Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 789-790 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandförsäkring ... - *Brandväsende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

K. Edvard Brandes.

kommunalstämman eller fullmäktige eller allmän
rådstuga. – Brandfogden kan tillerkännas skäligt arfvode
af kommunens medel, som dock måste af K. M:ts befallningshafvande
fastställas.
N. H.

*Brandförsäkring (sp. 1464). Se J. A. Almquist,
"Stockholms stads brandförsäkringskontor 1746–1921" (1921).

Brandklipparen, en
häst, som begagna-
des af Karl XI i kriget i Skåne 1676-79 samt
sedan reds af Karl XII under flera drabbningar;
den gjordes al Snoilsky till föremål för en dikt.

Brandkronade kungsfågeln, zool. Se Kungs-
fåglarna.

Brandlilja, bot. SeLilium.
Brandmusseron, bot. SeMusseron.

*Brandmästare är nu titel på en tjänsteman vid
ståthållarämbetet på Stockholms slott.

Brand-Nials saga. Se N i a l s s a g a.

*Brandordning. Brandstadgan för
rikets städer af 8 maj 1874, med ändring 19
nov. 1915, gällde vid 1921 års ingång utom
för städer och köpingar för 152
municipalsamhällen.
N. H.

Brandrote är i regel socknen, men K. M:ts
befallningshafvande kan efter vederbörandes hörande
dela socken i flera brandrotar eller sammanslå
flera socknar till en brandrote. Stads planlagda
område och dylikt område i köping kan efter
K. M:ts befallningshafvandes förordnande utgöra en
eller flera brandrotar.
N. H.

*Brandrud, A., har ytterligare utgett Den
kristne kirkes historie. Et grundrids (1913-15).
Han blef teol. hedersdoktor i Lund 1918.

Brandshagen, by i Pommern utanför Stralsund.
Yid B. slog major Plåten 22 juni 1758 med 100
svenska ryttare 300 preussiska husarer. L- W:son M.
Brandskimmel. Se Skimmel.
Brandskyddsförening. Se Brandväsende,
Suppl., sp. 797.

Brandspruta. Se B r a n d v ä s e n d e, sp. 1489
ff. (afven i Suppl.).

Brandstege. Se B r a n d v ä s e n d e, sp. 1496
-97 (äfven i Suppl.).

*Brandt, Daniel. B. var 1605 med om att
utse plats för och grundläggning af Uleåborg och
tjänstgjorde sedan i Åbo till 1607, då han fick
uppsikt öfver befästningarna i Livland. L. W .-son M.
Brandt, G. Se Holländska litteratu-
ren, sp. 985.

Brandt, M. E., författarinna. Se Schwartz,
M. E. von.

*Brandt (sp. 1481), Vilhelmine Andre-
s i n e, dog 22 jan. 1915 i Kristiania.
*Brandt, Józef von, dog 12 juli 1915.
Brandt, August Heinrich Wilhelm
J o h a n n, holländsk religionsforskare, f. 1855 i
Amsterdam, d. 1915, blef präst i den reformerta

kyrkan, tog af sked 1891, fortsatte sina studier i
Strassburg och Berlin samt var 1893-1908 teol.
professor i Amsterdam. Han är mest känd som
banbrytare i studiet af den mandeiska religionen
genom de betydelsefulla skrifterna Die mandäische
religion (1889) och Mandäische schriften aus der
grossen sammlung heiliger bucher genannt Genzá
öder Sidrá Rabbd (öfv. 1893). H. S. N.

Brandval, härad och pastorat på bägge sidor
om Glommen, n. om Kongsvinger, Hedmark fylke
(före 1919 Hedemarkens amt), Norge. I ö. gränsar
häradet till Sverige. 509,89 kvkm. 4,145 inv.
(1920). Skogsbruk och jordbruk. K. G. G.

*Brandväsende. I. Brandväsendets organisation.
Enligt brandstadgan af 1874 äro
samtliga svenska städer, köpingar, municipal- och
därmed jämförliga samhällen skyldiga att hålla för
samhället erforderligt eldsläckningsväsende, hvars
personalorganisation alltefter samhällets storlek och
ekonomiska bärkraft tagit sig uttryck i bildandet
af yrkesbrandkår, som alltid är kasernerad, eller
elitbrandkår, hvars medlemmar i regel äro bosatta
utom brandstationen, men med signalanordningar
till hem och arbetsplats. Ofta finnes en kombination
al dessa båda slag af brandkårer. Dessutom finns
i nästan alla städer en allmän eller värnpliktig
brandkår, hvaraf oftast en mindre del uttages som
reservbrandkår för att vid behof i första hand
understödja yrkes- eller elitbrandkåren.
"Karlstadssystemet" med kombineradt brand- och
polisväsende används numera ej i Sverige, på grund
af att det visat sig olämpligt. För de kommuner
i riket, som ej äro berörda af nu gällande
brandstadga, ha särskildt i södra och mellersta Sverige
bildats s. k. frivilliga brandkårer, som numera
sammanslutits i ett centralförbund. Många större
industrietablissemang ha själfva ordnat
industribrandkårer.

II. Brandalarm. I större kommuner finnas
numera vanligen elektriska brandtelegrafer. De
modernaste brandtelegraferna äro anordnade enligt

Fig. 1. Apparatbord för brandtelegraf enligt hvilströmssystemet.

hvilströmssystemet, där en svag elektrisk ström
ständigt finnes genom såväl ledningsnät som
signalapparater (fig. 1), äfven då systemet är i hvila, och hvars
uppgift är att kontrollera systemet samt automatiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>