- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
881-882

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännpunkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bränslekommissionen-Brögger

882

centrerad i ett fiskeläge. B. utgör (enl. k. bref l
dec. 1911) eget municipalsamhälle med 229 inv.
(1921). Tax.-värdet s. å. å bevillningsskyldig fast
egendom var 285,600 kr.? å till bevillning taxerad
inkomst 184,940 kr. °- sJn-

Bränslekommissionen. Se Statens bränsle-
kommission (äfven i Suppl.).

Bränteholmen, blixtfyr i Bohusbukten på 58°
35’ 39" n. br. och llò IV 58» ö. Igd fr. Gr.,
på en liknämnd holme, uppförd 1909.

Bräsmesläktet, bot., namn på släktet Cardamine.
*Bräss, biol. Eörande detta organs allmänna
biologi må tilläggas följande. Hos lägre ryggrads-
djur (fiskar, amfibier) utvecklas brassen ur epitel-
knoppar, som äro differentieringar af öfre delen
af en eller (oftare) flera gälfickor. Äfven hos
de högre ryggradsdjuren härstammar brassen från
dessa och har likaledes ett parigt ursprung; hos
kräldjur och fåglar bibehåller brassen sig som ett
parigt organ under hela lifvet, medan densamma
hos däggdjuren och människan sammansmälter till
en oparig kropp. Hos människan uppnår brassen
sin högsta utbildning under 10 :e-15 :e lefnads-
åren och tillbakabildas sedan alltmera, ehuru dess
närvaro i allmänhet kan påvisas äfven hos mycket
gamla personer. - Med afseende på brässens funk-
tion ha företagna exstirpationer af densamma
ådagalagt, att dess betydelse för olika djurformer
är mycket olika. Hos däggdjuren är aflägsnandet
af detta organ ej att anse som ett lifsfarligt in-
grepp; dock hänvisa de förändringar och rubbnin-
gar, som efter detsamma uppenbara sig i kroppen,
på det aflägsnade organets viktiga roll. Sålunda
uppträda rubbningar i djurets tillväxtförhållanden
samt förändringar i skelettet och i nervsystemet
samt framför allt i könskörtlarnas utveckling. Här
må blott påpekas, att orgamets tillbakagående ut-
veckling sammanfaller med könsmognadens inträ-
dande. - Huru ifrigt forskningen sysslat med detta
organs delvis ännu dunkla biologi, framgår däraf,
att A. Hammar i sin sammanfattande framställ-
ning, "50 jahre thymusforschung", omnämner ej
mindre än 700 arbeten, som offentliggjorts under
sagda tidrymd rörande brässens enbart normala
anatomi. L~e-

Brässel, landtbr. Se Fodermedel, sp. 695.
*Bröd. På grund af den under Världskrigets
senare år alltmer stegrade bristen på lifsmedel
tvingades ett stort antal länder, däribland också
Sverige, att under en kortare eller längre tid till-
gripa användningen af ersättningsmedel
vid brödtillverkning. Det i brödet in-
gående mjölet ersattes dels med stärkelsehal-
t*i g a, dels med stärkelsefria ämnen aJ
vegetabiliskt ursprung. De förra kunna sägas vara
verkliga ersättningsmedel för mjöl af spannmål,
de senare äro nödbrödsämnen. På gränsen mellan
normalt mjöl och ersättningsmedel för detta stå
de mjölsorter, som i enlighet med utfärdade k.
förordningar framställdes genom en högre utmal-
ning af råvaran, än hvad som under normala för-
hållanden brukar ske. Dessa mjölsorter voro rikare
på klidelar än normala tiders mjöl. På ett senare
stadium af "kristiden" utdrygades det sammalda
rågmjöl, som tillhandahölls den svenska befolk-
ningen, genom tillsats af kli och annat kvarnaffal1
samt dessutom medelst inblandning af groft male1

majsmjöl. Ersättningsmedel för mjöl af spannmål
ingo på grund af k. förordn. 22 juli 1918 icke
utan tillstånd af folkhushållningskommissionen till-
verkas annat än till husbehof. Vid brödtillverknin-
gen begagnades som mjölsurrogat skalad och kokt
lotatis, mjöl af ärter, vicker, kvickrot, timotej,
jvingel (råglosta). Vidare användes vid beredning
af småbröd och bakelser mjöl af ekollon, hvilket
dock på grund af sin höga halt af garfämnen gaf
därmed främst älldt bakverk en brun eller nästan
svart, om paltbröd erinrande färg. Till använd-
ning som mjölsurrogat kom äfven mjöl af följande
växtdelar: frukten af knölhafre, rotstocken af blom-
vass, roten af vanlig vass (bladvass), gul och hvit
näckros, hundrofva m. fl. På öfvergången till
nödbrödsämnen står mjöl al islandslaf och renlaf,
hvilka innehålla s. k. lafstärkelse. Som utdryg-
ningsmedel vid brödtillverkning (nödbrödsämnen) be-
gagnades, resp. anbefalldes till begagnande följande
stärkelsefria växtdelar: bokollon, enbär, oxelbär,
rönnbär, maskrosrötter, morötter, kålrötter och soc-
kerbetsnitsel. Försök gjordes äfven att förmå veder-
börande myndigheter att godkänna cellulosamjöl som
användbar brödingrediens; det samma förkastades
emellertid på grund af vår kropps oförmåga att
resorbera och assimilera praktiskt betydelsefulla
mängder af ämnet i fråga. Bland ämnen, för hvilka
tillverkningstillstånd söktes hos folkhushållnings-
kommissionen, men som till följd af undermålig be-
skaffenhet förkastades som mjölersättningsmedel, må
nämnas: mjöl af pressåterstod efter hallonsaftbered-
ning, risfodermjöl, rikt på osmältbara agnar, pota-
tispulpa (rester efter potatisstärkelsefabrikation).
I Tyskland utfördes under krigsåren mycket om-
fattande försök att framställa till människoföda
användbart bröd med trämjöl som ingrediens. För-
sök med björk-, bok- och barrträmjöl visade dessa
ämnens obrukbarhet för ändamålet. Samma resultat
gåfvo de experiment, som anställdes med mjöl af
halm; "uppslutning" af halmen (behandling med
alkalier) gjorde icke denna användbarare som bröd-
ingrediens. Som en egendomlighet kan omtalas,
att äfven infusoriejord eller kiselgur (skal af kisel-
alger, bestående af praktiskt taget ren kiselsyra)
föreslogs som nödbrödsämne. Harald Huss.

Brödkorgsvampar, bot. SeNidulariaceæ.

Brödkort, talong jämte ett antal kuponger, vid
hvilkas uppvisande man erhöll en viss vikt bröd,
infördes i följd af den af Världskriget framkallade
brödknappheten i Tyskland (brotkarte) redan 1 Jan.
1915, i Sverige 1916. Se fig. å sp. 883.

* Brödrafolkens väl. 1. Vid unionsbrottet 27
okt. 1905 ändra-
des valspråket till
Sveriges väl.
- 2. Samfundet
upplöstes till följd
af unionsbrottet
1905.

*Brögger, V.
K., var led. af stor-
tinget 1906-09.
Af hans senare ar-
beten må nämnas
Strandlinjens be-
liggenhed under
stenalderen i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free