
partiet. 1907 utnämn-
des han till teol. dok-
tor.

Bergqvist, Bengt Jakobsson, sonson till
den i hufvudarbetet nämnde B. J. Bergqvist, skol-
man, ämbetsman, f. 5 okt. 1860 i Lund, där han
1879 blef student, egnade sig hufvudsakligen åt
språkstudier och 1884
promoverades till filos.
doktor på afh. Studier
öfver den konditionala
satsfogningen i forn-
svenskan. Efter att ha
tjänstgjort vid Lunds
seminarium (ord. ad-
junkt 1884) och dom-
kapitel (ord. amanuens
s. å.) utnämndes han
1891 (på afh. Om upp-
komsten af den gam-
maltestamentliga sabba-
ten) till lektor i kristen-
dom och svenska vid
Lunds Högre allm. läroverk och förordnades 1899 till
rektor vid Kristianstads Högre allm. läroverk. Han
var t. f. läroverksråd 1904-09 och t. f. öfverdirek-
tör och chef för öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk 1909-13, blef öfverdifektör och chef för
den nyinrättade Folkskolöfverstyrelsen 1914 och är
sedan 1918 generaldirektör och chef för den lika-
ledes nyinrättade Skolöverstyrelsen. Vid sidan af
dessa tjänster har B. haft flera maktpåliggande
uppdrag. Han förestod 1895-99 den teoretiska
prof årskursen i Lund, var led. af läroverkskom-
mittén 1897-98, var tillkallad sakkunnig i Eck-
lesiastikdepartementet 1904, 1913 och 1915, ordf.
i kommittén ang. kristendomslärarkompetens 1915,
ordf. i Styrelsen för Gymn. centralinstitutet 1917,
sakkunnig för omorganisationen af Flottarns skolor
1917-22, ordf. i den stora skolkommissionen 1919
-20 m. m. Den till 1918 års riksdag framlagda
stora propositionen om de nya praktiska ungdoms-
skolorna var utarbetad af B., som därjämte var till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>