- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
571-572

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergroth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

571

Bergroth-Bergslagernas järnvägar

572

kallad som särskild sakkunnig i statsutskottet vid
frågans behandling i riksdagem. Nämnas må ock
B:s verksamhet i tal och skrift för upprättande af
professurer i pedagogik i Uppsala och Lund, och han
kallades af bägge universiteten till sakkunnig vid
de förste professorernas tillsättande. Han var ordf.
vid 9:e Nord. skolmötet i Köpenhamn (1905) och
vid det lire i Kristiania (1920). I okt. 1920 in-
trädde B. som chef för Ecklesiastikdepartementet i
L. De Geers ministär och kvarstod, sedan De Geer
(febr. 1921) efterträdts af 0. von Sydow, i dennes
ministär till dess af gång (13 okt. 1921). Som stats-
råd framlade och genomdref B. en proposition om
upprättande af ett rasbiologiskt institut i Uppsala
(det första i världen i sitt slag).

B. har skrifvit åtskilliga läroböcker samt författat
en mängd uppsatser i tidskrifter och skolmöteshand-
lingar samt särskildt utgett bl. a. Tankar ang.
undervisning och undervisare (1914) och De nya
praktiska ungdomsskolorna (1918). B. kallades 1918
till teol. hedersdoktor i Lund och blef 1919 heders-
led, af örlogsmannasällsk. På sin 60-årsdag 1920
hyllades han med en festskrift, som innehöll bl. a.
ett 30-tal uppsatser i pedagogiska och sociala ämnen
samt en förteckning öfver B :s tryckta skrifter.

Bergroth, Karl Hugo, finländsk språkman,
f. 18 maj 1866 i Helsingfors, student 1884, filos.
kandidat 1888 och lektor i svenska språket vid
universitetet 1893. Han var amanuens vid uni-
versitetsbiblioteket 1890-93 samt bibliotekarie
vid Helsingfors stads bibliotek 1892-1907. B. är
led. af styrelserna för Svenska litteratursällskapet
i Finland sedan 1912 och för Svenska teatern i
Helsingfors sedan 1913. Han har nitiskt arbetat
för hyfsningen af det svenska tal- och skriftspråket
i Finland och särskildt för normerandet af det
svenska scenspråket där samt på detta område ut-
gett flera arbeten. Det viktigaste är Finlands-
svenska, handledning till undvikande af provin-
sialismer i tal och skrift (1917-18). Han kreerades
1918 till filos. hedersdoktor vid Lunds universitet
och erhöll professors titel 1919. T. C.

*Bergsalt. Se Stassfurtsalter och
Sänkverk.

Bergsbrunna. 1. Herrgård i Danmarks socken,
Uppsala län, omfattar med underlydande 3 3/16
mtl; areal 411 har, hvaraf 110 har åker; tax.-v.
150,900 kr. B. har tillhört landshöfding T.
Langman (d. 1656), släkterna Nordenhjelm m. fl.; det
underlydande Vallby egdes af Karl von Linné
och hans arfvingar. Nuv. egare är direktör L. J.
Ernfors. – 2. Tegelbruk i ofvannämnda socken,
tillhörande A.-b. Byggnadsvaror i Stockholm
(aktiekap. 1 mill. kr.), ombyggdes 1919 och är tax.
till 790,000 kr. Det sysselsätter 50 arb. och
tillverkar tegel och tegelrör till ett årligt värde af
240,000 kr.
1–2. O. Sjn.

*Bergshandtering. Inom bergshandteringen spela
järn och stenkol fortfarande de största rollerna. Om
världsförrådet af järnmalm se Järnmalmer.
Suppl. Järnmalmsbrytningen uppskattades 1913, det
sista året med normala siffror, till inalles 173 mill.
ton, hvaraf Förenta staterna lämnade 63 mill.,
Frankrike 21,9, Elsass-Lothringen 21,1 mill.,
Storbritannien-Irland 16,3 mill., Spanien 9,9 mill.,
Ryssland 9 mill., Sverige 7,5 mill., Tyskland (utom
Elsass-Lothringen) 6,5 mill. samt Österrike-Ungern
5,1 mill. ton. De senare årens siffror äro på grund af
Världskriget och den ekonomiska krisen
ofullständiga och missvisande. För de europeiska länderna
visa de afsevärd nedgång. Under det att i Förenta
staterna 1920 brötos 68,9 mill. ton, hade
Storbritannien en siffra af 12,9 mill., Elsass-Lothringen 8,1
mill., Frankrike 5,8, Tyskland 5,5 mill., Sverige
4,5 mill. och Luxemburg 3,7 mill. ton.

