Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 671-672 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkö ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den del af ön (norra hälften), där fornlämningarna
befinna sig.

Björkö, ö i Loftahammars skärgård, Kalmar län,
på nordöstra sidan af Gudingefjärden. Areal
omkr. 3 kvkm.
O. Sjn.

Björkö, ö i östligaste delen af Finska viken,
Viborgs län. Där sammanträffade 23–24 juli 1905
kejsarna Vilhelm II och Nikolaus II och
uppgjordes det s. k. Björköfördraget (se därom
Tyskland, sp. 686, och Världskriget,
sp. 136). Vattnet mellan B. och fastlandet, Björkösund,
var plats för strid under Viborgska gatloppet
(se d. o.).

Björkö, Norra och Södra, två fyrar på
Björkö, i Öckerö socken, Bohuslän, på 57° 44′ 31″
n. br. och 11° 40′ 16″ ö. lgd fr. Gr., den förra
en klippfyr, den senare en blixtfyr, hvardera med
lins af 6:e ordningen och 200 hefnerljus’ ljusstyrka.
Båda uppfördes 1884.
E. A–t.

Björkö-Arholma, socken i Stockholms län, Bro
och Vätö skeppslag, bildad 1914 (som kommun
1917) genom utbrytning ur Vätö samt omfattande
öarna Björkö (södra delen), Arholma, Idö och
Krokholmen jämte därintill belägna holmar och
skär. 4,610 har. 1,051 inv. (1920). Annex till
Vätö, Uppsala stift, Lyhundra kontrakt.


Björlin, G., dog 13 juni 1922 i Stockholm. Han
afgick 1908 från befattningen som militärbefälhafvare
på Gottland och blef generallöjtnant. 1908–11 var han ordf. i
Civilkommissionen (se d. o. Suppl.). Han afgick 1909 från ordförandeskapet
i Skytteförbundens öfverstyrelse och lämnade s. å. Första kammaren. – B.
skref ytterligare Johan Banér (3 dir, 1908–11), texten till J. M.
Påhlmans Sveriges krigshistoria i bilder (3 dir, 1913–18),
Flydda tider (1914), Från en gammal svensk
småstad [Åmål] (1918) och Karl X Gustaf och E.
Dahlbergh vid öfvergången af Stora Bält (1921), hvari
han reducerar Dahlberghs roll vid företaget. Han
blef hedersled, af Vitt. hist. o. ant. akad. 1913 och
filos. hedersdoktor i Lund 1918.
C. O. N.

*Björling. – 3. K. F. E. B. dog 6 maj 1910.
4. Karl (Carl) Georg Emanuel B., den föregåendes son,
rättslärd, universitetslärare, f. 16 sept. 1870 i Halmstad,
blef student 1887, juris kandidat 1891, docent 1894,
juris doktor 1896, professor i romersk rätt och rättshistoria
1897, professor i civilrätt 1901, allt i Lund. B:s
tidigare författarskap faller hufvudsakligen inom
rättshistoriens och den romerska rättens områden.
Bland hans hithörande arbeten märkas: Om bötes-
straffet i den svenska medeltidsrätten (1893),
Penningdeposition enligt Justiniansk rätt (1894), Den
svenska rättens exstinktiva laga fång till lösören
på grund af god tro (1896). Han har därefter
öfvergått till civilrätten, inom hvilket ämne han
publicerat bl. a. Bidrag till obligationsrättens lära
om präslationsorten (1897), Om dödande af
bortkomna handlingar (1899) samt Lärobok i civilrätt
för nybörjare (1910; 4 uppl. jämte supplement).
B:s skrifter utmärkas af logisk skärpa, klarhet och
synnerlig noggrannhet i alla enskildheter. Hans
lärobok är en mönstergill introduktion i den svenska
civilrätten. Som lärare är han af studenterna
högt skattad. B. har innehaft åtskilliga offentliga
uppdrag, bl. a. biträdt Lagberedningen med det
förberedande arbetet för en ny Giftermålsbalk,
hvarvid han utarbetat den historiska och komparativa
framställningen rörande äktenskaps rättsverkningar
i beredningens betänkande (1918). Hans krafter
ha under senare år i allt högre grad tagits i
anspråk för kommunala värf. Sedan 1911
fungerar han som Lunds stadsfullmäktiges ordf. B.
har äfven vid några tillfällen framträdt som
politiker, af moderat-liberal läggning, hvarvid han
särskildt markerat sitt intresse för försvarsfrågan.
B. har tagit betydande del i redigeringen af den
juridiska afdelningen af Nordisk familjebok och
författat ett mycket stort antal artiklar inom densamma.

4. Ö. U.

*Björn, zool. Den å sp. 573 nämnde jonglör-
björnen kallas äfven l ä p p b j ö r n. Björnens
förekomst i Sverige är numera inskränkt till Norr-
lands bergstrakter. Den är fridlyst på kronans
mark.

Björn, blänkfyr på klippan Björn i Bottenhaf-
vet, i Hållnäs socken, Uppsala län, på 60° 38’ 26"
n. br. och 17° 59’ 24" ö. Igd fr. Gr. Fyrbygg-
naden, ett 11 m. högt torn, uppfördes 1859,
linsen är af 4:e ordningen och ljusstyrkan 2,700
hlj. Sedan 1919 finns där en maskindrifven mistsiren.

E. A–t.

Björn, Karl Fredrik, donator, f. 21 mars
1855 i Stockholm, d. där 29 jan. 1915, blef 1873
student och 1875 med. filos. kandidat i Uppsala,
studerade vidare vid Karolinska institutet och eg-
nade årtionden af sitt lif åt frivilligt arbete vid
ordnande af dess drogsamling m. m. Undantagan-
des en del legat och gåfvor om närmare 200,000
kr. testamenterade B. hela sin förmögenhet till all-
männyttiga ändamål, näml. 200,000 kr. till Upp-
sala universitets botaniska trädgård, 200,000 kr.
till diakonissanstalten på Ersta, 150,000 kr. till
Sophiahemmet, 100,000 kr. till Svenska föreningen
Röda korset, 100,000 kr. till Tekniska högskolan
(för resestipendier), 265,000 kr. till olika välgören-
hetsinrättningar, hvarjämte återstoden, 1,264,996
kr. (inbragta genom försäljningen af efterlämnade
hus och tomter på Södermalm) delades lika mellan
K. teatern (Operan) och Patriotiska sällskapet, hvil-
ket senare skall årligen utdela räntan som pensio-
ner å 800 kr. till ålderstigna tjänarinnor.

*Björna, socken, tillhör nu Själevads och Arnäs
tingslag samt Nätra kontrakt.

Björnarbo, herrgård, f. d. bruk, i Jumkils
socken, Uppsala län, omfattar med underlydande hemman
samt kvarn, såg och tegelbruk, 2 mtl, med en
areal af 650 har, hvaraf 150 har åker; tax.-v.
244,000 kr. (1921). B. var säteri redan på 1400-talet
och har tillhört bl. a. släkterna Hästesko,
Silfverstolpe, Troilius och Ihre. 1843 anlades där
gjuteri; senare stångjärnsbruk, men verken nedlades
på 1880-talet. Nuv. egare är advokat B. af Klintberg.

O. Sjn.

*Björnberg, Karl, utnämndes 1762 till chef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>