Print (PDF) - On this page / på denna sida - Buffertfjäder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Bukarest
892
stad i det nya, genom fredsslutet i Grand Trianon
1920 utvidgade konungariket Rumänien, belägen
på den öppna slätten på ömse sidor af Donaus bi-
flod Dämbovita i komitatet (judetul) Ilfov i östra
Valakiet (Muntenia), säte för det nya Rumäniens
konung, regering och parlament, dess största uni-
versitet och främsta vetenskapliga institutioner samt
landets viktigaste kommersiella och industriella
centrum. B:s utveckling till storstad har under de
senare åren, särskildt sedan det blifvit hufvudstad
i ett rike med nära 18 mill. invånare, fortgått med
stora steg, hvarvid immigration och inkorporering
af förstäder och byar utanför stadsområdet spelat
en betydande roll, samtidigt som det mer och mer
antagit utseendet af en världsstad af västerländsk
typ med moderna gator, öppna platser och bule-
varder (jfr pl. I). Befolkningssiffran, som 1912
utgjorde 338,000, uppges nu (1923) ha stigit till
omkr. 800,000. Bland offentliga nybyggnader,
som på grund af Världskriget med nöd hunnit full-
bordas, måst af bry tas eller ännu ej kommit till
stånd, må nämnas museet för folklig konst, bygg-
nadshögskolan, universitetets tillbyggnader, arsena-
len och det planerade senatspalatset. Antalet un-
dervisningsanstalter är i tillväxt: staden har ett 70-
tal lägre skolor ("scoli primare") utom de pri-
vata, 9 högre läroverk 1. lyceer, ett stort antal nor-
malskolor, yrkesskolor och högskolor ("scoli su-
perioare") af olika slag, utom flickläroverk ("scoli
secundare de fete"), internat och stiftelser ("azi-
luri"). Universitetet (se pl. II), under hvilket lyda
flera institut (jfr pl. II) och laboratorier, hade 1920
7,880 studenter. Svenske arkitekten T. Grut har på
uppdrag utarbetat ritningar till B:s blifvande Sta-
dion (afsedt att rymma 40,000 pers.) samt till
idrottsplatser och militära gymnastikhus.
Staden B. omnämnes först i en urkund af Mircea
cel Bätràn från 1401 (tidigare och äfven senare som
en befäst ort, Castrul 1. Cetatea Dåmbovitei), men
dess ursprung som marknadsplats på vägen mellan
Tårgoviste, längre fram Valakiets medeltida hufvud-
stad, och hamnplatsen Giurgiu vid Donau är äldre.
I en urkund al Neagoe Basarab 1515 kallas den
"den gamla staden B." ("vechiul ora§ al Bucuresti-
lor"). Namnet är afledt af Bucur, som förekom-
mer som personnamn i medeltidsurkunder fr. o. m.
1200-talet, med den i rumänska ortnamn vanliga
ändeisen -est i, enligt folktraditionen en åkerbru-
kande herde;men det s. k. Bucurs kapell, "bisericuta
Bucur", som ansetts som B:s äldsta fornlämning,
tillhör i själfva verket en begrafningsplats af senare
datum för munkarna i det närbelägna klostret Radu
voda. Stadens utveckling från en urspr. ringa kö-
ping och befäst ort på vänstra stranden af Dämbo-
vita till en större stad på båda sidor om floden
förskrifver sig egentligen Iran 1600-talet, i synner-
het från dess senare hälft, då den definitivt blifvit
hufvudstad i Yalakiet; dess arkitektoniska storhets-
tid börjar med furst Constantin Bráncovean (1688
-1714). Bland kyrkliga minnesmärken från det
gamla, nu delvis genom eldsvådor och jordbäfningar
förstörda B. må nämnas klosterkyrkan Radu voda,
återuppförd på ruinerna af det äldre klostret och
kyrkan af Radu Mihnea (1601-02, 1611-16),
klostret Sf. Sava, ungefär på den nuv. universitets-
platsen, återuppbyggdt och förvandladt till ett slags
högskola af G. Bráncovean, klosterkyrkorna Coltea
och Märcuta, kyrkan Sf. Gheorghe nou och fram-
för allt Metropolitkyrkan (Sf. "Mitropolie", pl. I),
grundlagd 1655 under Constantin Basarab (1654-
58); slutligen från 1700-talet kyrkorna Antim
(uppkallad efter en metropolit) och Stavropoleos
(pl. I), ett under af bysantinsk-brancoveansk bygg-
nadsstil, klosterkyrkan Väcäresti, grundlagd af Ni-
colae Mavrocordat (1714-16), och från en se-
nare tid den stora kyrkan Sf. Spiridon nou,
byggd under fanarioten Scarlat Ghica (1758-61).