Världsproduktionen af tackjärn var 1913 79 mill.
ton, hvaraf för Förenta staterna 31,5 mill.,
Tyskland 12,9 mill., Storbritannien 10,5 mill., Frankrike
5,2 mill., Ryssland 4,5 mill., Elsass-Lothringen 3,9
mill., Luxemburg 2,5 mill., Belgien 2,5 mill.,
Österrike-Ungern 2,4 mill. och Sverige 0,73 mill. ton.
Krigs- och krisåren med sina växlande konjunkturer
och valutarubbningar uppvisa stora förskjutningar,
och siffrorna äro därför föga belysande. 1920
producerade Förenta staterna 37,5 mill. ton tackjärn,
under det att Storbritannien nådde 8,1 mill.,
Tyskland (utom Saarområdet) 5,5 mill., Frankrike 2,1
mill., Elsass-Lothringen 1,4 mill., Belgien 1,1 mill.,
Luxemburg 0,7 mill., Sverige 0,47 och Ryssland 0,04
mill. ton. – Om detaljerna af Sveriges
bergshandtering se Sverige, sp. 1159–60. Om världens
stenkolsförråd och brytning se Stenkol, sp.
1248–49.
O. Sjn.

*Bergsjö. 1. Socken i Bergsjö och Forsa
tingslag. – 2. Tingslag, är sedan 1908 förenadt
med Forsa tingslag till Bergsjö och Forsa
tingslag
.

Bergsjö och Forsa tingslag, i Gäfleborgs län,
ingår i Norra Hälsinglands domsaga och
Hudiksvalls fögderi samt omfattar socknarna Harmånger,
Jättendal, Gnarp, Bergsjö, Hassela, Hälsingtuna,
Idenor, Forsa, Hög, Rogsta, Ilsbo. 2,221 kvkm.
26,301 inv. (1919).

Bergskanon, artill. Se Kanon.

*Bergskedjebildning, geol. Nyare forskningar i
denna fråga ha på de senaste tiderna ledt till nya
åskådningar, som nu alltmer torde vinna terräng.
De arbeten, som ligga till grund härför, ha utförts
af geologer, som arbetat i Alperna, och en kort
framställning af de nyare teorierna finnes i art.
Alperna. Suppl.
K. A. G.

Bergskemi. Se Metallurgi.

*Bergskollegium. Se J. A. Almquist,
"Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637–1857.
Administrativa och biografiska anteckningar" (i
"Medd. fr. Svenska riksarkivet. Ny följd." II: 3;
1909).

Bergskred, geol. Se Fjällskred.

Bergskäddan, zool. Se Flundresläktet.

Bergskäret, blixtfyr vid inloppet till
Kågefjärden af Bottenviken på 64° 48’ 30" n. br. och
21° 7’ 17" ö. lgd fr. Gr., i ett hvitt, rundt
fyrhus, uppfördt 1893.

*Bergs-lag. Se "Bilder från bruk och grufvor i
Bergslagen. Teckningar av Ferdinand Boberg, text
af Carl Sahlin" (1921).

*Bergslagernas järnvägar förlängdes 1912 genom
den då färdigbyggda sträckan
Rämshyttan–Idkerberget (spårvidd 1,435 m.), hvilken linje utgår från
Rämshyttans station vid Bergslagernas järnväg
mellan Ludvika och Falun, går därefter i en kurva
öfver en vik af sjön Rämen samt följer dennas
strand till Håldammsviken, vidare till Rämens bruk,
i hvars närhet det från Rämen kommande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free