- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
669-670

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkrullvifveln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

669 Björkrullvifveln–Björkö 670

(1912), Inför Kristus ,(1914), Kyrkan, kriget och
nationalismen (s. å.), Vårens oro (1915), Mod till
samling (s. å.), En bok om självständighet (1916),
En bok om dödens mening (1918) och J den and-
liga krisen (1919). B. blef 1912 hedersled, af ör-
logsmannasällskapet. T. Bohlin.

Björkrullvifveln, zooL Se Rullviflar och
Trädgårdens skadeinsekter, pl. II
fig. 3.

Björkskärs skärgård, ögrupp i Stockholms skär-
gård, Möja socken, Stockholms län, omkr. 15 km.
n. ö. om Sandhamn, omfattar ett trettiotal smärre
holmar och skär, hvaraf Långskär, Västerskär och
Bodskär äro de största. Den är obebodd. O. Sjn.

Björksnabbvingen, zool. Se Snabbvingar.

Björkspinnaren 1. Ullgumpen (Eriogaster
lanestris L.), zool., medelstor brunaktig fjäril af
fam. Lasiocampidæ bland spinnarna (Bombyces).
Den är allmän öfver stora delar af landet och kan
understundom göra skada på björk och andra träd-
slag i parker och anläggningar. Larverna lefva
sällskapligt tillsamman i ett "bo" af rätt fast
spanad. Förpuppningen eger rum bland löf och
mossa på marken i små släta bruna kokonger,
som rätt mycket påminna om ekollon, och pupporna
hvila ofta många år i dem, innan de kläckas.
Hvilotider af ända till 7 år äro med säkerhet
observerade. Släktet Eriogaster har två andra
arter, som uppges någon gång ha anträffats i
Sverige. N. A. K.

Björksplintborren, zool. Se Barkborrar,
sp. 931.

Björksten. 1. Ark a di a Emil i e B., fin-
ländsk författarinna, f. 26 juli 1823, d. 15 jan.
1896, skref under signaturen e*** dikter och små
skildringar af personer, som hon mött (Sandperlor,
1864, Några minnen, 1871, Mosaiker, 1874,
Ännu en gång, 1877 m. m.), och förträffliga bidrag
till barntidningen "Trollsländan". Hon stod Jo-
han Ludvig Runeberg nära alltsedan slutet af 1840-
talet. Se Berta Edelfelt, "Ur en gammal dagbok"
(1922), som meddelar utdrag ur hennes antecknin-
gar. Runebergs bref till henne få öppnas först 1940.
- 2. Kristina Elisabeth (E 11 i) B., den
föregåendes kusins dotter, finländsk gymnast, f. 16
okt. 1870 i Villmanstrand, utexaminerades från G.
Asps gymnastiklärarinnekurs i Helsingfors 1890
samt från Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm
1895. Hon var lärarinna i gymnastik vid nya sven-
ska samskolan i Helsingfors 1891-1913 och har se-
dan 1895 varit ledarinna för gymnastikföreningen
för kvinnor där. Hon förordnades 1911 och ut-
nämndes 1919 till äldre lärarinna i pedagogisk
gymnastik vid universitetets gymnastikinrättning.
Fröken B. har reformerat Lingska systemet med af-
seende på kvinnogymnastiken, som hon frigjort från
beroendet af den manliga. Hon har velat göra den
kvinnliga gymnastiken ändamålsenligare, lämpad
efter kvinnans egen natur, och sålunda utmönstrat en
del alltför tunga eller annars olämpliga rörelser samt
i stället gett rörelserna mera smidighet och grace.
Särskildt har fröken B. lagt an på att afpassa
rörelserna efter de olika åldrarna och göra dem
till ett spontant uttryck för barnets, ungmöns och
den mogna kvinnans fantasi och själsliga läggning.
Hennes system har vunnit stor anklang i många
länder, dit man velat kalla henne att öfverta under-

visningen vid högskolor eller fackutbildningsanstal-
ter. I Danmark, där B:s gymnastik numera stad-
fästs som normgifvande, undervisade hon 1906 vid
statens kurs för utbildning af lärarinnor och ledde
på kallelse af kultusministeriet 1913 och 1921 ferie-
kurser för fackutbildade lärare och lärarinnor.
Likaså har hon ledt många kurser i Finland för
gymnastiklärarinnor; 1922 en kurs för utländska
deltagarinnor från många länder. Hon är ordf. i
Svenska förbundet för fysisk fostran för Finlands
kvinnor (FFF). T. C.

