Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blidö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blidö, en omkr. 19 kvkm. stor ö i Stockholms
skärgård s. ö. om Furusund, begränsas mot v. af
Blidösund, som skiljer den från Yxlön, samt
i ö. af Svartlöga- och Gräsköfjärdarna. B.
uppdelas af smala, men långsträckta vikar i flera
ursprungliga öar, som genom landhöjning
sammansmält till en ö.
O. Sjn.
Blidösund. Se Blidö. Suppl.
Blijde inkomst [blejde], flarn. Se Joyeuse
en t re e.
*Blind. 1. K. B. dog 21 maj 1907 i Hamp-
stead.
Blindalfabet. Se Blindundervisning.
* Blindanstalter. Lärjungeantalet vid de resp.
svenska förskolorna är f. n. 38 och vid institutet 117,
af hvilka 17 erhålla fortsättningsundervisning i Kri-
stinehamnsskolan, som utom dessa har 32 lärjun-
gar. Uppsalaskolan, som har 32 elever, har, sedan
fröken A. Wikström (se d. o.) 1919 dött, öfver-
tagits af Svenska diakoniss-sällskapet. 1922 års
riksdag har beviljat statsanslag till denna dess
verksamhet. - Undervisningen af vuxna blinda
kvinnor har i Norge uppdragits åt Blindemis-
sionen II, som härför åtnjuter statsunderstöd.
- Liksom Napoleonskrigen har också Världskriget
framkallat åtskillig verksamhet för de krigsblinde.
I Tyskland och Österrike har deras undervisning
mest bedrifvits vid de förut befintliga blindskolorna
och verkstäderna, men i Frankrike och England
mera vid nya, särskildt inrättade, anstalter, störst
bland dem S:t Dunstans hostel i London. Man vill,
så långt möjligt är, få dem tillbaka till deras förra
sysselsättningar, men flertalet går dock in på de
vanliga blindyrkena. Jfr Blindvårdssakkunnigas
betänkande 1922 och Prawitz, "Manilla dövstum-
skola" (1913). G. Å.
Blindas förening, De. Se Förening, De
blindas.
Blindbock. Se Folklekar, sp. 767.
*Blindbromssläktet. Särskildt honorna äro lätt
igenkännliga på sina mörkfläckiga vingar, medan
hannarnas vingar äro till större delen mörkfärgade.
Blindbromsens hona lägger sina ägg på i vattnet
stående växter; larverna lefva i vatten.
Blindfönster, bygnk., en anordning på en
byggnads fasad, som liknar ett fönster, men icke har
någon motsvarighet i byggnadens inre.
Blindfönster är en onaturlighet, som mången gång är
oundviklig, när byggnadens fasader skola utbildas
symmetriskt, i det att byggnadens inre och yttre icke
alltid kunna anpassas efter hvarandra så väl, att
icke ett eller annat af de af fasadschemat strängt
reglerade fönstren kommer olämpligt i innanför
varande rum. Man kringgår då svårigheten genom
att göra fönstret blindt, d. v. s. karm med bågar
och glas insättas såsom i öfriga fönsteröppningar,
men därinnanför uppföres vägg, som utfyller den
inre fönstersmygen. Ett enklare sätt är att måla
ett fönster på fasaden.
I. G. C.
Blind hookey [blai’nd hu’ki], eng., kortspel,
spelas med vistkort af godtyckligt antal deltagare.
Leken delas i flera högar, med minst fyra kort
i hvarje, af hvilka banken, som växlar innehafvare
för hvarje gång, tar en. De öfriga satsa på
obesedda kort, hvarefter understa kortet slås upp för
alla. Banken betalar insatsen till den, som har
högre, men tar insatsen från den, som har lägre
värde på sitt kort, än han har, hvarvid valörerna
räknas som i vist.
Blindpatron, krigsv. Se Patron 4.
Blindtryck. Se Bokbinder i. Suppl.
* Blindundervisning. En i Sverige 1920 gjord un-
dersökning visade, att af blinda, som erhållit spe-
cialundervisning, 24 proc. kunde h. o. h. och 53
proc. delvis försörja sig själfva. Bland de återstå-
ende funnos många ålderstigna och sjuka. Åtskilliga
blinda söka äfven hos oss vinna högre intellektuell
bildning än folkskolans och få då stundom tillträde
till vanliga läroanstalter. Stiftelsen De blindas bok-
fond stöder dessa sträfvanden. Tysken O. Pichts
skrifmaskiner, olika för plan- och reliefskrift, ha
på senare tid börjat mycket användas äfven i
Sverige, emedan de på grund af valutaförhållan-
dena ställa sig väsentligt billigare än förr. Fiolun-
dervisningen är återupptagen vid svenska blindin-
stitutet, där vid flickornas uppfostran numera väf-
ning och skolköksundervisning mycket drifvas.
Några flickor lära där äfven cigarrett-tillverkning.
De blindas förenings lånbibliotek räknar omkr.
8,300 bd och har ett par filialer i landsorten. Jfr A.
Mell, "Der blindenunterricht" (Wien, 1910). G. A.
Blindvård afser att skaffa blinda nödig
specialutbildning och att ge dem det stöd, som de på grund
af sitt lyte kunna behöfva, för att ej den börda,
som detta lyte på allehanda områden pålägger dem,
skall trycka alltför svårt och särskildt för att
de vid sitt förvärfsarbete ej skola komma alltför
mycket efter sina seende konkurrenter. För
blindvårdsverksamhetens uppkomst, fortgång och nuv.
ståndpunkt i ett flertal länder redogöres i
Blindvårdssakkunnigas betänkande 10 april 1922, som
också innehåller ett program för dess vidare
utveckling i Sverige.
G. Å.
*Blini (ry. blinnij). Anrättningen heter i
Finland blini, plur. blinier; tillredda af pannkakssmet,
förtäras blinier i regel varma, parvis med äkta rysk
kaviar emellan, det hela öfvergjutet med smält
smör.
Blinkarp, landtkoloni för kroniskt lungsiktiga,
arbetsföra män från Malmöhus län (utom Malmö
stad), belägen i Röstånga socken, Malmöhus län,
med 33 platser, öppnades 1911 och underhålles af
landstinget.
Blinkenberg, Christian Sörensen, dansk
fornforskare, f. 15 jan. 1863 i Ribe, tog 1887 skol-
ämbetsexamen och 1893 filos. doktorsgrad på afh.
Asklepios og hans jrænder, var 1897-1916 inspek-
tör vid Nationalmuseet, vardt 1911 docent och 1916
professor i arkeologi vid Köpenhamns universitet.
1902-05 ledde B. tills, med H. E. Kinch Carls-
bergfondets gräfningar på Rhodos och skref härom
La chronique du temple Lindien (1912). Utom en
flerfald smärre arkeologiska arbeten har B. utgett
Archäologische studien (1904), som innehåller
bl. a. "Griechische steingerate", Tordenvaabenet
i kultus og folketro (1909; eng. öfv. 1911) och
Miraklerne i Epidauros (1917). E. Ebg.
Blinklanterna, sjöv. Se Lanterna.
Blinkstjärnor, astron. Se Variabla stjär-
n o r, sp. 680.
Bliss, Tasker Howard, nordamerikansk
militär, f. 31 dec. 1853 i Lewisburg, Pennsylvania,
officer vid fältartilleriet 1875, deltog som major i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
