- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
731-732

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bondfångare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Vår Gud är oss en väldig borg", upprepades
af kronprinsen på Slottsbacken och af prins Karl
på yttre borggården för de tusenden, som ej fått
rum på inre borggården. Omedelbart därefter
defilerade bondetåget, öfverlämnande sina
landskapsfanor, inför konungen och drottningen i slottets
praktsal Hvita hafvet. Under förbimarschen anlände en
kurir, medförande en budkafle (fig. 2), som genom en
kedja af löpare fortskaffats öfver 1,000 km. på mindre
än fem dygn från Norrbotten samt innehöll detta
landskaps och Västerbottens allmoges instämmande
i bondetågets idé. Under tiden uppvaktades den
på kanslihusets trappa vid Mynttorget samlade
ministären af bondetågets delegerade, hvilkas
talman, hemmansegaren F. O. Träff från Godegård,
Östergötland, i de i Stockholm samlade
bondemännens namn och i de omkr. 40,000:s, "som sitta
därhemma, men tänka och känna som vi",
kategoriskt meddelade dessas "vilja" i fråga om försvarets
ordnande och lofvade deras kraftiga stöd, om
ministären sökte lösa frågan i bondetågets anda.
Statsminister Staaff hälsade i de mäns namn, som buro
ansvaret för hvad i rikets styrelse gjordes eller
underläts. Regeringen mottoge, fortsatte han, det
stöd, som låg i stora folkgruppers högt uttalade
redobogenhet att bära ökade bördor för försvaret.
Genom antagandet af regeringsförslaget, fullt
utarbetadt, skulle vår värnkraft bli så stärkt, att vi
med utsikt till framgång kunde försvara oss mot
hvem det vara månde. Den militära sakkunskapen
borde nödvändigtvis höras, men ej, såsom talaren
fordrat, fälla utslaget. Han bad, att man måtte
motarbeta allmänhetens tilltro till det öfverdrifna
talet om spionerier i vårt land – de föreliggande
fakta vore betänkliga nog – och om omedelbart
förestående öfverfall, hvilket tal gått under
agitationen i försvarsfrågan och vore frukten af
uppjagad inbillning eller hänsynslös beräkning. Trots
splittringen inom det politiska lifvet förenades nog
alla i kärleken till fosterjorden. Och säkert enades
alla i förhoppningen, att hvad som i försvarsfrågan
inom kort skulle behandlas och afgöras hos folkets
valda representanter
måtte lända Sverige till
båtnad.

Bondetåget var vid sidan af Svenska
pansarbåtsföreningen (se d. o.) det kraftigaste uttrycket för

illustration placeholder
Fig. 3. Minnesmedaljen till deltagarna i bondetåget.


den då pågående försvarsrörelsen. Dess
omedelbara följd blef en konstitutionell konflikt mellan
konungen och ministären, hvilken medförde den
senares afgång (se Sverige, sp. 1239–40).
Det stärkte i betydlig mån försvarslusten i landet
och bidrog sålunda till, att en i anslutning till
konungens och bondetågets uttalanden uppgjord
och, icke minst, af Världskrigets tryck befordrad
härordning antogs i sept. 1914 (se Sverige,
sp. 1240–41).

Till samtliga deltagare i tåget lät konungen
utdela en minnesmedalj (fig. 3). Bondetågets
hufvudbaner och landskapsfanor förvaras nu i
Lifrustkammaren; de för dess inkvartering inköpta
sängutrustningarna skänktes dels till Röda korset (7,651
madrasser och 8,359 putvar), dels till andra
behjärtansvärda ändamål (omkr. 1,000 madrasser
m. m.). Till tack för gästfriheten öfverlämnade
bönderna i Stockholms och Uppsala län till
Stockholms fattiga 1916 en julgåfva af matvaror,
värderad till 100,000 kr.

Bondfångare (af ty. bauernfänger, ett ungt ord,
ännu ej upptaget i bröderna Grimms "Wörterbuch",
1854), ett från slutet af 1800-talet, mest i
tidningspressen förekommande ord med betydelsen: individ,
som tagit till sitt näringsfång att lura enklare
personer, särskildt till en stad ankomna landtbor, på
deras pengar. Som medel används berusning med
ty åtföljande falskt kortspel o. s. v. Merendels
är bekantskapen kombinerad med bedrägliga affärer,
såsom köp eller byte af klockor, hvaraf det
synonyma uttrycket klockskojare. Oftast höra
bondfångarna till likasinnade ligor, bondfångar-,
klockskojarligor.
R. G.

*Bondgård. Se Bostad, sp. 1268–70, samt
pl. V och XI.

*Bondkyrka, socken. Om kyrkan se Uppsala,
sp. 1212–13.

Bondpion, bot., detsamma som bondros (se
Pæonia).

Bondön, ö i Pite skärgård, Västerbotten,
begränsar i ö. Pitholms yttre fjärd. B., som är nära
9 km. lång, har en areal af blott omkr. 8
kvkm.
O. Sjn.

Bon enfant [bl äfà7], fr. Se Enfant.
Bonet [bånärt], Juan Pablo, spansk döfstum-
lärare, utgaf 1620 i Madrid Reduction de las letras
(öfv. till fr. 1891, eng. och ty.), en utmärkt lärobok
för döfstumma i tal, handalfabet, läsning och skrift.
Jfr F o ne t i k, sp. 811.

Bonga, hufvudstad i landskapet Kaffa,
Abessinien, är handelscentrum för omgifvande trakter.

Bonggren, Olof Jakob, svensk-amerikansk
författare, f. 7 okt. 1854 i Håbol socken, Dalsland,
tjänstgjorde några år i postverket och utvandrade
1882 till Amerika, där han hela tiden sedan varit
anställd i tidningen "Svenska amerikanaren",
1888-1908 som dess ’hufvudredaktör. Han utgaf i
Sverige ett par mot läseriet riktade skrifter, Bibeln
mot bibeln (1879) och Läsarlif (s. å.), samt en sam-
ling dikter, Förstlingar (1882). I Amerika har han
utgett diktsamlingen Sånger och sagor (1902) samt
flera teosofiska småskrifter. Han har i tidningar
och tidskrifter skrifvit flera omfattande artikel-
serier i företrädesvis litteraturhistoriska och ockulta
ämnen. O- A. L-r.

Bonhomme, Col de B. [kå’l de bånnå’m]. 1.
Ett 2,483 m. högt alppass i Savojen, Frankrike,
som i s. begränsar Mont Blanc-massivet mot Savojens
öfriga bergmassiv. – 2. Ett 949 m. högt pass i
Vogeserna, Frankrike, mellan S:t Dié och Kolmar.

*Boni [båni], G., f. 25 april 1859 i Venezia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free