Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bocche di Cattaro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bocche di Cattaro-Boden
704
göras af Chuen-Pif orten, Taikok-tau-, Bower
Point-, Anunghoi samt Norra och Södra Wantong-
forten. L. W:sonM.
* Bocche di Cattaro. Vintern 1914-15 utkäm-
pades där strider mellan franska och Österrikisk-
ungerska krigsskepp. B. tillhör nu Jugo-Slavien.
Boche [båj], fr., nedsättande benämning på
tysk, särskildt tysk soldat, mycket spridd under
Världskriget. Ordets upprinnelse är osäker och
omtvistad. Följande förklaringar äro framställda.
I de parisiska slangspråken finns en ändelse -boche,
som antagits vara en ombildning af bois eller l et e
och som nyttjats till omstöpning af ord. Allemand,
tysk, vardt så alboche, och les alboches tolkades
som les sales boches, de smutsige tyskarna. -
Ordet caboche betyder spik med stort hufvud,
grosse caboche trindskalle; urspr. skulle man ha
sagt tete de caboche, sedan tete de boche, slut-
ligen blott boche för att beteckna en tysk. -
Ordet omnämnes första gången i en slangordbok
från 1866, där det betyder struntkarl; det bru-
kades sedan om tyska typografer i frasen "tete de
boche", tjockhufvud, och blir efter 1900 namn på
tyskar i allmänhet. R-n B.
*Bochnia hör nu till Polen.
*Bochum hade 1919 142,760 inv. Dess största
fabriksföretag Bochumer verein sysselsätter omkr.
20,000 arb.
Bock, en kälke. Se Getdoning.
Bock, ett straffredskap. Se T r ä m ä r r.
Bockhammaren, berg i Storsjö socken, Härje-
dalen. Se B l å f j ä 11 e t. Suppl.
Bockholm, en omkr. 4 kvkm. stor ö vid Skellefte
älfs mynning i Ursviksfjärden.
*Bockholms-sund. På det i B. belägna
Arosgrundet finns på 59° 16’ 32" n. br. och 17° 40’ 20"
ö. Igd fr. Gr. ett 1883 uppfördt 6 m. högt fyrtorn
af granit och järn med blixtfyr och agaljus.
Bockrot, bot. Se Pimpinella.
Bocksocker. Se Socker, sp. 222.
Bock und Polach [-ont-], Max von, tysk mi-
litär, f. 5 sept. 1842 i Trier, d. 5 mars 1915 i
Hannover, blef officer vid ett infanterireg. 1860,
deltog i Mainfälttåget 1866 och, som kapten och
adjutant vid en fördelningsstab, i 1870-71 års
krig, hvarefter han vann inträde i generalstaben.
1893 blef han generallöjtnant och chef för 20 :e för-
delningen, 1897 general af infanteriet och chef för
gardeskåren samt 1902 chef för 14 :e armékåren
(Karlsruhe). 1907-12 var han generalinspektör för
3:e arméinspektionen (Hannover). Därunder blef
han 1908 generalöfverste och 1911 generalfält-
marskalk. H. J-dt.
Bod (Baud). 1. Indisk lydstat i västra delen
af Orissa. Omkr. 2,035 kvkm. 113,441 inv. (1911).
– 2. Hufvudstad i B. 1, vid floden Mahanadi.
*Boda. 1. Socken i Kopparbergs län, tillhör
nu Rättviks tingslag. 13,356 har.
Boda, skyddshem för gossar, i Torps socken,
Medelpad, upprättadt 1904 af Västernorrlands läns
landsting, har plats för 30 elever, som förutom i
vanliga folkskolämnen undervisas i jordbruk, ladu-
gårds- och trädgårdsskötsel samt slöjd. Till hem-
met höra omkr. 50 har öppen jord och 85 har skogs-
mark med ett fastighetsvärde af omkr. 120,000 kr.
