- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
883-884

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännpunkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

883

Bröggerit-Brönsted

Hufvuddel af svenskt brödkort (talongen samt 2 af de
10 kupongraderna). (Till art. Brödkort, sp. 882,)

sydöstlige Norge (1905), hvarigenom han anknyter
sina tidigare arbeten om senglaciala och postglaciala
nivåförändringar till de arkeologiska data, samt
Die mineralien der sudwestnorwegischen granit-
pegmatitgänge (I, 1906), som utgör fortsättning
på det 1890 utg. storverket om mineralerna i syenit-
pegmatitgångarna, och den 1921 utg. 4:e delen af
"Die eruptivgesteine des Christianiagebietes". B.
har på inbjudan hållit föreläsningar vid universitet
i Nord-Amerikas förenta stater.

2. Anton Vilhelm B., dem föregåendes son,
arkeolog, f. 11 okt. 1884 i Stockholm, blef filos.

doktor i Kristiania 1909 och har som museiman
verkat dels i Stavanger, dels i Kristiania, där han
1915 efterträdde G. Gustafson som professor i
arkeologi vid universitetet; med denna plats följer
föreståndarskapet för universitetets fornsakssamling,
Norges förnämsta samling af detta slag. B:s tidi-
gare författarskap var egnadt åt Norges stenålder,
om hvilken han utgett ett flertal af h.: Ox er av
Nöstvet-typen (i "Norges geol. undersögelse", n:o
42, 1905), Studier över Norges stenålder (i "Vi-
densk. selsk:s skr." I, mat.-naturvetensk. klassen
n:o 2, 1906), Vistefundet (i "Stavanger mus:s
aarshefte" 18, 1907), Den arktiske stenålder i
Norge (gradualafh., i "Vidensk. selsk:s skr." II,
hist.-filos. klassen, 1909: 1) m. fl. Efter Gustafsons
död har B. framför allt egnat sig åt bearbetningen
af det af denne utgräfda Osebergsfyndet (se
Drake, sp. 818-819). Tills, med Hj. Falk och
H. Schetelig redigerar han utgifningen af "Oseberg-
fundet" och har tills, med Schetelig författat l:a
delen (1917) af detta verk; äfven beskrifningen af
fornsakerna i det rika fyndet kommer att behandlas
af B. Som ett förarbete för Osebergsverket må
nämnas afh. Borrefundet og Vestfoldkongernes grä-
ver (i "Vidensk. selsk:s skr." II, hist.-filos. klas-
sen, 1916: 1). Därjämte har B. uppträdt som
förf. på andra områden af fornforskningen (t. ex.
med Ertog og öre, den gamle norske vegt, i "Vi-
densk. selsk:s skr." II, hist.-filos. klassen 1921: 3)
och redigerat tidskr. "Oldtiden" och publikations-
serien "Norske oldfund" samt varit medredak-
tör af flera kulturhistoriska skriftserier.

1. K. A. G. 2. BrSr.

’Bröggerit, miner., är en toriumhaltig afart af
pechblände. Jfr Radioaktiva mineral
och bergarter, sp. 863.

Bröllopet på Ulfäsa, skådespel af F. Hedberg
(se denne, sp. 176), uppf. f. g. 1865 i Stockholm.

Bröllopsport. Se Brudpor t. Suppl.

*Brömsebro. 15 aug. 1915 restes vid gräns-
bäcken mellan Kalmar län och Blekinge till minne
af freden 13 aug. 1645 en sten, som tillkommit
genom insamling i orterna. På stenen står "Minne
af freden i Brömsebro. De la Thuillerie. Axel
Oxenstierna. Corfitz Ulfeldt. Stenen restes 1915".

Brönderslev, Danmarks yngsta köpstad (stads-
rättigheter 1921), 5,000 inv. (s. å.), ligger i Vend-
syssel midt emellan Hjörring och Aalborg. Ännu
1890 en by med knappt 1,400 inv., fick B. ökad
betydelse som stationssamhälle på den östjylländska
järnvägen och har nu både handels- och teknisk
skola samt flera fabriker. E. Ebg.

*Brönnö heter fr. o. m. 1919 officiellt Brönnöy.
Areal 150,19 kvkm. 3,738 inv. (1920). Fr. o. m.
1922 ligger inom häradet Brönnöysunds
hamnplats. K. G. G.

* Brons tillhör numera Danmark.

Brönsted, Johannes Nikolaus, dansk
kemist, f. 22 febr. 1879 i Varde, började sina
studier 1897 vid Köpenhamns universitet, där han
blef 1902 magister, 1908 filos. doktor (med afh.
Affinitetsstudier, III) och 1909 professor i kemi.
S. å. utnämndes han till föreståndare för Den poly-
tekniske læreamstalts fysikalisk-kemiska laborato-
rium. 1914 blef han led. af danska Videnskabernes
selskab. B:s arbeten ligga nästan alla inom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free