- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
771-772

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourdon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

771

Bousset-Bovin

772

lärare i kemi och farmaci (från 1893) och som
professor i sistnämnda ämne sedan 1897. Han ut-
förde många undersökningar i fysiologisk och i
synnerhet i drogkemi, ofta i förening med lärjun-
gar. Särskildt studerade han jäsningsprocesser och
fermentverkningar hos svampar och många andra
växter. Därvid utbildade han bl. a. en metod att
med hjälp af diverse ferment uppsöka de specifika
ämnen i allehanda växtmaterial, på hvilka fermen-
ten verka - t. ex. vissa sockerarter, glykosider
(se d. o.) m. m. Äfven bearbetade han alkohol-
jäsningens, pektinämnenas och hornsubstansens
kemi. Bland hans märkligaste upptäckter må af ven
nämnas, att han påvisade fermentativa synteser.
Hans flesta undersökningar återfinnas i tidskrifter,
hvarjämte han sammanfattade sina arbeten om fer-
menten i flera monografier. Sedan 1905 var B.
redaktör för "Journal de pharmacie et de chimie".
B. var en af sin tids mest framstående franska
kemister samt medlem af Institutet (1919) m. fl.
vetenskapliga samfund. C. G. S.

*Bousset, W., sedan 1916 professor i Giessen,
dog där 8 mars 1920.

Boutens [báu’-], Pieter Cornelis, hol-
ländsk skald, f. 1871 i Middelburg, egnade sig åt
den klassiska filologien och har bl. a. gett en
utmärkt tolkning af Aischylos’ "Agamemnon"
. (1904). Hans diktning (Verzen, 1898, Præludien,
1902, Stemmen, 1906, Beatrijs, 1908, en medel-
tidslegend) visar f rändskap med Verlaines och D.
G. Rossettis. Se "Nordisk tidskrift" 1919 (s. 537).

*Boutmy, É., dog 25 jan. 1906 i Paris.

Boutroux [botrö], E Henne E mil e M a-
r i e, fransk filosof, f. 28 juli 1845 i Montrouge,
d. 23 nov. 1921, vardt filos. doktor 1874, stude-
rade ett par år i Tyskland, bl. a. i Heidelberg
under Zeller, vardt 1874 t. f. professor i Mont-
pellier, 1876 i Nancy, 1888 i modern filosofi vid
Sorbonne och öfvertog 1902 ledningen af Fondation
Thiers. 1898 invaldes han i L’académie des sciences
morales etc. och 1912 i Franska akademien. - B:s
teser afhandlade De veritatibus æternis apud Car-
tesium och De la contingence des lois de la nature
(2:a uppl. 1898); senare följde La Grèce vaincue
et les premiers stotciens (1875), en klassisk upp-
laga af Leibniz’ "Monadologi" (1880) och en öf-
versättning af Zellers stora verk om den grekiska
filosofien (2 bd, 1877-82), med en inledning om
denne, Socrate fondateur de la science morale
(1883), Nouveaux essais (1886), Le philosophe alle-
mand Jacob Boehme (1888), Questions de morale
et d’éducation (1895), De 1’idée de la loi natur elle
dans la science et la philosophie contemporaines
(s. å.), Etudes d’histoire de la philosophie (1897),
De Vinfluence de la philosophie écossaise sur la
philosophie jrancaise (s. å.), Pascal (1900), Science
et religion dans la philosophie contemporaine
(1908), William James (1911) m. fl. B. var Lache-
liers mest betydande lärjunge och fortsatte sin
lärares opposition mot positivismen. I sina främsta
arbeten sökte han häfda den skapande friheten
emot den allomfattande, naturvetenskapliga nöd-
vändigheten genom att ådagalägga, att naturen är
genomträngd af tillfällighet (contingence}, och för-
klarade: "Hvad vi kalla naturlagar är summan af
de metoder, som vi uppfunnit för att tillegna oss
tingen och ta dem i vår viljas tjänst". De mera

