Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brask ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(den ena med 2 inf.-reg., den andra med 1
inf.-reg. och 3 jägarbataljoner), 1 artilleribrigad (med
2 fältart.-reg., 1 tungt art.-reg. och 1 division
bergsartilleri), 1 kav.-reg., 1 ingenjörbataljon och
1 flygspaningseskader. 5:e inf.-fördelningen har
intet inf.-reg., men i stället 14 jägarbat. Hvarje
inf.-reg. räknar 3 bataljoner (om 3 kompanier och
1 kulsprutepluton) och 1 kulsprutekomp. och hvarje
jägarbat. 3 jägarkomp. och 1 kulsprutekomp. Fält-
och tunga art.-reg. ha 3 divisioner om 3 batt. (med
4 pjäser) och bergsart.-divisionerna 2 batt. (med
4 pjäser). Hvarje kav.-reg. har 4 skvadroner och
1 kulsprutetropp och hvarje ing.-båt. 3 komp.
Kav.-fördelningen utgöres af 2 kav.-brigader (om
2 reg.), 2 divisioner ridande artilleri (om 2 batt.),
1 bat. beridet inf. (med 3 komp. beridet inf. och
1 kulsprutekomp.) och 1 trängskvadron. Den
blandade brigaden består af 3 jägarbat., 2 kav.-reg.,
1 art.-reg. (med 1 div. fält-, 1 div. ridande och
1 div. bergsart.), 1 ingenjörbat. och 1 flygeskader.
Utom fördelningarna (den blandade brigaden)
tillhörande trupper finnas 1 kav.-reg., 3 tunga
art.-reg., 2 fästningsinf.-komp., 1 järnvägsbat. och
1 järnvägskomp., 1 flygkomp. (skolkomp.), 3 jakt-
och 3 bombkastningsaskadrar. Kustartilleriet består
af 5 grupper (2 om 3 och 3 om 2 batterier) och
8 batt. utom gruppförband, fördelade på 13
kustpositioner. Hela fredsstyrkan skall utgöra 73,938
man utom officerare. – Flottan utgöres af 2
slagskepp om 21,000 ton (sjösatta 1908 och 1909),
2 pansarkryssare om 3,100 ton (sjösatta 1909), 3
äldre (mindre) pansarkryssare, 2 gamla
kustpansarfartyg, 1 monitor och 2 flodkanonbåtar, 10 jagare,
7 torpedbåtar, 3 undervattensbåtar samt åtskilliga
skolfartyg, hjälpkryssare (f. d. tyska
handelsfartyg), sjömätningsfartyg m. fl.
H. J-dt.
Historia. Under president Affonso Penna
(1906–09) fortsattes gränsregleringspolitiken
genom nya gränstraktater med Colombia (1906) och
Peru (1909). Genom Pennas död (14 juni 1909)
öfvergick presidentämbetet till vice-presidenten
Nilo Peçanha (1909–10) och därefter genom
val 1910 till marskalk Hermes da Fonseca
(1910–14) och sedan till Wenceslav Braz
(1914–18). Fonsecas ämbetstid oroades genom
ett matrosmyteri på örlogsfartyg i Rio de
Janeiros hamn, hvarifrån hotades med
bombardering af hufvudstaden (nov. 1910). Myteriet
pågick flera veckor och ledde till reformer i
sjöförvaltningen, hvars brister ansågos ha framkallt det.