Sammanlagdt finnas i B. 117 rumänsk-ortodoxa kyr-
kor, och, utom synagogor för den stora mängden
judar, 12 för främmande trosbekännare eller natio-
naliteter, däraf 3 romersk-katolska, l unerad gre-
kisk-katolsk, l armenisk, l grekisk, l rysk, 2 pro-
testantiska och l anglikansk. Af gamla profan-
byggnader märkas flera bojarpalats i renässansstil
i de äldre stadsdelarna samt det gamla slottet ("Pa-
latul domnesc"), nu inrymmande statsarkivet. (Ang.
nyare praktbyggnader se hufvudarbetets art. om B.
samt bilder å pl. I-II.) I B:s utkanter eller när-
maste omgifningar ligga utom Väcäresti furst C.
Bråncoveans i veneziansk renässans byggda residens
Mogosoaia (pl. II), n. v. om staden i fortsättningen
af Podul Mogosoaei, nu Calea Victoriei, samt öster-
ut på slätten klostren Pantelimon, anlagdt på 1700-
talet af furst Grigorie Ghica (nu hospital), Pasärea
nära floden af samma namn och Gernica (namnet af
"vorniken" Cernica), urspr. ett lärdt kloster med
berömdt bibliotek.
Under Världskriget bombarderades B. från tyska
luftskepp och flygplan gång på gång under tiden
28 aug.-5 dec. 1916. Efter slaget vid Arges
(Arsjisj), 30 nov.-6 dec. s. å., ryckte delar af v.
Mackensens armégrupp (Donauarmén och 9:e ar-
méns högra flygel) mot B. Rumänska krigsled-
ningen, som ansåg, att fästningen, under en even-
tuell belägring, icke skulle kunna motstå det tyska
belägringsartilleriet, hade redan 30 nov. börjat ut-
rymma densamma. Regeringens säte förlades till
Jassy. 4 dec. sprängdes arsenalen. Följande dag
bemäktigade sig tyskarna efter mindre strider med
rumänska arriärgarden förpostställningen framför
nordväst-fronten. På morgonen den 6 togs seder-
mera först ett fort på norra fronten, så f ortlin j en
från Chiajna på västra fronten till Odaile på den
norra, och slutligen trängde äfven delar af Donau-
armén genom f ortlinjen på södra fronten, hvarefter
staden besattes utan vidare motstånd. Det hela
hade gåft på några timmar, och såväl alla 18 for-
ten som alla mellanbatterierna befunnos efter inta-
gandet vara oskadade. En stor del af det tunga
artilleriet hade dock förut bortförts. Tyskarna
höllo sedan B. besatt till i nov. 1918. (Jfr Världs-
kriget, sp. 153, 212 och 226, samt Balkan-
krigen. Suppl.) - Andra Balkankriget 1913
(se B a l k a n k r i g e n. Suppl., sp. 442-444)
slöts genom en i B. 10 aug. s. å. ingången freds-
traktat mellan Bulgarien, Grekland, Montenegro,
Rumänien och Serbien. Enligt denna upp drogos i
Macedonien nya gränslinjer mellan bulgariskt och
serbiskt samt bulgariskt och grekiskt område, hvari-
genom Bulgarien förlorade en dryg del af sina i
Första Balkankriget gjorda territoriella nyförvärf (se
därom Bulgarien. Suppl.). Till Rumänien
måste Bulgarien afträda Dobrudscha s. om en linje
från trakten af Turtukai vid Donau till trakten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
