Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 803-804 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasiliansk arrowrot ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

803

Brasiliansk arrowrot-Brasilien

804

härskande romantisk-nationella riktningen aflöstes
på 1870-talet af en genom europeiskt inflytande be-
stämd, modernt kritisk och realistisk. Dess ledare
och förnämste företrädare är den mångsidige S y 1-
vio Romero (se denne), som dels verkat som
lyriker ("Cantos do fim do seculo", 1878, "Ulti-
mos harpejos", 1883), dels som vetenskapsman
och kritiker (flera arbeten om Brasiliens folkdikt-
ning 1882-88, en brasiliansk litteraturhistoria,
arbeten om brasiliansk filosofi, etnografi m. m.).
Af hans samtida och efterföljare kunna nämnas de
af den franska litteraturen påverkade skalderna
Raymondo Corrèa, Valentin Magal-
h ä e s, dekadenten Theophilo Dias, M u-
cio Teixeira och den till äldre diktning
återgående Filinto de Almeida, lyrikern
Olavo Bilac (se denne. Suppl.) och kritikern
Joäo Ribeiro. Tidskriftslitteraturen är rik;
bland de mer litterärt redigerade äro "Revista
brazileira" (från 1894), "Ephemerides nacio-
naes" och "Illustracäo brazileira". Tidningar
finnas till ett antal al mer än 500, af hvilka
"Jornal do commercio" (från 1821), "Gazeta de
noticias" och "Diario de Pernambuco" m. fl.
eftersträfva högre rang. Som häfdatecknare märkas
under 1800-talet Francisco Adolfo de
Varnhagen och Joäo Manoel Pereira
da Silva.

Litt.: F. Wolf, "Le Brésil littéraire" (1863),
S. Romero, "Historia da litteratura brazileira"
(2 bd, 1888), Texeira Bastos, "Poetas brazileiros"
(1895), och Valentim Magalhäes, "A litteratura
brazileira" (1897).

Brasiliansk arrowrot [ä;rö-]. Se Ipomæa
och M a n i h o t.

Brasilianska stennötter. Se Phytelephas.

Brasilianskt kaffe. Se Kaffe, sp. 538.

*Brasilien. Arealen uppskattas enligt 1920 års
folkräkning till 8,485,824 kvkm. med 30,635,605
inv. Fördelningen på de olika staterna var följande:

	kvkm.	inv.	inv. på kvkm.
Förbundsdistriktet	1,164	1,157,873	986,0
Alagoas	58,491	978,748	16,7
Amazonas	1,894,724	363,166	0,2
Bahia	426,427	3,334,465	7,8
Ceará	104,250	1,319,228	12,7
Espirito santo	44,839	457,328	10,2
Goyaz	747,311	511,919	0,7
Maranhão	459,884	874,337	1,9
Matto grosso	1,378,784	246,612	0,2
Minas geraes	574,855	5,888,174	10,2
Pará	1,149,712	983,507	0,9
Parahyba	74,731	961,106	12,9
Paraná	251,940	685,711	2,7
Pernambuco	128,395	2,154,835	16,8
Piauhy	301,797	609,003	2,0
Rio de Janeiro	68,982	1,559,371	22,6
Rio grande do Norte	57,485	537,135	9,3
Rio grande do Sul	236,553	2,182,713	9,2
São Paulo	290,876	4,592,188	15,8
S:ta Catharina	43,535	668,743	15,4
Sergipe	39,090	477,064	12,2
Acre-området	152,000	92,379	0,6
	8,485,824	30,635,605	3,6

De största städerna hade 1920 följande
invånarantal. Rio de Janeiro 1,157,873, São Paulo 565,000,
Bahia 283,422, Pernambuco 238,843, Belem
236,402 och Porto Allegro 179,263.
Immigranternas antal var 71,206 år 1920; det var 1820–1920
omkr. 3,647,000, hvaraf omkr. 1,389,000
italienare, 1,055,000 portugiser, 510,000 spanjorer och
131,000 tyskar. De svenske immigranterna ha
varit få, inalles 3,000 à 4,000; efter storstrejken
1909 företogs en misslyckad utvandring från
Kiruna. – Landets viktigaste produkter äro kaffe,
kautschuk och kakao, äfvensom socker, tobak och
bomull. Under åren närmast före Världskriget
frambragte B. af världsproduktionen i allmänhet
60–80 proc. kaffe, 30–50 proc. kautschuk och
10–15 proc. kakao. Under kriget och krisåren
har produktionen af dessa varor gått relativt
tillbaka; däremot var sockret ett par år en betydande
faktor. Den inhemska industrien har under de
senaste årtiondena börjat i vissa fall fylla landets
behof; så är fallet med bomullsindustrien, B:s
viktigaste industri, med 242 fabriker och 109,000 arb.
(1921), socker- och tobakstillverkningen.
Tillgodogörandet af de stora boskapshjordarna (1920: 31
mill. nötkreatur, 18 mill. svin, 11 mill. får, 10
mill. getter och 10 mill. hästar och mulåsnor) har
ledt till export ej blott af hudar, utan äfven af
fruset kött m. m. B:s export uppgick 1913 till
67,2 mill. pund st., importen till 64,8 mill.; 1920
var exporten 125,0 mill. och importen 107,5 mill.
De viktigaste exportvarorna voro kaffe (40,8 resp.
52,8 mill. pund st.), kautschuk (10,4 resp. 3,7
mill.), kakao (1,6 resp. 3,8 mill.), socker (0,06 resp.
6,1 mill.), tobak (1,6 resp. 2,4 mill.) bomull (2,3
resp. 5,5 mill.), matte (2,4 resp. 2,9 mill.), läder
och hudar (3,0 resp. 7,0 mill.) samt kött (4,3 mill.
1920). I Rio de Janeiro hölls 1922–23 till firande
af landets hundraåriga själfständighet en
jubileumsutställning, i hvilken äfven Sverige officiellt
deltog. – B:s järnvägsnät omfattade vid 1920 års
slut 28,716 km. De segelbara lederna i det inre
beräknas ha en längd af omkr. 65,000 km. Den
brasilianska handelsflottan har, delvis tack vare
beslagtagandet af tyska fartyg, vuxit afsevärdt.
Under det den 1912 bestod af 238 ångare om
130,582 ton (netto) och 290 segelfartyg om 60,728
ton, utgjordes den 1919 af 588 ångare om 433,000
ton och 55 segelfartyg om 17,920 ton. 1920
ankommo till brasilianska hamnar 24,829 fartyg om
24,941,829 ton. Från Sverige ankommo eller till
Sverige afgingo 1913 36 fartyg om 88,387 ton (netto)
och 1919 29 fartyg om 78,573. Värdet af Sveriges
import från B. var 1920 58 mill. kr. (mest kaffe)
och af exporten från Sverige nära 20 mill. kr.
(pappersmassa, metaller, maskiner m. m.).
O. Sjn.

Försvarsväsendet ombildades i viss
mån genom den i maj 1908 i kraft trädda
värnpliktslagen, enligt hvilken alla brasilianer äro
värnpliktiga från 21 till 44 års ålder med 2 år i
tjänstgöring, 7 år i härens reserv, 8 år i andra
uppbådet och återstoden af tiden i nationalgardet.
Genom dekret af 31 dec. 1921 omorganiserades
armén. I fredstid består densamma af 5 infanteri-
och 3 kavallerifördelningar, 1 blandad brigad och
ett antal fristående truppförband. Härtill kommer
kustartilleriet, som äfven räknas till armén. Hvarje
inf.-fördelning utgöres (i regel) af 2 inf.-brigader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>