Björksäckmalen (Coleophora juscedinella Zell.),
zool., en liten fjäril af säckdragarnas släkte bland
målarna (Tineidæ). Den är allmän i Sverige på
björk och al och gjorde sig 1915-17 bemärkt som
ett skadedjur på björk öfver stora delar af lan-
det, särskildt svårt i Småland och Östergötland,
där många björkar så försvagades af angreppet,
att de gingo ut. Larven, som är den egentliga
skadegöraren, förfärdigar sig en liten hylsa eller
säck af bladväfnåden och drar denna med sig, lik-
som en snigel drar sitt hus - däraf namnet
säckdragare eller s ä c k m a 1. Angripna
blad vissna och falla af, och vid härjning af löf vas
träden h. o. h. Säckdragarmalarna äro rikt före-
trädda i vår fauna, och släktet Coleophora räknar
omkr. ett 40-tal svenska arter. N. A. K.

Björkvattnet, sjö i Tärna socken, Västerbottens
lappmark, belägen 391 m. ö. h. med en areal af
omkr. 26 kvkm., ö. om Södra Storfjället och
genomfluten af en biflod till Umeälfven, hvilken längre
ned äfven flyter genom Nedre Björkvattnet
(377 m. ö. h., areal omkr. 6 kvkm.).
O. Sjn.

Björkzonen, geol., den horisont eller zon inom
Skandinaviens postglaciala aflagringar, som
innehåller hufvudsakligen lämningar af björk, men icke
tall, ek eller gran. Björkzonen ansågs förr
regelbundet följa ofvanpå lagren med arktisk-alpina
växtlämningar, dryas-zonen (se d. o.), och
öfverlagras af tallzonen (se d. o.). Det har sedermera
visat sig, att björkzonen icke alltid kan urskiljas.
Den på skogsträdens utbredning grundade
zonindelningen af torfmossarna tillmätes numera
öfver hufvud taget icke samma betydelse som
tidigare.
T. G. H–e.

Björkån, vattendrag i Resele, Eds, Sånga
och Öfver-Lännäs socknar af Ångermanland. Se
Ångermanälfven.

BjörkÅngen, sjö på gränsen mellan Hamrånge
och Skogs socknar, Gäfleborgs län, belägen 59 m.
ö. h., afrinner genom Skärjån till Bottenhafvet.
Areal omkr. 4 kvkm.
O. Sjn.

BjörkÅsen, norskt gruf-a.-b. i Evenes härad,
Ofoten, Nordland fylke, stiftadt 21 jan. 1913 med
ett aktiekapital på 2 mill. kr.; produktionen
började 1917. Grufvorna blefvo färdigbyggda först
1920. För driften används vattenkraft, fullt
utbyggd 5,500 hkr. Produktionen utgjorde 1919
25,500 ton svafvelkis, innehållande 0,65 proc.
koppar och 46,56 proc. svafvel. Eget vaskeri.
M. H.

*Björkäng, socken (kommun). 3,590 har. 1,637
inv. (1919). Häri ingår ej Töreboda köping (36
har, 952 inv.), som utgör egen kommun, men tillhör
B. församling.

*Björkö, ö i Mälaren. Vitt. hist. o. ant. akad.
inköpte med bidrag af statsmedel 1912 282,7 tld
(för 115,500 kr.) och 1914 2,5 tld (för 4,500 kr.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free