Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Bibliotek
628
och fig. 15 samt ang. bibliotekets om- och till-
byggnad 1913-17 Biblioteksbyggnader.
Suppl., med fig. 3 o. 6. Kortare årsberättelser
för biblioteket ingå i de s. k. rektorsprogrammen,
sedan förra hälften af 1800-talet, utförligare (såsom
i sp. 286-287 anges) i universitetets årliga redogö-
relse, som fr. o. m. 1876-77 ersätter rektors-
programmen. Bland nyare litt. om biblioteket må
nämnas C. Annerstedt, "Uppsala univ:s historia
1477-1772" (bd 1-3, 1877-1914); flera af de
uppsatser, som ingå i "Uppsala universitets bib-
lioteks minnesskrift 1621-1921" (särskildt C. An-
nerstedts "Förteckning å Upsala universitetsbiblio-
teks ledare jämte korta upplysningar rörande deras
verksamhet"); S. E. Bring, "Carolina Rediviva.
Några anteckningar till Uppsala universitetsbib-
lioteks 300-års jubileum" (i "Ord och bild", 1921).
- Af Of riga bibliotek i Uppsala äro de största
Vet. soc:s (omkr. 25,000 bd), innehållande huf-
vudsakligen akademiers och andra lärda sam-
funds publikationer, samt studentkårens (omkr.
15,000 bd), omfattande hufvudsakligen nordisk
språkvetenskap, litteratur och historia samt när-
gränsande ämnen, äfvensom det 1886 till kåren
skänkta Malmstenska biblioteket för de matema-
tiska vetenskaperna. Särskilda bibliotek ha under
senare tid inrättats för fransk, tysk och engelsk,
hufvudsakligen modern, litteratur. F. Hj-t.
Lunds universitets bibliotek (sp. 287) består
f. n. af omkr. 330,000 bd (upptagande öfver
9,000 m.), öfver 1,600 m. broschyrer i kapslar och
öfver 7,000 bd handskrifter. Härtill kommer tid-
ningssamlingen, öfver 13,500 bd. Dess gamla bygg-
nad finns af bildad i art. Lund, fig. 5, dess nya,
som togs i bruk 1907, återges i art. Biblioteks-
byggnader, fig. 16, läsesalen däri är af bildad
i art. Biblioteks byggnader, Suppl., fig.
7. Om statsanslag för bokinköp och materiel samt om
bibliotekets nya reglemente se of van sp. 625-626.
Bibliotekets utgifter utgjorde 1921 till bokinköp
m. m. 54,261 kr., bokbinderi 21,612, materiel och
of riga expenser 20,216. Bland förvärfveh efter
1904 märkas af handskrifter professor K. V. Blom-
strands bref (1904), professor K. V. Skarstedts
efterlämnade handskrifter och bref (1909 och 1915),
biskop P. Genbergs dagböcker och bref (1909,
1911 och 1912), teol. doktor A. J. Kahls bref och
papper (1912 och 1921), professor K. J. Tornbergs
bref (1914), skalden 0. Bergklints papper (1918),
förre statsminister Arvid Posses efterlämnade papper
(1918), professor J. J. Borelius’ bref (1918 och
1919), publicisten B. Cronholms anteckningar och
korrespondens (1920), professor S. L. Brings bref
(1921, tills vidare förseglade), professor Sv. Nils-
sons papper (tillägg till äldre gåfva 1921). Förre
universitetskanslern grefve H. Hamiltons där depo-
nerade brefsamling öppnades 1914 och ärkebiskop
H. Reuterdahls efterlämnade papper 1920. 1922
förvärfvades Victoria Benedictssons efterlämnade
papper. Bland märkligare bokförvärf må anföras in-
köpet af den engelske sanskritisten G. A. Jacobs’
indologiska bibliotek (1919). Personalen består nu-
mera af l öfverbibliot., 3 förste bibliot. (föreståndare
för h var sin af bibliotekets 3 af d.: svenska och ut-
ländska tryckafdeiningarna samt expeditionen för
läsesalarna och låneväsendet), 5 amdre bibliot. och
ett antal amanuenser (f. n. 6 ord. och 3 e. o.). 1920
