- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
603-604

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besiktningsman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

603

Bèthune-Betlehem

604

reformpolitik, ledd ai en of ver partierna stående re-
gering, var hans inrikespolitiska ledande grundsats
med det socialdemokratiska partiets indragande i
positivt statligt samarbete som framtidsmålet. Inom
utrikespolitiken, hvars detaljer han öfverlät åt ut-
rikesministern (först Kiderlen-Wächter, sedan Ja-
gow), var en vänskaplig uppgörelse med England
B:s främsta önskemål, men hans bemödanden i
detta syfte motarbetades på många håll, t. ex. af
sjöministern Tirpitz och genom den privata alltyska
propaganda, mot hvilken B. var för svag att upp-
träda med nödig energi. Om Tysklands utrikespoli-
tik under dessa år se Tyskland, sp. 691, och
Världskriget, sp. 136-139.

B:s politik under månaden närmast före Världs-
krigets utbrott är häftigt omstridd både inom och
utom Tyskland. Han tyckes ha underskattat
riskerna af Österrike-Ungerns politik mot Serbien,
gaf Wienkabinettet alltför fria händer under de
första juliveckorna 1914 och insåg för sent nödvän-
digheten att effektivt bromsa Berchtolds ödesdigra
omedgörlighetstaktik. Illusionen om engelsk neutra-
litet i ett krig mellan Tyskland och Frankrike hyste
han i det längsta. När emellertid krigsfaran växte
och brytning af ven med England hotade, gjorde B.,
tyvärr för sent, synnerligen starka och uppriktigt
menade påtryckningsförsök i Wien, och hvarje
tanke på att af lystnad efter tyskt "världsherra-
välde" framprovocera ett världskrig låg honom
fjärran. När Ryssland påbörjat allmän mobilise-
ring, anslöt sig B. till generalstabschefen Moltkes
åsikt, att militära skäl gjorde tysk krigsförklaring
oundviklig, och han egde ej moralisk kraft att mot-
sätta sig generalstabens sedan länge fastslagna plan
att vid krig med Frankrike företaga uppmarschen
genom det neutrala Belgien. Däremot hade han det
moraliska modet att i tyska riksdagen (4 aug.) er-
känna, att neutralitetskränkningen var ett "ondt",
som man borde "söka göra godt igen", så smart det
militära nödtvång, hvarmed han motiverat den, ej
längre existerade. - B:s ställning under kriget var
oerhördt svår, särskildt på grund af den växande
misstro, som egnades honom af högsta krigslednin-
* gen, och frånvaron af pålitligt stöd hos den vankel-
modige kejsaren. Han motsatte sig i det längsta
proklameringen af oinskränkt u-båtskrig, öfvertygad
om, att det skulle drifva Förenta staterna in i kriget,
och skeptisk om dess förmåga att inom rimlig tid
bryta Englands motståndskraft. I mars och dec.

1916 hindrade han beslut om dess tillgripamde, och
när beslutet i jan. 1917 fattades, kvarstod han som
rikskansler blott för att ej genom sin afgång öka
riksledningens svårigheter i in- och utlandet. Yåren

1917 ville B. stimulera befolkningens uthållighet
och motverka upplösande återverkan af ryska revo-
lutionen genom utlofvande af "riksdagsvalrätt" för
Preussen efter krigets slut; motstånd från flera mi-
nisterkolleger och från krigsledningen nödgade ho-
nom till en kompromiss, enligt hvilken kejsarens
påskbudskap (7 april) visserligen utlofvade klassva-
lens af skaffande, men ej tydligt uteslöt möjligheten
af den allmänna rösträttens förknippande med plu-
ralvalrätt. Ett förtydligande om, att lika valrätt af-
sågs,genomdref han först 12 juli s. å. Hans afgång
var då omedelbart förestående. Den förorsakades
delvis af bristande förtroende till B. inom riksda-
gen, särskildt hos centrumpartiet, men af görande

orsak var misstron hos det högsta militärbefälet, till
sist manifesterad i en afskedsansökan af Hinden-
burg och Ludendorff för det fall, att B. bibehölls
som kansler. Han begärde då genast sitt afsked och
aflöstes 14 juli af G. Michaelis. - B. drog sig nu
helt tillbaka till privatlifvet och offentliggjorde 1919
första delen af sin försvarsskrift Betrachtungen zum
weltkrieg; andra delen, ej helt fullbordad vid hans
död, utkom postumt 1921 ("Betraktelser med anled-
ning af världskriget", 1-2, 1919-21). - B. har
inom och utom Tyskland med orätt gjorts till synda-
bock för många åtgärder, hvilka misstolkats eller af
honom ej kunnat förhindras. På militärt och all-
tyskt håll i hemlandet klandrades han för underlå-
tenhet att hämma den inre upplösningen och att
samla folket kring eldande krigsmål, inom parla-
mentariska vänsterkretsar beskylldes han för svag
efterlåtenhet för krigsledningem, ententep rop ägan-
dan utmålade honom som en samvetslös Machiavelli-
typ. Faktiskt var B. en redlig, välmenande och be-
sinningsfull man, som under Världskriget inlade
stor förtjänst om "den inre frontens" bevarande i
Tyskland; hans största fel var bristen på klar mål-
medvetenhet och rask beslutsamhet samt oförmåga
att taga ledningen i kritiska situationer, då en
stark ledande statsmannapersonlighet oumbärligen
kräfdes. V. S-g.

*Béthune, stad i franska dep. Pas-de-Calais
vid La Bassée-kanalen, 27 km. n. n. v. om Ärras.
15,300 inv. (1914). B:s strategiska betydelse som
en viktig vägknut omedelbart bakom franska fronten
i Artois föramledde under Världskriget upprepade,
men fåfänga försök - särskildt i jan. och febr.
1915 samt i april 1918 - af tyskarna att genom en
framryckning på ömse sidor om kanalen bemäktiga
sig staden, h vilket gaf anledning till hårda strider
med de allierades motstående stridskrafter (hufvud-
sakligen engelsmän). Därunder förstördes staden
delvis af det tyska artilleriets eld. Jf r V ä r l d s-
kriget, sp. 236. H. J-dt.

Bethylinæ och Bethylus, zool. Se Proc-
totrupidæ.

* Betlehem. Bilder från Mariakyrkan meddelas
i art. B y g g n a d s k o n s t e n, fig. 19 o. pl. VIII.

Svenska sjukhuset i Betlehem.

Ett svenskt sjukhus (se fig.), förfogande öfver 40
sängar, fullbordades 1922 på Svenska Jerusalems-
föreningens bekostnad (se Jerusalemsför-
ening). Det är afsedt för befolkningen i staden
och bygden däromkring. Det har svensk läkare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free