Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braxenblomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Braxenblomster-Bredberg
814
gjorde han vetenskapliga resor i skilda delar af
jorden. Han var deltagare i den stora franska
expedition, som 1838-40 utsändes till Färöarna,
nordliga Skandinavien och Spetsbergen på korvetten
"La Recherche". Denna expedition of vervintrade
vid Bosekop i Altenfjord och vann där stora resul-
tat på norrskensforskningens område. I Altenfjord
iakttog B. (se M. P. Gaimard, "Voyages en Scan-
dinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe,
1838, 1839 et 1840, sur la corvette "La Recher-
che", 1840-43) strandlinjer i fast berg på höga
nivåer, hvilka sluttade utåt mot hafvet, och drog
däraf den slutsats, att landet där undergått en
höjning, och en oregelbunden sådan. Dessa resultat
förblefvo länge tämligen opåaktade och hans tyd-
ningar i viss grad emotsagda, och först när De Geer
gjort sin sammanställning af Skandinaviens kvar-
tära nivåförändringar, fingo B:s arbeten den
betydelse de förtjäna. På kristallografiens område
gjorde B. bl. a. viktiga sammanställningar och iakt-
tagelser både om kristallernas symmetriklasser och
kristallytornas indices, som ha bestående värde.
Hans Etudes cristallographiques utgåfvos (postumt)
1866. K. A. G.
Braxenblomster, bot. Se B ras m a.
Braye-en-Laonnois [brä-ä-laånnwa7], by i franska
dep. Aisne, 14 km. s. om Laon, på sydsluttningen
af den breda ås, på hvars krön Chemin des Dames
(se d. o. Suppl.) framgår. Den af tyskarna efter
återtåget från Marne i sept. 1914 befästa byn var
under de båda slagen vid Aisne 12-17 sept. 1914
och 6 april-27 maj 1917 föremål för hårda strider
och innehades än af fransmännen, än af tyskarna,
men stannade slutligen i de förres besittning.
I samband med återeröfringen af hela Chemin
des Dames-partiet intogs B. än en gång, 27
maj 1918, af tyskarna (7:e armén, v. Boehn),
hvilka dock i okt. s. å. åter utrymde därvarande
ställning. Jfr Världskriget, sp. 166, 219
och 243. H. J-dt.
Bray-sur-Somme [brä-syr-så’m]> by i franska
dep. Somme, vid floden Somme, där denna öfvergås
af järnvägen och landsvägen Rosnières-Albert, 15
kin. v. om Péronne. 1,220 inv. (1914). Under
Världskriget besattes B. af tyskarna (l:a armén, v.
Kluck) efter slaget vid Combles 29 aug. 1914, men
återtogs af fransmännen (2:a armén, de Castelnau) i
sept. s. å. och kom sedermera att utgöra en viktig
stödjepunkt i franska fronten v. om Péronne. Un-
der tyska offensiven på våren 1918 besattes B. än
en gång af tyskarna (2:a armén, v. d. Marwitz)
26 mars, men återeröfrades efter hårda strider
10-23 aug. s. å. af engelsmännen (4:e armén,
Rawlinson). Jfr Världskriget, sp. 163, 168,
235 och 240. H. J-dt.
*Brazza (slov. Brac) tillhör nu Jugo-Slavien.
*Brazza, P. P. F. C. S. de, dog 14 sept. 1905
i Dakar.
*Brazzaville. I B. finns från 1911 en Svenska
missionsförbundets missionsstation.
Braás. Se Böksholm. Suppl.
Brcko [bre’tjkå], äfven Brcka, stad i Bosnien,
Jugo-Slavien, på sydstranden af Save. 6,517 inv.
(1910). Frukt- och spannmålshandel.
Break-bone-fever [bréVk-báun fi;v9], eng., med.
Se Denguefeber.
*Brèal, M. J. A., dog 25 nov. 1915 i Paris.
1905 lämnade han sin professur. 1906 utkom hans
sista arbete, Pour mieux connattre Homère.
Breasted [bre7stid], James Henry, ameri-
kansk egyptolog, historiker, f. 1865 i Rockford,
Illinois, filos. doktor vid Berlins universitet 1894,
blef 1905 professor i egyptologi och orientalisk
historia vid Chicagos universitet, 1901 direktor för
universitetets orientaliska museum och 1919 för dess
Oriental institute. 1905-07 ledde han en ut-
gräfningsexpedition från Chicagos universitet till
Egypten. Skrifter: De hymnis in solem sub reg e
Amenophide IV conceptis (1894), A new chapter
in the life of Thotmose III (i "Untersuchungen
zur geschichte und altertumskundö Aegyptens",
1900), Ancient records of Egypt (5 dir, 1906-07),
A. history of Egypt (1905; 2:a uppl. 1909; öfv.
till ty. och ry.), A history of the ancient Egyptians
(1908), The monuments of Sudanese Nubia (1908),
Development of religion and thought in ancient
Egypt (1912), Outlines of European history l
(tills, med J. H. Robinson, 1914), Ancient times,
a history of the early world (1916), Survey of
the ancient world (1919) och History of Europé,
ancient and mediæval (tills, med J. H. Robinson,
1920). B. är en bland utgifvarna af "American
journal of semitic languages". H. S. N.
Brechou [bra Jo], holme. Se S ark.
Breclava [bjè’tslava], äfven Bfeclav, stad.
Se Lundenburg.
*Breda. - 3. K. F. v o n B. har under de senare
åren blifvit ytterligare väl representerad på våra
museer, i Nationalmuseum af ett stort porträtt af
engelske botanisten W. Withering, måladt 1797, i
Göteborgs museum af två ungdomsporträtt, konst-
närens moder och syster ("flicka med guldfiskar")
samt porträtt af hertigen af Gloucester och af Jakob
de Ron, samt i Norrköpings museum (4 porträtt-
skisser). De stora porträtten af de 4 talmännen
från riksdagen i Örebro 1810 äro flyttade från
Gripsholm till Riksdagshuset i Stockholm. Monogr.
af E. Hultmark (1915). Ett af B:s porträtt återges
i art. Karl, sp. 985. G-g N.
Bredal, Johan Olaf, norsk jurist och poli-
tiker, l 10 mars 1862 i Larvik, blef student 1881,
cand. jur. 1885 och höjesteretsadvokat 1891 samt
har sedan 1894 med stor framgång utöfvat advokat-
verksamhet i Kristiania. Han var 1906-07 ordf.
i den kommitté, som utarbetade lagförslag om vill-
koren för förvärfvande af elektrisk och vattenkraft,
skogar och grufvor ("koncessionslagstiftningen"),
och framlade dess förslag för stortinget som justi-
tieminister 1907-08 i ministären Lövland, inom
hvilken han företrädde den frisinnade partigrup-
pen. Sedermera har B. ofta anlitats i förberedande
lagstiftningsarbete, bl. a. som medlem af civil-
processlagkommissionen och af den kommitté, som
utarbetade förslag till 1914 års krigsförsäkrings-
lag. V. S-g.
Bredberg, Karl Gustaf, agronom, f. 13
april 1833, d. 1921, genomgick krigsakademien å
Karlberg och blef sekundlöjtnant i flottan 1855.
Sedan han 1863 öfvertagit arrendet af Berga i
Västerhaninge, öfvergick han 1866 till flottans re-
servstat och tog 1867 af sked med kaptens n. h. o. v.
Jämte Berga, som han innehade till 1897, arren-
derade B. från 1892 äfven den Höpkenska fidei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
