Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bisschop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Bisschop-Bitter
658
kant turistort samt utgångspunkt för trafiken nedåt
Indalsälfven. O- Sjn.
Bisschop [bi;s-chåpp], Christoffel, holländsk
målare, f. 1828 i Leeuwarden, d. 1904 i Haag,
studerade i Delft och Paris för Gleyre m. fl., må-
lade med stark koloristisk sträfvan - ofta med
Rembrandtskt ljusdunkel - folktyper och genrer
från Holland. G-g N.
*Bissen. - 2. V. K. G. B. dog 20 april 1913
i Köpenhamn.
Bissen, Norra och Södra, två fyrar i Bo-
huslän på 58° 48’ 15" n. br. och 11° 9’ 35" ö.
Igd fr. Gr., på holmen B., den förra en blixtfyr, den
senare en klippfyr, båda uppförda 1884. E- A-t.
Bissen, zool. Se Styngf lugorv sp. 540.
Bissing. 1. Moritz Ferdinand von B.,
friherre, tysk general och militärskriftställare, f. 30
jan. 1844 i Bellmannsdorf, nära Lauban (Schlesien),
d. 18 april 1917 i Bruxelles, blef 1865 dragonoffi-
cer, deltog i krigen 1866 och 1870-71, blef 1887
adjutant hos prins Vilhelm (sedermera kejsar Vil-
helm II), 1889 chef för regementet Garde du corps,
1897 generallöjtnant, 1901 chef för 7:e armékåren
(Miinster) och 1902 general af kavalleriet. 1907
af gick han ur aktiv tjänst. Vid krigsutbrottet 1914
blef B. ställföreträdande chef för l:a bajerska armé-
kåren och 28 nov. s. å. generalguvernör i det eröf-
rade Belgien, hvilken befattning han med fin takt
och godt omdöme utöfvade till sin död. Sedan dec.
1914 var han generalöfverste. - B. utgaf bl. a.
Fiihrung und verwendung der reiterei (1895) och
Mässen- und teilfiihrung der kavallerie (1900).
2. Friedrich Wilhelm von B., friherre,
den föregåendes son, egyptolog, i, 22 april 1873
i Potsdam, var sedan 1897 under flera år anställd
vid egyptiska museet i Kairo och blef 1906 pro-
fessor i orientalisk fornkunskap och egyptologi vid
universitetet i Mimenen. B. har skrifvit det för
egyptisk konst betydelsefulla standardverket Denk-
mäler ägyptischer sculptur (3 bd, 1906-11).
Bland hans öfriga skrifter märkas Dte Mastaba des
Gem-ni-kai (tills, med A. E. P. Weigall; 1905
-11) samt viktiga bidrag till Kairo-katalogen, be-
handlande keramiken, metall-, fajans- och sten-
kärlen. 1. C. O. N 2. P.L-n.
Bissoläti, L e o n i d a, italiensk politiker, f.
1857 i Cremona, d. 6 maj 1920, egnade sig först
åt advokatyrket, anslöt sig 1892 till det då bildade
italienska socialistpartiet och öfvergick i dess tjänst
till tidningsmannabanan som förste hufvudredaktör
lör partiets officiella organ, "Avanti!". B. blef
1897 led. af italienska deputeradekammaren, där
han i franskvänlig anda kritiserade den officiella
utrikespolitiken. Vid socialistpartiets sprängning
1911 blef B. ledare för dess reformistiska grupp.
