Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
719
Bolie-Bolmsö
720
Peru samt med Argentina, dess viktigaste flodleder
äro öfre loppen af Paraguay och Madeira; den se-
nare har genom en järnväg förbi fallen å brasilianskt
område fått stor betydelse för utförseln af östra B:s
varor. Nyare svensk litt. om B.: E. Nordenskjöld,
"Indianer och hvita i nordöstra B." (1911)
samt "Forskningar och äfventyr i Sydamerika"
(1915). O.Sjn.
Krigsväsendet. Landet är indeladt i 3
"militärdistrikt" och 3 (mindre) "militärkom-
mandon". Enligt lagen af 15 dec. 1915 skall
arméns fredsstyrka utgöra 3,577 man (utom befäl).
Allmänna värnplikten varar fr. o. m. 19:e t. o. m.
50:e året. Under denna tid tillhör den värnpliktige
aktiva armén i 6 år, d. v. s. till 25:e året, med
omkr. l års tjänstgöring, därefter reservens l:a
uppbåd i 6 år, reservens 2:a uppbåd i 10 år och
slutligen territorialgardet i 10 år. Armén består af
4 inf.-reg. (2 om 500 och 2 om 800 man), l kav.-
reg. (om 500 man), l f altart.-reg. och l bergsart.-
reg. (hvartdera om 4 batterier). Dessutom finnas
garnisonsafdelningar, kallade columnas, om 100
-200 man, i vissa städer. Dessa afdelningar bilda
vid mobilisering kadrer för lika många inf.-batal-
joner. - Härens krigsstyrka beräknades 1914
utgöra närmare 190,000 man. H. J-dt.
Flaggan är af bildad på färgpl. till art. Flagga.
Historia. Gränskonflikten mellan B. och Peru
rörande en del af Acre-området (se d. o.) af gjordes
juli 1909 genom skiljedom af Argentinas president.
Dennes utslag framkallade först ett upplopp i La
Paz, men efter presidentskiftet i aug. s. å., då
Montes efterträddes af Eliodoro Villazón
(1909-13), godtog B. skiljedomen och återställde
det vänskapliga förhållandet till Argentina. B. har
sedermera fört en öfvervägande fredlig politik, mest
inriktad på utvecklingen af landets rika, naturliga
resurser och samfärdselvägarnas förbättring. B:s
lättförklarliga sträfvan att få direkt tillträde till
Stilla hafvet har tidtals framkallat spändt förhål-
lande till Peru, där man misstänkt B. för att söka
vinna sitt mål genom uppgörelse med Chile på
bekostnad af Perus alltjämt vidhållna anspråk på
de af Chile 1883 eröfrade provinserna Tacna och
Arica. Ismael Montes var ånyo B:s president
1913-17; han afbröt april 1917 B:s diplomatiska
förbindelser med Tyskland till följd af den brytning
med sjöfarande amerikanska nationer, som tyskarnas
"oinskränkta undervattensbåtskrig" (från febr.
1917) framkallat. Den nye presidenten, liberalen
GutiérrezGuerra (1917-20), sökte framföra
bolivianska anspråk på Arica, men ökade därigenom
sin impopularitet inom det republikanska partiet,
som önskade bevara vänskapen med Peru, och i juli
1920 blef Guerra aflägsnad genom en palatsrevolu-
tion, hvarpå till provisorisk president (sedermera
vald president för tiden 1921-25) utsågs B a u-
tista Saavedra, som genast förklarade, att
B. tänkte sig Arica-frågans lösning endast genom
fredlig uppgörelse både med Peru och Chile. Ett
bolivianskt försök att 1921 få frågan upptagen till
behandling på Nationernas förbunds delegeradeför-
samlings möte i Genève mötte chilenskt motstånd och
af visades af församlingen.
Litt.: B. Saavedra, "El litigio peru-boliviano"
(La Paz, 1903), P. Walle, "La Bolivie et ses
mines" (1913; eng. uppl. 1914), W. A. Reid,
"B., the heart of a continent" (1916), J. Molinos,
"B." (Buenos Aires, 1917), samt R. och Gr. Here-
dia, "Guia general de B." (La Paz, 1918). V. s-g.
