- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
753-754

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borollos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

753

Borollos-Borrmaskiner

754

flyttades efter Italiens krigsförklaring till den
italienska krigsskådeplatsen, där B. sedan med
"nästan demonisk uthållighet" höll Isonzoställ-
ningen i 2x/2 år och afslog italienarnas elfva
anfall. Sedan B:s armé vuxit ut till en armégrupp
på två arméer, deltog han i det stora anfallet
24 okt. 1917 och höll efter dess afstannande ställ-
ningen bakom nedre Piave, hvarest han med fram-
gång deltog i anfallet 15 juni 1918. Att det på
slutet gick österrikarna emot, kunde B. icke
hindra. För sina stora förtjänster undfick han,
som under krigets förlopp befordrats till general af
infanteriet och generalöfverste, vid 1918 års
början fältmarskalks värdighet. B. afböjde honom
erbjuden friherrevärdighet. I okt. s. å. erhöll han
af sked. C. O. N.

Borollos. Se B ur los.

Boronatrokalcit, miner. Se U l e x i t.

*Boros-Jenö tillhör sedan 1919 Rumänien.

Borraginäles, bot., detsamma som Borraginineæ
(se T u bi f lo ræ).

Borrande, veter. Se H a s, sp. 41.

*Borre, härad och socken under B. pastorat,
v. om Horten, Vestfold fylke (före 1919 Jarlsberg
og Larviks amt), Norge. 64,21 kvkm. 3,727 inv.
(1920). Jordbruk och fabriksdrift. Inom socknen
finnes på gården Volls mark ett imponerande graf-
fält, bestående af 5 högar och 2 rosen, alla mycket
stora; 1852 funnos ännu därjämte 4 nu försvunna
stora högar samt 15 mindre, till största delen bort-
odlade. Detta mäktiga graffält anses vara Vest-
foldkonungarnas grafplats; denna kungaätt, till
hvilken Harald Hårfager hörde, härstammade enligt
den fornnordiska traditionen från Ynglingaätten i
Uppsala. Någon systematisk undersökning af graf-
fältet har ej egt rum. 1850-52 bortgräfdes emel-
lertid för vägarbete en hög, som lämnade rika,
dessvärre illa tillvaratagna fynd från tiden omkr.
900; högen hade innehållit ett fartyg på 17
m. längd. Bland fynden märkas fragment af en
glasbägare, af en ornerad träsadel, bronsbeslag till
betsel och seltyg m. m. 1918 bildades genom
privat insamling på initiativ af professor A. Brög-
ger det s. k. Borrefondet (grundkapital
103,150 kr.), hvaraf räntorna skola brukas "till
undersökning och värn af norska kungshögar och
till forskningsarbete med Norges forntid". - Litt.:
A. V. Brögger, "Borrefundet og Vestfoldkongernes
gräver" (i "Videnskapsselskapets skrifter. II. Hist.
filos. klasse",.1916, n:r 1). K. G. G. Br Sr.

*Borreby. 1. Herrgården är af bildad å pl.
XXVI till art. Byggnadskonsten.

Borregaard [-går], norskt aktiebolag (Sarpsborg,
östlold fylke), stiftadt 1918 med ändamål att öfverta
aktierna i brittiska bolaget The Kellner-Partington
paper pulp co., Itd, Manchester (förk. K. P.) och
utnyttja och drifva detta bolags egendomar och
affärer. Kapital: 50 mill. kr., 1919 ökadt till 75
mill. kr. Vid detta köp, hvartill advokat Hj.
Wessel tog initiativet, blefvo Borregaards-fabri-
kerna vid Sarpsforsen placerade på norska händer,
och härvid medföljde äfven K. P:s egendomar (2
sulfitfabriker och skogar) i Hallein och Yillach i
Österrike. B. har dessutom förvärfvat aktierna i
ett antal bolag, som urspr. tillhört K. P., nämligen
Hafslund sulfitfabrik (Sarpsborg), Gravbergskoven
(Sarpsborg), Edsvalla bruk (Sverige) samt 82 proc.

