Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 681-682 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blaumüller ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Blaumüller, Theobald Edvard Julius,
dog 2 okt. 1911 i Köpenhamn.

Blay-hitam, bot., toxik. Se Ipooh.

Blech, Leo, blef 1906 hofkapellmästare i
Berlin och 1913 generalmusikdirektor. Hans
enaktsopera Versiegelt (1908) gafs i
Stockholm 1910 ("Förseglad") och
operetten Die strohwittwe ("Gräsänkan") 1921.

Blecktjärnsklinten. Se Pilkalambinoppi.

Blecktryck. Se Tryckpress,
sp. 100. – Man kan äfven trycka
figurer på blecket medelst ett på papper
taget afdrag från litografisk sten.
Bleckplåten kan vidare dekoreras
medelst metakromatypi (se d. o.), och
den lackeras då efteråt.

Blefjell, ett af sydöstra Norges
högsta fjäll, 1,370 m. ö. h., n. v. om
Bolkesjö på gränsen mellan Buskerud
och Telemark fylker. K. G. G.

Blehr, 0. A., utnämndes 1905 till
stiftsamtman i Kristiania, blef 1913
ordf. för de norske delegerade i
renbeteskommissionen (se Lappar,
sp. 1212), var 24 april–17 juni 1915 t. f.
finansminister och 1 maj 1917–21 juni 1920 chef för
justis- og polisdepartementet i G. Knudsens ministär.
18 juni 1921 åtog han sig att bilda ministär, sedan
Halvorsen (höger) s. d. demissionerat; den 20
framlades ministerlistan, som antogs; B.
öfvertog själf finansdepartementet. – Hans hustru,
Randi Marie B., född Nielsen, f. 12 febr.
1851 i Bergen, gift 1876, var en af stiftarna af
Norsk kvindesaks förening (1884) och har tagit
ledande del i arbetet för kvinnans rösträtt m. m.
1889 satte hon i gång den första "billedvæveskole"
i Sogn och grundlade 1897 jämte Frida Hansen
(se denna) Norsk billedvæveri samt deltog 1909 i
upprättandet af Statens lärarinneskola i huslig
ekonomi. Sedan 1903 är hon ordf. i Norske kvinders
fredsförbund och i den "norske gruppe" af Kvinnornas världsfredsförbund. M. H.

Bleiburg [blajborg], stad i Österrike, prov. Kärnten,
nära 40 km. ö. om Klagenfurt. 1,070 inv.
(1910), med gammalt slott, brunkolsgrufvor och
järnverk. O. Sjn.

Bleichröder, S. Sonen Hans dog 1917 i Berlin.

Bleka stäpphöken, zool. Se Kärrhökarna.

Bleka taggsvampen, bot. Se Hydnum.

Bleket, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 18
mars 1910 och 22 mars 1918) i Göteborgs och
Bohus län, Stenkyrka socken, beläget på sydvästligaste
delen af Tjörn. 24 har. 189 inv. (1919). Tax.-värde å
bevillningsskyldig fast egendom 87,000 kr., tax. inkomst
af kapital och arbete 40,970 kr. (1920). Platsen är ett
ej obetydligt fiskeläge. Fångstvärde 356,000 kr. (1918).
L. Wll.

Blekhem, herrgård i Törnfalls socken, Kalmar
län, med underlydande i Törnfalls och Hallingebergs
socknar, omfattar tills. 10 19/24 mtl, areal 3,890
har, hvaraf 622 har åker och äng, tax.-v. 824,100
kr. (1921) för jordbruksfastighet och 91,000 kr.
för kvarn, såg och tegelbruk vid Almviks lastageplats
å gårdens egor. Slottsbyggnaden (se fig.), som
är uppförd vid den lilla sjön Bleken i nyklassisk stil
1838–44 af statssekreteraren frih. Johan Nordenfalk,
renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902.
Från slutet af 1300-talet till början af 1500-talet
tillhörde B. släkten Soop, från 1552 Gustaf Vasa och
hans ättlingar, inlöstes 1612 af


Blekhems slott, sedt från sjösidan.

Johan Skytte och tillföll därpå genom arf och giften
släkterna Gyllenstierna, Posse, Lewenhaupt och
Hamilton. 1773 inköptes B. af direktören i Ostindiska
kompaniet Chr. Dichman, hvilken 1778 gaf
det till sin mag O. Risellschöld, från hvars släkt det
genom gifte 1828 öfvergick till släkten Nordenfalk.
Nuv. egare är frih. Johan Nordenfalk. O. Sjn.

Blekinge. Se Nordisk familjeboks karta öfver
Sverige i bd XXIX, bl. II. Om landskapsdräkter
se Folkdräkt, sp. 750 och pl. I. – I vapnet
äro de stammen omslutande kronorna i guld (ej
blått) och fältet är blått (ej hvitt).

Blekinge kustbanor (sign. B. K. B.), smalspåriga
(1,067 m.), med sammanlagd längd af 160,2 km., egas
och trafikeras fr. o. m. 1918 af A.-b. Blekinge kustbanor
(bolagets namn dessförinnan Mellersta Blekinge
järnvägs-a.-b.) och utgöras af dels hufvudlinjen från
Kristianstad öfver Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby
till Karlskrona, dels ock af fyra bibanor: 1)
från Sölvesborgs Tivoli i hufvudsakligen östlig riktning
genom Mjällby socken till fiskeläget Hällevik
(9,s km.); 2) från Sandbäck station (belägen å
hufvudlinjen 15 km. från Sölvesborg mot Karlshamn
räknadt) till Olofströms brukssamhälle (17,3 km.);
3) från Djupadal strax invid Ronneby till Kallinge
bruk (1,1 km.), och 4) från Ronneby till Ronneby
redd (3,5 km.). Två bansträckor äro af yngre
datum. Sålunda erhölls koncession å sträckan från
Hölje (å linjen Sandbäck-Olofström) till Olofström
(1,8 km.) 28 sept. 1906, och denna bandel
öppnades för trafik 30 sept. 1909; å järnvägen
Sölvesborgs Tivoli-Hällevik erhölls koncession 20
sept. 1912 och 29 nov. 1915, och trafiken å linjen
i sin helhet började 4 maj 1917. Om tillkomsten
af öfriga delar af Blekinge kustbanor se Mellersta
Blekinge järnväg. Blekinge kustbanors bokförda
byggnadskostnad vid slutet af 1920 utgjorde 7,733,729 kr.,
däraf för banor med husbyggnader 5,988,745 kr. och för
rullande materiel 1,674,907 kr. Egandebolagets
aktiekapital vid samma tidpunkt uppgick till 3,156,360 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>