Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladskorf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Bladskorf-Blanck
67
står man af ven en sellerisort med finkrusiga blad,
som används på samma sätt som bladpersilja till
kryddande af soppor m. m. G. L-m.
Bladskorf, bot. Se Fruktskor f.
Bladstag, mek., bladformade stag, som förena
bakre tubplåten i en lokomotivpanna med rund-
pannans underdel. Stagen äro fastnitade i rund-
pannan, men skrufvas fast i tubplåten och ha till
uppgift att staga den del af tubplåten, som ligger
mellan nedre tubraden och öfre stagbultsraden. Se
Lokomotiv. E. Hjr.
*Bladsteklar, zool. Se ock Sågs t ek l ar.
Bladtång, bot. Se L amin ar i a.
Bladtärta (Tusenbladstårta). Se Smördeg.
Bladvecksknopp, bot. Se K n öp p.
Bladätare, zool. Se Chrysomelidæ.
Blaenau Festiniog [blä^náu festi’niåg], stad. Se
F est i n i o g.
*Blagovjestjensk är beläget i den s. k. Yttersta
österns republik.
Blaikfjället, bergmassiv på gränsen mellan Do-
rotea och Vilhelmina socknar, Västerbottens lapp-
mark, når i allmänhet 675 m. ö. h. Dess höjdplatå
intas af stora myrmarker, belägna omkr. 300 m.
öfver omgifvande dalgångar. Häröfver höja sig
några smärre kullar till 715 och 724 m. ö. h. O. Sjn.
*Blair, H. W., dog 14 mars 1920.
*Blake (sp. 638), E., dog l mars 1912 i Toronto.
Blaker, härad och socken i Aurskog (Urskog)
pastorat, ö. om Glommen, Akershus fylke, Norge.
96,47 kvkm. 2,541 inv. (1920). Jordbruk och
skogsbruk. K. G. G.
Blakes tuggare [bléYks-], eng., tekn. Se Kross-
verk.
Blakstad, Kagnvald, norsk industriorganisa-
tor, f. 20 maj 1866 på fädernegården B. i Asker,
genomgick handelshögskolan i Dresden, började
snart egen trävaruaffär, fick nu upp ögonen
för vattenkraftens betydelse för Norge och började
utbyggnadsföretag, först kraftverket vid Evenstad
(7,000 hkr) i Arendalsvasdraget, och fick små-
ningom i sin hand eganderätten till flera af landets
största vattenkraftskällor, för hvilkas utbyggande
han under årens lopp har upprättat, finansierat och
ledt ett stort antal företag. 1910 öfvertog han
ledningen af Tyssefaldenes kraftverk, som han ut-
vidgade från 20,000 hkr till 150,000, och förmådde
Det norske nitridaktieselskab (Alby united carbide
factories) att förlägga sina verk till Ödda. Det
kolossala Nitrogen products aind carbide co., som
han planlade 1913 och hvars fabriker skulle drif-
vas af 300,000 hkr från väldiga anläggningar i
Möre fylke, vardt inställdt till följd af Världskriget;
däremot utbyggde B. under kriget Högefoss vid
Risör (18,000 hkr). B. är äfven intresserad i ut-
byggningen af Dettifoss på Island, beräknad att
kunna ge 400,000 hkr. Han har äfven framlagt
en plan för elektricitetsfördelningen öfver hela
Norge genom anläggning af elektriska hufvudvägar
genom landet. M. H.
*Blämont intogs under Världskriget af tyskarna
(6:e armén, kronprinsen af Bajern) 25 aug. 1914,
men återtogs på hösten s. å. af fransmännen. Mot
de senares ställning på högslätten s. om B. mellan
Vezouze och Plaine gick arméafdelningen Falken-
hausen till anfall 27 febr. 1915 och eröfrade den-
samma tillika med B. Fransmännens ända till i maj
s. å. upprepade motanfall afvisades, och fronten i
denna del af Lothringen förblef oförändrad till kri-
gets slut (nov. 1918). H.J-dt.
*Blanc, Marie Thérèse, dog 7 febr. 1907
i Meudon.
Blanca peak [bläcka pi’k], en 4,409 m. hög
bergstopp i Klippbergen, Sangre de Cristo-kedjan
inom nordamerikanska staten Colorado (se vidare
Amerika, sp. 786). O. Sjn.
Blanc fixe [blä fi’ks], fr., detsamma som perma-
nenthvitt. Se Färg, sp. 274.
*Blanch, T. J., dog 3 okt. 1911 i Stockholm.
Blanchard [blajär], Raphael Anatole
E m i l e, fransk zoolog och läkare, f. 28 febr.
1857 i Saint-Christophe, d. 7 febr. 1919 i Paris,
beklädde sedan 1897 professuren i naturalhistoria
vid med. fakulteten i Paris, hvilken befattning
1907 ombildades till en professur i parasitologi (se
d. o.). Om denna vetenskap har B. inlagt stora
förtjänster; bland hans hithörande skrifter må näm-
nas Traité de zoologie médicale (1885-88), His-
toire zoologique et médicale des téniadés (1891),
Les hématozoaires de Vhomme et des animaux (tills,
med Laveran) och Glossaire zoologique francais-
allemand des termes d’anatomie et de zoologie
(1908). Tidskriften "Archives de parasitologie"
grundlades af honom 1898. B. har vidare bety-
delse som initiativtagare och fördomsfri f ram j are
af de internationella zoologiska kongresserna. L-«.
*Blanche, August. 30 nov. 1918 aftäcktes ett
monument öfver B. på Karlavägen, där B:s malm-
gård varit belägen.
Blanche [blanj], Karl August Teodor
(Tore), författare, f. 16 aug. 1862 i Stockholm,
student där 1882, tjänsteman i Riksbanken 1882
-93, medarbetare i "Stockholms dagblad" 1886
-88 och i "Aftonbladet" sedan 1889, har dess-
utom bidragit med artiklar och korrespondenser
till flera andra tidningar ("Sydsvenska dagbladet",
"Göteborgs handels- och sjöfartstidning"); han in-
förde intervjuerna i Sverige. B. har författat no-
veller och teaterstycken (Gränsridare, uppf. 1899,
Framtidsmän, uppf. 1900, Monumentet, uppf. 1903,
Spindelväf, uppf. 1906, Det nya huset, uppf. 1908,
Skuggan, 1911, uppf. 1912).
*BIanchera, kokk., göra hvit, lägga ett födo-
ämne i kallt, saltadt vatten och så låta det 5 till
10 minuter koka i ett kärl utan lock; förvälla.
Blancheteatern [blanj-]. Se Stockholms
teatrar, sp. 83, och i Suppl.
Blanck, Erik Anton, litteraturhistoriker, f.
29 dec. 1881 i Stockholm, vardt student där 1900,
filos. licentiat 1908, filos. doktor och docent i lit-
teraturhistoria vid Uppsala universitet 1911 och ut-
nämndes 1922 till professor i samma ämne där.
B:s vetenskapliga författarskap omfattar utom
smärre afhandlingar Geijers äreminne öfver Sten
Sture d. ä. (i "Studier tillägnade Henrik Schiick",
1905), Den nordiska renässansen i sjuttonhundra-
talets litteratur (gradualafh., 1911), Fritiof och
Ingeborg - Paul et Virginie (i "Studier till-
ägnade Karl Warburg", 1912), Geijer i England
1809-1810 (1914), Götiska förbund före Götiska
förbundet (1916), Geijers götiska diktning (1918),
Wallins dityramb över Gustaf III (1920) och Anna
Maria Lenngren. Poet och pennskaft. Jämte andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
