Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergsskola -Bergstrand
576
förmåga än den abstrakta intelligensen, skaffa oss
en omedelbar, konkret åskådning af vårt andliga
jag. Möjligheter därtill finnas, ty i vår natur ingå
både instinkt och reflexion. I instinkten slumrar ett
medvetande, då den anvisar det för varelsen nyttiga.
I våra känsloyttringar, i oreflekterade sympatier och
antipatier, kunna vi hos oss själfva erfara något lik-
artadt, låt vara i sväf vande form. Insekten fattar
just det han har praktiskt intresse af; han fattar det
på ett helt annat sätt än genom reflexion, genom
en intuition, som påminner om hvad vi hos oss
själfva kalla anande förmåga, divinatorisk sympati.
Kunde ett sådant om konstnärens sätt att se hos oss
tillräckligt utvecklas och vi på det sättet gjorde vårt
inre lif till föremål för iakttagelser samt kritiskt
sofrade och bearbetade dessa, så skulle den kunna
ge oss nyckeln till lif vet. Det är på en sådan för-
ening af intuition och reflexion, som B. söker bygga
sin filosofi. - En af B:s filosofiska motståndare har
om honom sagt, att "han inlåter sig ej på em fråga,
utan att ge den en originell prägel, och han möter
icke en traditionell lösning utan att ge den en ny
färgläggning". Liksom innehållet i hans filosofi ut-
märkes af en genial originalitet, så gäller detta också
om dess form och det stilistiska mästerskap, hvar-
med han framställer sina tankar. Med underbar
fantasirikedom förstår han att finna träffande sym-
boler för de andliga föreställningar han vill med-
dela. Och haes skrifter äro lika mycket mättade af
stämning, af kärlek till lif vet, som utmärkta af
subtilt skarpsinne. När han föreläste vid College de
France, trängdes "hela Paris" i lärosalen, och
ingen nutida filosof torde ha en så stor läsekrets
som han. En föreställning om det uppseende, som
hans filosofi väckt bland fackmännen, erhålles, när
i en förteckning öfver tidskriftsartiklar och böcker
om eller med anledning af denna filosofi upptas en-
samt från 1911 79 n:r och från 1912 126. Bland
hans många franska efterföljare intar särskildt
Edouard Le Roy en själfständig ställning i sin prag-
matiskt färgade religionsfilosofi. För kännedomen
om B. har i Sverige särskildt A. Ruhe gjort sig myc-
ket förtjänt genom alla ofvan nämnda öfversättnin-
gar af B:s skrifter och genom en åt honom egnad
monografi, "H. B., tänkesättet Bergson i dess
grunddrag" (1914; i något vidgad uppl. utkommen
på engelska under titeln "H. B., an account of Ms
lif e and writings", s. å.). Af den of riga omfattande
Bergson-litteraturen må nämnas J. Maritain, "La
philosophie Bergsonnienne" (1914), A. Keller, "Eine
philosophie des lebens" (s. å.), och H. Höffding,
"H. B:s filosofi" (s. å.). S-e.
*Bergsskola. Bergsskolan i Stockholm är sedan
1869 införlifvad med Tekniska högskolan (f. d.
Teknologiska institutet) och motsvaras af dess fackskola
för bergsvetenskap, som dock ännu i dagligt tal ofta
benämnes "Bergsskolan" (se vidare Tekniska
högskolan).
Falu bergsskola inflyttade 1909 i en på bekostnad
af disponent E. J. Ljungberg m. fl. uppförd
välordnad läroverksbyggnad.
Enligt 1913 och 1914 vidtagna ändringar i
reglementena för bergsskolorna i Filipstad och Falun är
benämningen bergsskola förbehållen endast de öfre
afdelningarna, medan de nedre afdelningarna
benämnas yrkesskolor. – Litt.: Rich. Åkerman,
"Historik om bergsskolornas uppkomst och
utveckling i Sverige" (i "Järnkontorets annalers
minnesskrift" 1917).