af aktierna i Mölnbacka-Trysil (Forshaga, Sverige),
omfattande, förutom ett stort antal skogsegendomar
i Sverige och Norge, Klarafors sulfit- och pappers-
bruk, Deje sulfat- och pappersbruk, Kvarntorps
sliperi, Hults ångsåg; dessutom aktierna i Fors-
haga sulfit-a.-b., Dejefors kraft- och fabriks-a.-b.,
Frykfors a.-b.; ytterligare 45 proc. af aktierna i
Barrow paper milis (England). Senare har bolaget
köpt samtliga aktier i A/s Hurum fabriker, Bamble
aktie cellulosefabrik, A/s Eker papirfabrik (samt-
liga i Kristiania), Båstad a.-b. (Sverige) och
Poland paper co. (Maine, U. S. A.). Bolagets vik-
tigaste tillverkning är blekt sulfitmassa, hvilken för-
länat detsamma världsrykte. Massan säljes förutom
till producenter af finare papper äfven till konst-
silkesfabrikanter. Den årliga tillverkningen utgör
316,000 ton (hvaraf blekt sulfitmassa 145,000, lätt-
blekbar sulfit 13,000, sulfatmassa 38,000, mekanisk
massa 37,000, papper 83,000). M. H.

Borrhål, geol. Genom borrning med passande
maskiner (se Borrmaskiner 2) har man kun-
nat undersöka jordskorpans beskaffenhet till ett
ganska stort djup, hvilket dock ingalunda utgör
någon betydlig del af jordskorpans antagna tjock-
lek och än mindre af jordklotets radie. Det dju-
paste hittills nedslagna borrhålet är beläget vid
Clarksburg i West Virginia (Nord-Amerikas förenta
stater), där man i syfte att anträffa petroleumfö-
rande lager 1918 dref ned ett borrhål till ett djup
af 2,424 m. Dittills var det djupaste borrhålet i
världen det vid Gross Czuchow i Ober-Schlesiens
stenkolsområde, som 1908 slogs ned till 2,239 m.
Det djupaste borrhålet i Skandinavien är det vid
Köpenhamn i Gröndalseng till 891 m., och de dju-
paste i Sverige de 1917-19 utförda borrhålen vid
Nya Vilhelmsfält s. om Ängelholm (426 m.), Kulle-
mölla n. om Ystad (644 m.) och Klappe s. ö. om
Höganäs (517 m.). K. A. G.

* Borrmaskiner (sp. 1226). För djupborr-
ni n g ha de arbetsmetoder, hvilka medelst ett rote-
rande borr verktyg ur berget skära ut en prof pelare,
en borrkärna, som man sedan kan närmare
undersöka, alltmera vunnit framgång, så att man
numera sätter kärnborrningsmetoderna i en klass för
sig emot alla andra. Genom särskilda föranstalt-
ningar, dubbla kärnrör m. m., kan man numera i
många fall erhålla kärnor äfven af ganska lösa
bergarter. För kärnvinning användas icke endast
diamantborrning, utan äfven andra metoder, såsom
fräskrona, d. v. s. en stålkrona, hvars kant
är utskuren i kuggar, och s. k. s t å l s a n d b o r r-
n i n g, då man använder en borrkrona af mjukt
järn och i borrhålet nedsläpper "stålsand", små
kulor af hårdt stål, som erhållas genom granule-
ring af smält stål. Dessa hårda stålkulor äta sig
fast i den mjuka borrkronan, och därigenom åstad-
kommes ett kraftigt skärande verktyg, som i vissa
slags bergarter är synnerligen effektivt. För djup-
borrning på större djup har man utvecklat de äldre
metoderna med "linborrning" och "stötborrning
med vattenspolning" till en så hög grad af fullkorn -
ning, att de användas i så godt som alla fall, då
man kan undvara en fullständig kärna, och då
dessa metoder i allmänhet äro afsevärdt billi-
gare, konkurrera de verksamt med diamant borr-
ningen. I Sverige har Svenska diamantberg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free