års riksdag beviljade 3 kvinnliga biträdesbefattnin-
gar (l af andra och 2 af första graden). Ytterligare
finnas anställda 3 vaktmästare, l vaktmästarbi-
träde, l bokbindarbiträde och l eldare samt l tam-
burvakt.. 1921 besöktes läsesalarna af 24,237 per-
soner; i allt utlämnades 75,183 bd, däraf i hemlå<n
26,385. Litt.: universitetets rektorsprogram och
(fr. o. m. 1875-76) årsberättelser, (fr. o. m. 1904)
Lunds universitetsbiblioteks årsberättelser, E. Ljung-
gren, "ödmanska donationen till Lunds univ.-bib-
liotek; förteckning öfver dess psykiatrisk-neurolo-
giska del" (1906), och C. af Petersens, "Ur mina
biblioteksminnen" (i "Under Lundagårds kronor",
II, 1921). - Bland öfriga boksamlingar i Lund
märkes Humanistiska sektionens seminariebibliotek
(i det forna bibliotekshuset på Lundagård), grund-
lagdt 1908 genom sammanslagning af de förut
befintliga seminariebiblioteken - utom det konst-
historiska - och hufvudsakligen användt som
presensbibliotek för deltagarna i universitetets se-
minarier med omkr. 19,000 bd (1921). Anslag
(fr. o. m. 1921) 5,350 kr. Det hålles öppet hela året
8 f. m.-8 e. m. F. Hj-t.
Göteborgs stadsbibliotek (sp. 289). Allt tryck,
som fr. o. m. l juli 1921 jämlikt § 4 mom. 2
T. F. aflämnas till chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud (med undantag bl. a. för den
juridiska och statsvetenskapliga litteraturen), of ver-
sändes till biblioteket. Flera gånger har detta erhål-
lit anslag vid Renströmska fondens utdelning, senast
1921 200,000 kr. för tillbyggnad. (Om byggnaden
se Biblioteksbyggnader, sp. 304-306, och
fig. 17-18.) Grosshandlare A. Röhss donerade 1904
50,000 kr., och genom G. Heymans testamente
öfverlämnades 1915 dels 500,000 kr. till en fond,
hvaraf årliga af kastningen skulle användas till inköp
och inbindning af böcker, dels omkr. 150,000 kr. till
andra ändamål. Bland förvärfven märkas det s. k.
Tranemålabiblioteket, som hopbragts af f. d. riks-
dagsmannen Lars Månsson (skänkt af A. Röhss 1898),
K. Snoilskys boksamling (1903), professor T. Tho-
rells bibliotek (1904), redaktör S. A. Hedlunds bref-
samling (1907) och von Döbelmska biblioteket å Björk-
holm (1908). Inkomsterna uppgingo till 206,038
kr. (1920). Däraf utgjorde anslag af stadsfullmäk-
tige 141,286 kr. (hvartill kom ett förskott å 1921
års stat af 17,756 kr.) och räntor å fonder 42,271
kr. Utgifterna uppgingo till 208,798 kr., hvaraf
aflöningar och pensioner 126,238, bokinköp 46,578
och inbindning 19,022. Styrelsen består af öfver-
bibliotekarien och 9 af olika korporationer valda
medlemmar. Personalen utgöres af l öfverbibliot., l
förste bibliot., 2 andre bibliot., 5 ord. och 5 e. o.
amanuenser, l biblioteksbiträde, 2 volontärer och l
skrifbiträde, 2 vaktmästare och l extra biträde.
1921 uppgick antalet besök till 21,930; antalet
band framtagna för begagnande på stället 21,942
och utlånade band 17,425. öfver Göteborgs offent-
liga boksamlingar, innefattande såväl stadsbiblio-
teket som Göteborgs folkbibliotek, utges sedan 1902
gemensamma årsberättelser. Se Wåhlin, "Göteborgs
stadsbibliotek. Festskrift" (1900) och "Göteborgs
stadsbibliotek 1890-1915. Minnesskrift" (1915).
Linköpings stiftsbiblioteks (sp. 289) lokaler
undergingo 1915 omfattande förändringar, då bl. a.
läsrum inrättades samt centraluppvärmning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