Bolie, Märta, pseudonym. Se Holmgren 4,
sp. 1009.
*Bollebygd. 1. Härad, ingår sedan l jan.
1920 i Borås domsaga, Ås, Yedens och Bollebygds
tingslag samt Borås fögderi.
*Bollerup. 1. Se Ullstorp och Bolle-
r u p. Suppl. - 2. Lagmannen TageLud-
vig Sylvans landtbruksinstitut trädde
1912 och 1913 i verksamhet och har t. o. m. hösten
1922 utbildat 441 elever Det omfattar en stats-
understödd landtbruksskola för teoretisk och prak-
tisk undervisning med kortare kurser äfven för
ladugårdsförmän, vandringsrättare, täckdikesförmän
m. m. Styrelsen utgöres af 5 led. (landshöfdingen i
Kristianstads län, häradshöfdingen i Ingelstads hä-
rad, kronofogden i fögderiet samt kyrkoherden i B.
socken och l representant för länets hushållnings-
sällskap). Olika delar af Bollerups egendom inköp-
tes af institutet 1894 och 1902, men efter försälj-
ning af öfverflödig jord uppgår dess areal nu till
593 har, hvaraf 406 har åker. Tax.-v. är 624,700
kr. (1922), och institutets tillgångar uppgå till
1,331,746kr. O.Sjn.
*Bollinger, 0., dog 13 aug. 1909 i Mimenen.
*Bollnäs. 1. Sedan 1907 domsaga i Gäfleborgs
län, omfattande B. tingslag (se B. 5). – 2.
Församling i Gäfleborgs län, B. tingslag, omfattande
B. köping och B. socken med undantag af de delar
af socknen, som bilda kapellförsamlingarna
Annefors och Katrineberg. Areal okänd. 14,004 inv.
(1919). B. bildar med Annefors och Katrinebergs
kapellförsamlingar ett pastorat i Uppsala stift,
Voxnans kontrakt. – 3. Köping i Gäfleborgs län,
B. tingslag. Genom k. br. 14 mars 1902 och 29
sept. 1905 erhöll det förutvarande B.
municipalsamhälle (se Bollnäs i hufvudarbetet)
köpingsrättigheter, att åtnjutas från ingången af 1906.
Köpingen är i kommunalt hänseende skild från B.
socken, men ingår i B. församling. 29 har. 1,073
inv. Vid stiftsmöte i B. 1920 uttalade mötet sig
för att, om ärkestiftet skulle delas, Hälsingland
och Gästrikland då borde afskiljas som eget stift
med B. som stiftsstad. – 4. Socken i Gäfleborgs
län, B. tingslag. 87,952 har. 13,837 inv. Häri
ingår ej B. köping, men däremot
kapellförsamlingarna Annefors och Katrineberg med tills. 906 inv.,
hvilka i kommunalt hänseende tillhöra socknen.
Angående det inom socknen belägna
municipalsamhället Björkhamre se d. o. Suppl.
Beträffande B. församling se B. 2. – 5.
Tingslag i Gäfleborgs län, utgör B. domsaga och
fögderi samt omfattar socknarna (kommunerna)
Alfta, Ofvanåker, Voxna, Bollnäs, Bollnäs
köping, Segersta, Hanebo. 3,330 kvkm. 34,773
inv. (1919).
1–5. L. Wll.
Bollnäs tingslag. Se Bollnäs 5. Suppl.
*Bollsta har äfven hamn och lastageplats,
hvarest i grundpenningar 1919 uppburos 508 kr. i
inrikes och 4,459 kr. i utrikes fart.
Bolltorp, sanatorium för tuberkulösa, beläget
invid Alingsås stad, med plats för 50 sjuka, anlades
1917 af Älfsborgs läns landsting.
*BolmsÖ. - 2. ön, som har en areal af omkr. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