konkreta vetenskapernas metoder kunde icke här-
ledas ur de abstrakta grundprinciperna; denna me-
todiska diskontinuitet innebar en diskontinuitet i
själfva kausalferhållandet. På samma sätt som
materiens värld uppvisade en "hierarki" af hvar-
andra öfverordnade sfärer af allt högre frihet, för-
håller sig den värld, som lifsmedvetandet tillhör.
Den skapande friheten ensam fattar verklighetens
väsen, hvilket icke är möjligt för vetenskapen med
dess lagar, som blott medge att behärska företeel-
serna. B. stod både i sin åskådning och personligt
nära Bergson; i Tyskland höll han uppmärksam-
made föredrag kort före Världskriget samt gaf lifligt
erkännande åt Eucken och föreläste vidare i Eng-
land, Danmark, Italien, Schweiz och Förenta sta-
terna. Under kriget utgaf han VAllemagne et la
guerre (1915). Se en framställning af P. Archam-
bault med urval ur B:s verk (1910; n:r 9 af "Les
grands philosophes"). R-n B.

’Boutwell, G. S., dog 1906.

*Bov tillhör sedan 1919 åter Danmark; det ligger
på själfva gränsen mot Tyskland.

Bow [báu’], en omkr. 500 km. lång flod i Do-
minion of Canada, prov. Alberta, kommer från
Klippbergen och utgör en af källfloderna till South
Saskatchewan.

*Bowallius. - 2. K. E. A. B. dog 8 nov. 1907
i Georgetown, Brittiska Guyana, och ligger begraf-
ven på kyrkogården Le repetidor.

Bovallstrand, municipalsamhälle (jämlikt k. br.
27 nov. 1903 och 21 dec. 1906) i Göteborgs och
Bohus län, Tossene socken, beläget vid Skagerak,
40 km. från Lysekil och 50 från Strömstad, 4 har.
666 inv. (1920). Tax.-v. å bevillningsskyldig fast
egendom 288,800 kr., tax. inkomst af kapital och
arbete 197,974 kr. (1920). Fiskeläge, stenhuggeri
och badort. L. Wll.

Bowell [báVil], sir Mackenzie, kanadensisk
politiker, f. 27 dec. 1823 i Rickinghall i Suffolk,
d. 11 dec. 1917, emigrerade 1833 till Canada, där
han först var typograf och sedan journalist i Belle-
ville, Ontario. B. invaldes 1867 i Canadas första
"dominion parliament", där han tillhörde det kon-
servativa partiet. Han var tullminister i ministären
Macdonald 1878-91, därefter milis- och handels-
minister i ministärerna Abbot och Thompson och
premiärminister 1894-96, på hvilken post han ej
förmådde bilägga den söndring inom partiet, som
bidrog till dess stora nederlag vid valen 1896. B,
var från 1892 till sin död senator, erhöll 1895
knightvärdighet, återtog 1896 utgifningen af sin
tidning "Belleville intelligencer" och ledde till 1906
den konservativa oppositionen i senaten. V. S-g.

*Bcwen. - 2. Cl. W. B. lämnade 1912 ut-
gif ningen af "The independent". - 3. H. W. B.
var minister i Caracas t. o. m. 1905.

*Boveri, T h., dog 15 okt. 1915 i Wiirzburg.

Boviksfjärden. 1. Del af Holmsjön i Häfverö
socken, Medelpad (se d. o. Suppl.). - 2. Vik
af Bottniska viken i Skellefteå landsförsamling,
Västerbottens län, förenar sig med Kågefjärden.

1-2. O. Sjn.

Bovillæ, fornstad i Latium nära Rom, v. om
Appiska vägen, upptog invånarna från det förstörda
Alba longa (se d. o.). B. blomstrade under kejsar-
tiden. Ruiner och fornfynd. J- C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free