- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
655-656

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birath ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

655

Biskop-Bispgärden

656

efter den tyska armén kunde öfvergå floden och
fortsätta f ramryckningen mot Brest-Litovski. Jfr
Världskriget, sp. 191. H. J-dt.

* Biskop (sp. 485). Enligt lag af 29 mars 1899
äro vid biskopsval utom domkapitelsledamöterna
följande röstberättigade: alla kyrkoherdar, kom-
ministrar och kapellpredikanter samt e. o. präst-
män vid ofvannämnda sysslor, där ord. innehaf-
varen icke är utnämnd, icke tillträdt eller är hind-
rad att sin valrätt utöfva; äfvenså regementspasto-
rerna. Dessa af ge på bestämd dag sina röster kon-
traktsvis, personligen eller genom insändt skriftligt
votum inför vederbörande prost; domkapitlet röstar
samma dag i kapitlet. Hvarje sedel skall innehålla
3 namn, utan angifvande af någon ordning mellan
dessa. Om ärkebiskopsval se Ärkebiskop, sp.
1264. Kalmar och Växjö stift sammanslogos 1913
under benämningen Växjö stift. H".j. ’H-*..

Biskopshästar, kam. Se F o d r i n g.

Biskopskors. Se Kors.

Biskopsmitra. Se äfven Krona.

’Biskopsmössa. Se äfven Emalj, fig. 3.

*Biskopsmösse-valvel. Se äfven M i t r a l i s-
v a l v e l n.

Biskopsmöten. 1. Svenska. Från 14 mars
1919 är biskopsmöte namn på de svenske bisko-
parnas årssammanträde under ärkebiskopens pre-
sidium för att rådgöra om och besluta rörande
vissa kyrkliga angelägenheter. Biskopskonferenser
af liknande innebörd hade visserligen förut före-
kommit, men mera oregelbundet. Först fr. o. m.
ofvannämnda dag fingo dessa sammanträden fastare
form, och det bestämdes, att de i regel skulle ega
rum hvarje år, helst i mars månad och i Stock-
holm. S:t Klara kyrkoråds sessionssal ställdes till
disposition under dess sammanträden, och till mö-
tets förste sekreterare valdes kyrkoherden i S:t
Klara G. Bokander. Mellan årsmötena omhänderhar
en nämnd, bestående af ärkebiskopen och 2 valda
biskopar, mötets angelägenheter, väcker förslag
rörande sådant, som ej kan uppskjutas ända till
årsmötet, och utför det, som föreslagits, om detta
vinner biskoparnas skriftliga bifall.

2. Nordiska möten mellan Sveriges, Fin-
lands, Danmarks och Norges biskopar. Det första
hölls på ärkebiskop N. Söderbloms initiativ 22-28
juli 1920 på Kulla-Gunnarstorp i Skåne, hvars
egare, gr ef ve A. Wachtmeister och grefvinnan H.
Wachtmeister, gästfritt dit inbjudit Nordens samt-
liga biskopar. På grund af de då aktuella poli-
tiska konflikterna i Ålandsfrågan hade ingen af de
finländske biskoparna hörsammat inbjudningen. Af
de svenske saknades blott Ullman och Bergquist,
af de norske Tandberg, af de danske Poulsen.
Inalles 20 biskopar hade således infunnit sig. En
detaljerad dagordning följdes. Hvarje dag hölls
morgon- och aftonbön turvis af biskoparna i ett
särskildt inredt kapell, där också hvarje dag hölls
bibelsamtal. Fördelade på för- och eftermiddagar,
höllos förhandlingar hvarje dag 4 timmar under
biskop G. Billings ordförandeskap. Dessa förhand-
lingar voro icke offentliga. Sekreterare var kyrko-
herden G. Bokander. Som allmänt önskemål upp-
ställdes den nordiska kyrkans "folklighet" i god
mening och verksamma intresse för de aktuella
sociala frågorna. Kulla-Gunnarstorps egare hugfäste
minnet af mötot genom att i parken resa en sten

med inskrift. Meningen är, att nordiska biskops-
möten fortfarande skola hållas, med några års
mellanrum, omväxlande inom de nordiska län-
derna. 1-2. J-P-

* Biskopsskrud. Om ärkebiskopens i Uppsala
skrud se Ärkebiskop, fig. l-6.