Fmn.
Bergstedt, Karl Hugo Brynolf, brorson
till K. F. Bergstedt (sp. 1501), skolman, antik-
forskare, f. 16 aug. 1855 i Borås, vardt 1874
student i Uppsala, 1882 filos. doktor och docent
i klassisk arkeologi där, 1884 lektor i latin och
grekiska i Norrköping och var 1895-1920 lektor
i svenska och latin vid Högre latinläroverket på
Norrmalm i Stockholm. Yid af skedstagandet s. å.
tilldelades B. professors n. h. o. v. - Utom en
hel del smärre tidskriftsuppsatser har B. författat
Studia archæologica (1881), Anmärkningar rörande
Dionysoskulten (1887; i "Årsberättelse" för Norr-
köpings högre allm. läroverk), Quæ uno tempore
fiunt qua tenus in Iliade narrentur (ibidem, 1891),
Hufvuddragen af grekernas och romarnes mytologi
(1894; 4:e uppl. 1918), Backylides (1900), Sam-
hällsstrider och samhällsutopier i det gamla Grek-
land (1902), Kort grekisk kulturhistoria (1906;
2:a uppl. 1921), Meter och rytm i Tegnérs prosa-
tal (1913), Kort romersk kulturhistoria (1915)
och Grekiska motiv i Per Hallströms diktning
(1917), hvarjämte han öfversatt klassiska diktverk i
Schiicks "Världslitteraturen" (1902) och fyra af
Plutarchos’ biografier (1921) m. m. - Hans kusin
Jakob Adrian B., son till K. F. B., f. 8 jan.
1853 i Stockholm, filos. doktor i Lund 1887, är
sedan 1904 Vet. akadis bibliotekarie.
Bergstedt, Harald Alfred, dansk förfat-
tare, f. 10 aug. 1877 i Kjöge, vardt 1896 student
i Roskilde och filos. kandidat 1897, verkade sedan
som lärare i Skagen 1907-14, var 1915-19 redak-
tör af "Vendsyssels venstreblad" i Sæby och har
sedan varit uppläsare och folktalare. - B:s diktsam-
lingar Sange fra provinsen (hittills 4, 1913, 1915,
1920 och 1921), den längre berättande dikten Hans
og Else (1916), äfventyrsspelen F anden i Gammelby
(1917) och komedien Peter Gormsens store dag
(s. å.), den satiriska berättelsen Alexandersen
(1918), äfventyrsromanen Jörgensfesten (1919), dikt-
samlingen Bredere vinger (s. å.) och skådespelet
Aabys rose (1920) ha snabbt fört B. fram till en
uppmärksammad ställning inom den danska littera-
turen. Med humor och vemod skildrar han lif och
verkligheter från den lilla landsortsstaden, med
fantasiburen älskvärdhet förenar han karikatyr-
spotsk kvickhet och satiriserar beskt den mänskliga
dårskapen. B:s skådespel Ungdomskilden, 1922,
har s. å. getts i Stockholm som "18 år". B-n B.
Bergsten, Karl Gustaf, arkitekt, f. 10 maj
1879 i Norrköping, studerade vid Tekniska
högskolan i Stockholm 1897–1901 och vid
konstakademien 1901–03, då han erhöll kungl. medaljen.
Med statsstipendium reste han 1907 till Italien och
Turkiet, men afsade sig stipendiet 1908 för att
hemma utföra beställda arbeten. Bland hans verk
märkas byggnader vid utställningen i Norrköping
1906, Kapellet vid Hjorthagen (fullb. 1910),
bankbyggnader i Norrköping och Lund, privathus i
Stockholm, bland dessa den byggnad vid Birger
jarlsgatan, som bl. a. inrymmer nuv. Mindre
dramatiska teatern (1911), och Liljevalchs konsthall på
Djurgården (utförd efter täflan 1913, fullb. 1916).
B. redigerade tidskriften "Arkitektur" åren
1912–16.
G-g N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