Han förordade under Världskriget tidigt Italiens
anslutning till ententemakterna, gick 1915 själf ut
i kriget som sergeant vid ett alpjägarregemente,
blef sårad och fick 1916 allt större inflytande i
parlamentet, där han kritiserade regeringen för lam
krigföring och underlåtenhet att förklara krig äfven
mot Tyskland. Då ministären Salandra störtats
(juni s. å.), inträdde B. i Bosellis ministär som
"kommissarie för krigstjänsten" och hade ledande
andel i den aug. inträffade definitiva brytningen
med Tyskland. Han tillhörde som pensionsminister
äfvcn ministären Orlando (från okt. 1917), men
af gick i dec. 1918, enär han ogillade annekteringen
af det tyskbefolkade Syd-Tyrolen och önskade större
tillmötesgående mot jugo-slaverna vid gränsens upp-
dragande i norra Dalmatien. B. åtnjöt inom alla
partier mycken aktning för sin redbarhet och sitt
patriotiska sinnelag. V. S-g.
*Bisson, A. C h. A., fransk teaterförfattare, dog
27 jan. 1912 i Paris.
Bistolf i, Leonard o, italiensk skulptör, f.
1859 i Casale Monferrato, studerade i Milano,
började med att utföra små grupper och folktyper,
men vann stort och allmänt erkännande först 1898
med ett grafmonument Sorgen tröstad af Minnet.
På detta område har han sedan utfört en mängd
konstverk, som prisas för sin lugna, ädla skönhet.
Hans kvinnliga idealgestalter uppställas som mot-
vikt mot den moderna italienska grafskulpturens
ofta fadda och ytligt virtuosa figurer. B. har äf-
ven utfört monument, statyer och byster, medaljer
och plaketter. Han har också utställt målningar
af intresse. G-g N.
’Bistritz. l och 2. (rum. Bistrita). De tillhöra
nu Rumänien. Hufvudstaden intogs under Världs-
kriget 20 sept. 1916 af 4:e rumänska armén (Pre-
san), men återtogs i dec. s. å. af l:a österrikiska
armén (Arz v. Straussenburg).
5. Bistritzdalen, som genomskär den af Skogs-
Karpaterna uppfyllda sydligaste delen af Bukovina
("trelandshörnet"), var under Världskriget föremål
för upprepade strider mellan de anfallande ryssar-
na och de försvarande österrikarna. Särskildt var
detta fallet under Brusilovs andra offensiv i aug.
1916. Se Världskriget, sp. 207. H. J-dt.
*Bistritz-Naszod benämnes nu B i s t r i t a och
tillhör Rumänien.
Bistrontiumsackarät, kem. Se Sackarat.
Bisulfat, kem., surt salt af svafvelsyra. Ex.
natriumbisulfat, Na HS04. Jfr Sulfat.
Bisulfit, kem., surt salt af svafvelsyrlighet.
Det viktigaste är kalciumbisulfit, Ca(HS03)2. Jfr
Sulfit.
Bita i gräset, dö; uttryckssättet härrör från
äldsta tider, enär det hos indogermanerna var
brukligt, att den i strid besegrade tog gräs i mun-
nen till tecken, att han gaf sig på nåd och onåd.
Bitbaggen, zool. Se Långhorningar.
Bitemporäl. Se Hemianopsi, sp. 385.
Bitis, zool. Se Huggormarna.
"Bitlis. 1. 530,478 inv. (1914). Större delen
tillhör nu Armenien. - 2. Under Världskriget
stormades B. af ryssarna natten till 3 mars 1916,
hvarefter strider utkämpades i närheten mellan dem
och turkarna till 8 aug., då de senare återtogo B.
och sedermera den 18 gingo of ver Muradfloden. Se
V ä r l d s k r i g e t, sp. 215 och 216. 2. L. W:son M.
Biträdande domare, jur. Se D o m s a g a. Suppl.
*Bitsch tillhör nu Frankrike och räknas till dep.
Moselie.
Bitsocker. Se S o c k e r, sp. 223.
Bittacus, zool. Se Näbbsländor.
’Bitter, J. F. A., biskop, väckte i nov. 1921
stort uppseende och liflig tidningspolemik, då han
i en skrifvelse till Skolöverstyrelsen "af omtanke
om sanningen och den vetenskapliga objektiviteten"
hemställde om rättelse af "oriktiga påståenden
om katolsk lära och praxis i vid svenska stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