(1917). - I närheten ligger Västernorrlands läns
sinnesslöanstalt, med ett 70-tal platser, hitflyttad
1916 från Sollefteå. I sept, 1921 förstördes dess
byggnad genom eldsvåda. O. Sjn.
Boda bruk, skogsegendom, f. d. bruk i Enångers
socken, Hälsingland, har en areal af 4,100 har,
hvaraf 100 har åker. Tax.-v. 339,400 kr. (1922).
Järnbruket privilegierades 1785 och 1830 och lydde
länge under Långvinds bruk (se d. o. Suppl.).
Nuv. egare är disponent H. L. Norén.
O. Sjn.
*Bodarna, socken, benämnes sedan 1910
Ramundeboda.
Bodaträsket, en omkr. 7 kvkm. stor sjö,
belägen 31 m. ö. h. i Bureå socken, Västerbotten,
omkr. 10 km. s. om Skellefteå, genomflytes af
Bureån.
O. Sjn.
*Bode (sp. 855), W. von, lämnade l okt. 1920
sin plats vid Kaiser-Friedrich-museum. Han är led.
af Vitt. hist. o. ant. akad. (1911). B. adlades 1914.
*Bode, W., tysk skriftställare (sp. 856), dog
natten till 26 okt. 1922 i Weimar.
Bodele, Norra och Södra, egendom. Se
Cristiernins, af, invalidinrättning.
Suppl.
Bodell, Jonas. Se Läsare (äfven i Suppl.).
Bodelirsm, en af J. Bodell ledd religiös rö-
relse. Se Läsare (äfven i Suppl.).
Bodelning, jwr., delning af äkta makars egendom,
vare sig mellan dem själfva (vid boskillnad, hem-
skillnad, äktenskapsskillnad eller återgång af äkten-
skapet) eller ock efter makes död mellan den efter-
lefvande och den dödas rättsinnehafvare (arfvingar,
konkursborgenärer). Regler för bodelning ges i nya
Giftermålsb., 12:e och 13:e kap. Dessa utgå från
den grundtanken att, sedan egendom först tilldelats
hvardera parten till täckning af honom åliggande
gäld, återstoden af makarnas giftorättsgods
(se d. o. Suppl.) skall delas lika mellan parterna,
dock så, att vederlag (se d. o., 1. b) utgår, därest
egendom användts för vissa ändamål, som rättare
bort tillgodoses med annan egendom, samt i några
fall äfven skadestånd tilldelas endera. Kläder och
andra föremål, som tjäna uteslutande till makes per-
sonliga bruk, få i skälig utsträckning undantagas
från delningen. I fattiga hem eger den efterlefvande
maken ytterligare uttaga bohag och arbetsredskap,
äfven med intrång i den aflidnes arfvingars lott. Tor
öfrigt har hvardera maken i viss utsträckning
anspråk att vid delningen få sin lott utlagd i egen-
dom, som tillhört honom själf. of ver bodelningen
skall upprättas skriftlig, bevittnad handling, och
denna får inges till domstol för att dymedelst vinna
bestånd äfven emot eventuella konkursborgenärer;
dessa kunna nämligen i regel yrka bodelningens
återgång (se d. o.), allenast om konkurs följt på
ansökan inom ett år efter handlingens ingifvande.
Nu framställda regler gälla ej för delning af makars
bo, om äktenskapet var underkastadt äldre Gifter-
målsbis bestämmelser. Delningen följer i sådant fall
reglerna för ar f s k i f t e (se d. o., äfven i Suppl.)
och sammanfaller med detta, om makes död gett
anledning till delningen. Jfr Bo skift e. C. G. Bj.
*Bodelschwingh. - 3. F. von B. dog 2 april
1910.
Boden, stad i Norrbottens län, belägen mellan
Bod- och Svartbyträsken vid Bodån, n. om Lule
älf. Från stadens centrum till Bodåns utlopp i
Lule älf är omkr. 2 km. Areal 851 har.
Antalet bebyggda tomter är omkr. 475. Husen äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
