Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolmväxter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
721
Bolmväxter-Boltwood
bredd af 3-4 km. B., som utan tvifvel är den äldsta
bygden inom häradet, är väl uppodlad och inrym-
mer större delen af socknens befolkning. O. Sjn.
Bolmväxter, bot., namn på fam. Solanaceæ.
Bolmån, biflod till Lagan, kommer från sjön
Bolmen (se d. o.), genomflyter vidare Kösen och
Exen och afvattnar en betydande del af västra Små-
land. O. Sjn.
Bolmörtskifling, Entoloma lividum, tillhörande
släktet Agaricus. Se färgplansch III till art.
Svampar.
Bolo-affären kallas en ryktbar förräderiaffär i
Frankrike under Världskriget. En fransk äfven-
tyrare Paul Marie B o lo, f. 1867, hade efter
skiftande lefnadsöden (som tandläkare, handlande,
värdshusvärd, vinhandelsagent m. m.) 1905 blifvit
förmögen genom ett rikt gifte (för öfrigt tvegifte).
Han knöt förbindelser i den politiska världen och
blef bl. a. bekant med J. Caillaux. Sommaren
1914 blef han finansombud för kediven Abbas
Hilmi af Egypten och erhöll af honom titeln
pascha. Efter Världskrigets utbrott föreslog han
kediven, hvilken efter sin af sättning bodde i
Genève, att han i dennes intresse skulle med tyska
penningar organisera en presskampanj i Frankrike
för snar fred. Han erhöll penningar från Berlin,
återupplifvade den kort förut upphörda Paristid-
ningen "Rappel" och sökte förgäfves förvärfva en
stor aktiepost i "Le Figaro". I jan. 1916 träffade
han preliminärt af tal med Ch. Humbert, egare af
den vidt spridda "Le journal", om att köpa den
för 5J/2 mill. f res. På en resa till Amerika
trädde Bolo i förbindelse med tyske ambassadören
Bernstorff och erhöll genom dennes förmedling
9 millioner mark för sin propaganda, med hvilka
bl. a. inköpet af "Le journal" fullföljdes. Kabel-
telegrammen mellan Bernstorff och tyske utrikes-
ministern von Jagow om denna affär uppsnappa-
des emellertid och röjde Bolos förräderi. Han
häktades i Paris 28 sept. 1917, blef efter en lång
rättegång trots ihärdigt nekande dömd till döden
14 febr. 1918 för att ha af fienden mottagit pen-
ningar för skapande af fredsstämning i Frankrike
och af rättades i Vincennes 17 april s. å. V. S-g.
Bologoje, järnvägsknut i Nord-Ryssland på
järnvägen Petersburg–Moskva, ungefär midt emellan de
båda städerna, med sidolinjer till Pskov, Vitebsk
och Jaroslav. Omkr. 10,000 inv.
Boloko, flod. Se L om a m i.
’Bolshög. Se Vallby och Bolshög. Suppl.
Bolsjeviker (ry. bolsjevikij, eg.
"majoritetsmän") kallades i Ryssland från omkr. 1906 en
grupp revolutionärer, som urspr. tillhörde det ryska
socialdemokratiska partiet och där förfäktade en
radikalare marxism än den moderatare gruppen
mensjevikerna (ry. mensjevikij; eg.
"minoritetsmän"). Dessa båda partinamn härledas
från ry. bolsje, "större", och mensje, "mindre",
och uppkommo med anknytning till den
omständigheten, att den förra, af Lenin (V. I. Uljanov; se
Lenin. Suppl.) ledda gruppen, hvars schism
med den moderatare, af Martov ledda gruppen
uppkommit på en i Bruxelles och London 1903 hållen
rysk socialdemokratisk partikongress, på en ett par
år senare hållen kongress lyckades ernå majoritet
öfver Martovs grupp. Styrkeförhållandena mellan
de båda grupperna lära på nästa kongress ha
omkastats, men namnen bolsjeviker och mensjeviker
bibehöllos likväl för de grupper, vid hvilka de urspr.
fästs. Bolsjevikerna bröto sig snart ut ur det
socialdemokratiska partiet och rivaliserade inom
Rysslands revolutionära värld såväl med mensjevikerna
som med det likaledes ur det gamla
socialdemokratiska partiet framgångna socialrevolutionära
partiet. Medan detta sistnämnda särskildt sökte
anhängare bland bönderna och länge hyste en af
"nihilistiska" traditioner bestämd förkärlek för
terroristisk taktik, koncentrerade bolsjeviker och
mensjeviker sin propaganda på industriarbetarna,
hvilka de ville göra till förnämsta drifkraften i den
eftersträfvade ryska revolutionen; därvid ville
bolsjevikerna konsekventare upprätthålla den
principiella motsatsen mellan "proletärer" och alla
slags "kapitalister", hvarför de afböjde samverkan
med borgerliga republikaner inom en parlamentarisk
nationalstat och tänkte sig proletariatets seger
genom en från Ryssland utgående världsrevolution. –
Om bolsjevikernas teoretiska samhällsuppfattning se
Kommunism i Suppl., om deras försök att
praktiskt förverkliga den, hvilket i Ryssland vidtog
kort efter marsrevolutionen 1917 och ledde till
deras öfvertagande af regeringsmakten genom
novemberrevolutionen s.å., se Ryssland (Historia).
Suppl. – Benämningen bolsjeviker har efter 1917
småningom kommit att i dagligt tal användas äfven
om deras mer eller mindre afgjorda meningsfränder
inom många andra länder, särskildt om dessa äro
anslutna till Tredje internationalen (se
Internationalen. Suppl.).
V. S-g.
Bolsjevi’sm, den samhällsåskådning, som hyllas
af b o Is j ev i k er (se d. o. här ofvan).
Bolsjön, of re och Nedre, sjöar i Lurs och
Nafverstads socknar, Bohuslän, ha en sammanlagd
areal af omkr. 4 kvkm. of re B. af rinner till Norra
Bullaren, under det att Nedre B. rinner till Södra
Bullaren. O. Sjn.
Bolsón (sp.; pung), geogr. Se öken, sp. 87.
Boisover [bålsáuvo], stad i grefsk. Derbyshire,
England. 11,481 inv. (1921). Kolgrufvor och kalk-
stensbrott.
Bolsöy, härad och pastorat, omfattande B.,
Rövik och Kleive socknar, vid Molde, Möre fylke
(före 1919 Romsdals amt), Norge. 270,66 kvkm.
4,801 inv. (1920). Jordbruk och fiske. Storslagen
natur. K. G. G.
*Bolt. - 2. Amund Bergtorssön. Upp-
gifterna äro oriktiga. I själfva verket hette den
åsyftade personen Amund Sigurdsson B.
Denne satte sig 1436 i spetsen för en bonderesning
i Norge, som i likhet med Engelbrekts var riktad
mot konung Eriks godtyckliga fogdestyrelse och till
en början vann stor anslutning, men snart rann ut
i sanden utan varaktigt resultat. B. själf flyttade
öfver till Sverige, där han lefde i nära 20 år, gifte
sig med en dotter till Engelbrekts mördare, Cecilia
Månsdotter, och efterlämnade en son, med hvilken
ätten i Sverige utdog 1485. N. H.
Boltwood [báTrttöwd], Bertram Borden,
amerikansk kemist, f. 27 juli 1870 i Amherst
(Massachusetts), blef 1897 filos. doktor och tjänst-
gjorde flera år som assistent i kemi och fysik vid
Yale university, där han 1910 blef professor i
radiokemi. B:s tidigare undersökningar omfattade
organiska och oorganiska klorider, men han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
