Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibelinstitutet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Bibelinstitutet-Bibelkommissionen
618
blef officer 1892, men tog redan 1899 af sked (med
stabskaptens grad), egnade sig åt historiska studier
och blef 1906 filos. licentiat på afh. Le Saint-
Siège et la Suède durant la seconde moitié du
XVI:e siècle. B. specialiserade sig på den katol-
ska reaktionens tidehvarf i Norden och gjorde vid-
lyftiga arkivforskningar på detta område i södra
och mellersta Europa, särskildt i Vatikanen. Flera
uppsatser blefvo resultatet däraf, såsom Les non-
ciatures apostoliques permanentes jusqu’en 16å8
(1910), Sixt-Quint et la candidature de Sigismond
de Suède au tróne de Pologne en 1587, Gustav
Eriksson Vasa, prince de Suède (1913), hvaraf
de flesta ingå i "Suomalainen tiedeakatemia’s"
Aunales. I samma akademis "Documenta histo-
rica III-IV" publicerades Documents concernant
des relations entré Le Saint-Siège et la Suède.
Kort före sin död antogs B. till sekreterare i inter-
nationella landtbruksinstitutet i Rom. Hans från-
fälle innebar en stor förlust för den historiska
forskningen, hvilken han genom sin vakenhet och
energi, sina omfattande insikter och sin ovanliga
språkkunskap kunnat bli till stort gagn. T. C.
Bibelinstitutet, Svenska. Se Svenska
bibelinstitutet. Suppl.
’Bibelkommissionen. Sedan normalupplagan af
G. T:s kanoniska böcker ("för att användas vid
den offentliga undervisningen i kyrka och skola"
enligt k. cirk. 30 okt. 1903) blifvit utgifven 1904,
tog kommissionen intensivt itu med revisionen af den
1884 utgifna normalupplagan af N. T. Kommissio-
nen utgjordes fortfarande (1904) af professorerna
Es. Tegnér och W. Rudin, domprosten J. Personne,
den sistnämnde äfven sekreterare, och adjungerade
led. docenten och lektorn i grekiska 0. V. Knös
(d. 1907). Arbetet tog tid, ty det befanns snart,
att en revision ej var tillräcklig, utan att en
ny öfversättning af N. T. var nödvändig, för
att tillbörlig öfverensstämmelse skulle kunna bli
möjlig med den nya öfv. af G. T. Frukten
af detta arbete blef en i slutet af 1907 utgifven
proföfv. af N. T. Denna framlades af K. M:t
för kyrkomötet 1908., som vitsordade öfv:s förträff-
lighet, men dock ansåg, att den ytterligare borde
öfverses, och därför i und. skrifvelse hemställde,
att K. M t "dels åt bibelkommissionen måtte
lämna uppdraget att efter förnyad granskning af
nu föreliggande förslag till ny öfversättning af nya
testamentet så snart som möjligt och helst inom
loppet af nästa år utge en ny upplaga af öfver-
sättningen; dels täcktes utse fyra män, åt hvilka
gåfves uppdraget att såsom rådgifvande bistå bibel-
kommissionen vid den förnyade granskningen samt
vid utseendet af dessa män täcktes taga hänsyn
till de olika synpunkter, hvarifrån en öfversätt-
ning, som afses skola bli kyrkobibel, bör bedömas;
dels ock medge, att den sålunda granskade öfver-
sättningen må kunna fritt användas vid den offent-
liga undervisningen i kyrka och skola". De fyra
män, som K. M:t såsom svar på denna hemställan
utsåg till kommissionens rådgifvare, voro ärkebiskop
J. A. Ekman, biskopen i Växjö N. J. 0. H. Lind-
ström, kontraktsprosten i Ansas, e. o. hofpredikan-
ten A. H. Ljunghoff och f. d. läroverksadjunkten A.