*Biskvi. 1. Jfr M ak ron er.

Bisköldkörtlar, anat. Se Sköldkörteln,
sp. 1371.

Bisley [Wsli], skjutfält och läger omkr. 40 km.
s. v. om London nära Aldershot, med de mest om-
fattande engelska skyttetäflingarna. Stor öfnings-
plats under Englands deltagande i Världskriget.

Bismarck, hufvudstad i nordamerikanska staten
Nord-Dakota vid Missouri och Nord-pacifikbanan.
Omkr. 6,300 inv. Betydande handel med kol,
spannmål och hudar.

*Bismarck-arkipelagen ockuperades liksom Tyska
Nya Guinea i sept. 1914 af australiska trupper
samt ingår nu i Nya Guinea-territoriet,
mandatärstat, förvaltad af Australiska statsförbun-
det, öarna ha återfått sina gamla namn; så kallas
Nya Pommern åter Nya Britannien, Nya Mecklen-
burg Nya Irland, Nya Lauenburg Hertigen af
Yorks öar o. s. v. Hufvudstaden är fortfarande
Eabaul på Gasellhalfön af Nya Britannien. De
hvites antal är ungefär detsamma som före ocku-
pationen, ehuru tyskarna nu ersatts af engels-
män. Infödingarnas antal uppskattas till omkr.
188,000. o. Sjn.

Bismarckbrunt, kem. o. tekn., Vesuvin, är
ett azofärgämne (se d. o.), som framställes genom
inverkan af salpetersyrlighet på metafenylendiamin,
C6H4(NH2)2. Det består delvis af triamino-
azobensol, NH2 . C6H4 . N2 . C6H3 (NH2)2, och
används, i form af saltsyradt salt, till färgning af
bomull och läder. K. A. V-g.

Bismarck-hiitte, kommun i polska delen af öfver-
Schlesien, s. om Königshiitte och skild från denna
stad af floden Kava. 26,588 inv. (1919). Stora
järnverk och kemiska fabriker samt stenkolsgrufvor.

*Bismarck-Schönhausen. 1. 0. E. L., furst
von B. Tredje delen af B:s Gedanken und erinne-
rungen utkom 1921 ("Kejsaren och jag. Tankar
och minnen", s. å.) trots kejsar Vilhelm II:s försök
från landsflykten i Holland att genom förhandlin-
gar och till sist rättegång hindra utgifningen; om-
dömena där om kejsaren äro skoningslöst skarpa.
- B:s namnteckning meddelas å pl. I till art.
Autograf. - Bland senare bidrag till den
alltjämt rikt flödande Bismarcklitteraturen må näm-
nas P. Matter, "Bismarck et son temps" (3 bd,
1905-08), Chr. v. Tiedemann, "Sechs jahre chef
der reichskanzlei unter dem fursten Bismarck" (bd
2 af "Aus sieben jahrzehnten", 1909), Aage Friis,
"Bismarck. Ungdomstiden" (s. å., äfven i svensk
uppl., s. å.), E. Mareks, "Bismarck", I (s. å.),
och D. Schäfer, "Bismarck" (2 bd, 1917). B:s
bref till sin hustru utgåfvos i urval i svensk of v.
1918. V. s-s.

Bisont, zooL, liktydigt med b i so n (se d. o.).
Jfr ock V i se n t.

Bispen, en mycket besökt restaurang (på Bi-
skopsudden) på Stockholmsutställningen i Frisens
park 1909.

Bispgården, järnvägsstation i Fors socken,
Jämtland, vid Norra stambanan, 93 km. från Bräcke, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free