Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Broom [brom], Robert, skotsk paleontolog
och morfolog, f. 1866 i Paisley, professor i zoologi
och geologi vid Victoria college i Stellenbosch
1903–10, sedermera intendent vid South african
museum i Kapstaden, har blifvit känd företrädes-
vis genom sina undersökningar öfver de i Afrikas
karrooformation (se d. o.) i stort antal (öfver 50
dittills okända släkten) uppdagade fossila amfi-
bier och kräldjur, delvis former af stort morfolo-
giskt intresse. Särskildt ha hans arbeten rörande
Theromorpha (se d. o.) och deras genealogiska
förbindelser väckt mycken uppmärksamhet (On the
origin of the mammal-like reptiles 1907, Reptiles
of the karroo-formation 1909, Structure of skull
in cynodont reptiles 1911, m. fl. arbeten om
hithörande spörsmål); äfvenledes har han lämnat
flera bidrag till kännedomen om Jacobsonska organet.
L–e.
*Broomé, Ludvig B. dog 21 jan. 1920. -
Gustaf B., som 1847 blef filos. doktor, 1851 do-
cent, 1856 adjunkt och 1862 professor i statsrätt
och processrätt samt 1868 juris hedersdoktor, allt i
Lund, skref bl. a. Svenska lagstiftningen ang. stats-
religion och religionsfrihet (1861) samt Allmänna
civilprocessen enligt svensk gällande rätt (1882;
2:a uppl. 1890), ett mycket användt arbete. -
Lars Gustaf B. lämnade riksdagen 1911 och
var 1911–18 redaktör af tidningen "Reforma-
torn". – Svante Sten Albert B., son till
professor G. B. (se ofvan), f. 18 maj 1861 i Lund,
aflade 1886 hofrättsexamen där, blef 1889 vice hä-
radshöfding och verkade 1890-1908 som advo-
kat. 1908 trädde han som ombudsman i Svenska
sockerfabriks-a.b:s tjänst och blef 1916 dess verk-
ställande direktör. Han är f. ö. styrelseled, i flera
stora industri- och bankföretag. 1911-16 var han
stadsfullmäktig i Stockholm.
Emilia Augustina Klementina B.,
den sistnämndes svägerska, född Lothigius,
gift 1891 med civilingenjören Erik Ludvig B.,
änka 1893, politiker, f. 13 jan. 1866 i Jön-
köping. Hon aflade med. filos, examen i Uppsala
1884 och var lärarinna vid flickskolor 1886-91
och 1894–1904, hvarefter hon tjänstgjorde som
byråföreståndarinna för Centralförbundet för so-
cialt arbete till 1914. Sedan dess har hon full-
ständigt egnat sig åt politisk och kommunal verk-
samhet i en omfattning som ingen svensk kvinna
hittills. Hon har innehaft ledamotskap af Stock-
holms stadsfullmäktige (sedan 1911), Stockholms
folkskoleöfverstyrelse (1912–17), lärlings- och
yrkesskolestyrelsen (sedan 1912; vice ordf. 1922),
Sociala rådet (sedan 1913), Statens arbetslöshets-
kommission (1914–22), styrelsen för Centralför-
bundet för socialt arbete (sedan 1904) samt var
1907–12 ordf. för Kvinnornas andelsförening
Svenska hem. Hon har varit ordf. (1902-06) för
den första i Sverige bildade föreningen för kvinnans
politiska rösträtt, den i Stockholm, och i förenin-
gen Frisinnade kvinnor 1914-20; sedan 1922 ordf.
i verkställande utskottet af Frisinnade kvinnors riks-
förbund; led. af verkställande utskottet i frisinnade
landsföreningen (sedan 1909), och i centralstyrelsen
för frisinnade valmansföreningen i Stockholm (sedan 1916).
Äfven i fredsarbetet har hon tagit en
betydande del, som ordf. för Sveriges kvinnliga
fredsförening (1898-1911), som led. af verkställande
utskottet i Svenska fredsförbundet (1911-18)
och i styrelsen för föreningen för Nationernas
förbund (sedan 1919). Hon har vidare varit led.
af Lagberedningen, som utgjorde en del af den
skandinaviska familjerätts-kommissionen för
utarbetande af lagförslag rörande äktenskaps
rättsverkningar (1914–18), af styrelsen för Rasbiologiska
institutet (sedan 1921), af 1921 års lönekommitté.
Sedan 1919 är hon ordf. för sakkunnige för kvinnors
tillträde till statstjänst.
L. W–m.
*Broos tillhör nu Rumänien.
Broqueville [bråkvil], Charles Marie
Pierre Albert de, grefve, belgisk statsman,
f. 4 dec. 1860 på slottet Postel invid Moll, till-
hör en till Belgien efter Napoleonstiden inflyttad
fransk släkt. Han blef 1892 led. af representant-
kammaren, där han tillhörde den klerikala högern,
inträdde 1910 som järnvägsminister i ministären
Schollaert och blef, då dennas skollagsförslag fallit,
juni 1911 jämväl ministerpresident. B. var febr.–april 1912
interimistisk krigsminister och genomförde
som sådan en del betydelsefulla armérefor-
mer, framlade därpå ett klerikalt färgadt skollags-
förslag, som häftigt bekämpades af liberaler och
socialister, samt stärkte genom parlamentsvalen
juni 1912 väsentligt ministärens majoritet. Sedan
denna rekonstruerats, framlade B. (dec.) ett genomgripande
förslag till ny arméorganisation, hvilket definitivt
antogs juni s. å., nästan fullständigt
genomförde allmän värnplikt och stadgade 15
månaders tjänstetid vid infanteriet. En april s. å.
igångsatt storstrejk för genomdrifvande af allmän
rösträtt ledde blott till tillsättande af en kommitté
för utarbetande af förslag till rösträttsreform.
Skollagsförslaget genomdrefs omsider, maj 1914,
efter långvariga parlamentsstrider och stadgade
bl. a. obligatorisk skolgång samt statsunderstöd
till privata konfessionella skolor. B. var ministerpresident
vid Världskrigets utbrott aug. 1914, stod i spetsen
för den i Havre residerande belgiska regeringen till
juni 1918 och var juli 1917–juni 1918 därjämte utrikesminister.
I ministären Delacroix ingick han nov. s. å. som inrikesminister,
men afgick 1919 och utnämndes då till statsminister
("ministre de 1’état").
V. S–g.
*Brosch, M., dog 1907 i Venezia.
Broschlare (B ros si a re), hjälparbetare, som
timmerkörare använda för virkets hopsläpning
(lunning) till lastningsplatsen och uppläggning där.
H. J. Dft.
Broskganoider, zool., dets. som Chondrostei (se
Fiskar, sp. 418, och Ganoidei); de mest
kända hithörande fiskarna äro störfiskarna (se d. o.).
*Brosksvamp. Se äfven färgplansch I till art. Svampar.
Broström, Daniel (Dan), skeppsredare,
statsråd, donator, f. 1 febr. 1870 i Kristinehamn,
inträdde efter aflagd studentexamen 1889 i faderns,
Axel B:s, rederiaffär och blef 1898 delegare i den
nybildade firman "Axel B. & son" i Göteborg,
af hvilken han blef ensam innehafvare vid faderns
död, 1905. S. å. valdes B. till verkställande direktör
i Ångbåts-a.-b. Ferm och Ångfartygs-a.-b. Tirfing,
det senare utgörande Broströmska familjens
bolag. Vid bildandet af Svenska Ostasiatiska
kompaniet 1907 utsågs B. till dess verkställande
direktör och började därmed sin verksamhet i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