Edman. Under ärkebiskopens ordförandeskap ut-
arbetade nu kommissionen och dess "rådgifvare"
den normalupplaga af N. T., som blef färdig
1912. Jämte 1903 (1904) års normalupplaga af
G. T:s kanoniska skrifter framlade K. M:t den
nya normalupplagan af N. T. för 1915 års kyrko-
möte, som i und. skrifvelse härom yttrade: "Kyrko-
mötet antager för sin del såsom kyrkobibel, att
användas vid kyrkans gudstjänster, den af Eders
Kungl. Maj:t till kyrkomötet öfverlämnade öfver-
sättningen af gamla och nya testamentets kanoni-
ska böcker med de af bibelnämnden (d. v. s.
kyrkomötets bibelnämnd) förordade rättelser samt
med de nödvändiga ändringar, som bibelkommissio-
nen vid arbetet med utgifvandet af den nya nor-
malupplagan, hvilken bör vara färdig före 1916
års utgång, finner vara påkallade; församlingarna
dock obetaget att, med vederbörande domkapitels
medgifvande, vid gudstjänst använda nu gällande
kyrkobibel under de närmaste 20 åren." Detta
för svenska kyrkan så ytterst viktiga beslut före-
gicks af en vida kortare debatt, än man hade
väntat, och rönte ringa, ganska betydalselöst mot-
stånd. Motståndet utgick egentligen från två schar-
tauanskt sinnade lekmannaombud från Götsborg i
förening med domprosten E. Stave i Uppsala, som
eljest genom sin bibelkritiska ståndpunkt beteckna-
des som schartauansk antipod. Detta egendomliga
triumvirat väckte en så pass stor uppmärksamhet,
att det ej torde böra med tystnad alldeles för-
bigås i en teckning af bibelkommissionens historia.
Från detta håll väcktes i sista stund en ur flera
synpunkter besynnerlig motion om, att K. M:t måtte
ombesörja en revision af den gamla kyrkobibeln,
hvad beträffade alltför ålderdomliga och ur bruk
komna ord och uttryck, och att denna sålunda
reviderade gamla kyrkobibel skulle i kyrka och
skola provisoriskt användas i st. f. nu föreliggande
nya öfversättning. D. v. s. alla de många öfver-
sättningsfelen och alla oriktigheter ur textkritisk
synpunkt i den gamla kyrkobibeln skulle få stå
kvar oförändrade. Motionen var dock underteck-
nad af endast V. Hellberg, den ene af de båda
göteborgarna. Att kyrkomötets beslut var ett ut-
tryck för den allmänna meningen och önskan i
hela landet synes bäst däraf, att ytterst få för-
samlingar begagnat sig af tillåtelsen att ännu i
20 år få använda den gamla kyrkobibeln vid guds-
tjänsterna. -. K. M:t uppdrog nu åt kommissio-
nen att utföra de ändringar kyrkomötet beslutit
samt de redaktionsändringar, till hvilka kommis-
sionen själf kunde känna sig föranlåten. Men då
professor Rudin på grund af sina fyllda 82 år och
sin mindre goda hälsa begärde entledigande från
kommissionen, utnämnde K. M:t till hans efter-
trädare biskopen i Växjö N. J. 0. H. Lind-
ström. Denne begärde att få med sig adjungera
docenten J. Lindblom i Uppsala, hvarpå likaledes
professor Es. Tegnér begärde att få docenten i
Lund E. Eidem med sig adjungerad. Bådas be-
gäran, som gjordes till kommissionens begäran,
bifölls, och J. Personne, som sedan 18 juni 1910
var biskop i Linköpings stift, fick i uppdrag att
som ordf. sammankalla den sålunda sammansatta
kommissionen. Sedan dess led. hvar för sig utfört
sina förarbeten, sammanträdde kommissionen i
Stockholm 7 okt. 1916. Redan 12 okt. afled emel-
lertid biskop Lindström plötsligt, hvarefter do-
centen Lindblom utnämndes till hans ord. efterträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