Monarkistisk färg hade däremot oroligheterna i
Paraná hösten 1912, och den handelskris, som i
början af 1914 vållades genom starkt prisfall på
kaffe och gummi, ledde till oroligheter i staten
Ceará (febr. s. å.), hvilka stillades genom
ingripande af förbundstrupper. Världskrigets utbrott
(aug. 1914) förvärrade handelskrisen, och
arbetsmarknaden rubbades 1915 genom omkr. 50,000
italienares återresa till hemlandet för att deltaga
i kriget. Under krigets senare år lindrades dess
ogynnsamma ekonomiska återverkan på B. Dess
regering hade 1915 med Argentina och Chile ingått
den s. k. A.-B.-C.-ententen (om tvisters
hänskjutande till en utredande internationell kommission),
och utrikesministern Lauro Müller sökte i det
längsta hålla B. utanför kriget, men då Förenta
staterna 1917 kastade sig in i kriget, blef B:s
neutralitet svår att upprätthålla. Protestnot
tillställdes Tyskland efter det oinskränkta u-båtskrigets
början (febr. s. å.), och då brasilianska ångaren
"Paraná" 4 april torpederades utanför franska
kusten, afbröt B. de diplomatiska förbindelserna med
Tyskland (10 april). Utrikesminister Müller drog
sig som tyskfödd tillbaka (maj) och aflöstes af förre
presidenten N. Peçanha. 29 maj beslötos upphörande
af B:s neutralitet och beslagtagande af tyska
fartyg i brasilianska hamnar; formligt krigstillstånd
med Tyskland inträdde först okt. s. å. I kriget
deltog B. genom patrullering af Syd-Amerikas
Atlantkust, hvarjämte en brasiliansk eskader
samverkade med brittiska flottan i europeiska farvatten
och brasilianska läkare och flygare tjänstgjorde i
de allierades arméer; en expeditionskår utrustades
äfven för eventuellt öfverförande till Europa.
Efter Rodrigues-Alves’ korta andra
presidentskap (nov. 1918–jan. 1919) blef B:s
fredsdelegationschef i Paris Epitacio da Silva
Pessoa president för tiden till nov. 1922. Han
efterträddes 15 nov. s. å. af Arthur da Silva
Bernardes, hvars ämbetstid utgår nov. 1926.
Ett brasilianskt ombuds insättande i Nationernas
förbunds råd har ytterligare bidragit att befästa B:s
genom Världskriget stärkta ställning inom den
internationella politiken.
V. S-g.
*Brask (sp. 26). – 2. P. B. utgaf 1671 en
förbättrad upplaga af öfv. af en tysk andaktsbok,
"Andeligh wattukälla" (1682), i hvilken han
sannolikt tillade öfv. af "Frisk op min siäl och fatta
modh" samt sju originalpsalmer. I Swedbergs
psalmbok intogos närmare 40 af B:s psalmer, men
mer än hälften af dessa uteslöts 1695, som det
förefaller, därför att B:s ortografiska reformnit och
mera poetiska än ortodoxa diktning icke gillades af
biskopscensuren. Se E. Liedgren, "Vox angelica"
(1917).
R-n B.
Brass, handelsbenämning på skaladt ris.
*Brassey. - 2. T h o m a s B. upphöjdes 1911
till earl B. och dog 23 febr. 1918.
Brassolinæ, zooL SeNymphalidæ.
*Bratbost, K. M., dog l aug. 1904 i Stockholm.
*Brate, E., har ytterligare utgett Ölands run-
inskrifter (i förening med Sv. Söderberg; 1900
-06) och Östergötlands runinskrifter (1911-18),
utgörande bd l och 2 af "Sveriges runinskrifter,
utg. af Vitt. hist. o. ant. akad.", samt öfversatt
"Sämunds Edda" (1913).
*Bratianu. - 3. lon B., rumänsk politiker,
san till ministerpresidenten lon B. (se B. 2),
f. 1867 i Florica i Valakiet, studerade i Paris,’
var en tid ingenjör, blef 1895 deputerad och snart
en af de ledande männen inom det af hans fader
organiserade liberala partiet. Han blef mars 1907
inrikesminister i ministären Sturdza och 1909 själf
ministerpresident, men fick jan. 1911 vika för en
konservativ ministär Carp. B. blef jan. 1914 ånyo
ministerpresident och skyndade som sådan vid
Världskrigets utbrott aug. s. å. att, trots allians-
förpliktelserna till Österrike-Ungern, proklamera
Rumäniens neutralitet. Under stark rysk-fransk på-
tryckning genomdref han omsider 27 aug. 1916
Rumäniens inträde på ententens sida i Världs-
kriget. Efter Bukarests fall begärde B. sitt afsked,
men kvarstod på konungens begäran och rekon-
struerade sin ministär . med representanter för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
