Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bulgarien - Bulgarisk surmjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska tillgångar. Fredsslutet var sålunda
egnadt att göra B. utrikespolitiskt betydelselöst. Den
genom turkarnas framgångar mot grekerna 1922
framtvingade revisionen af det af Världskrigets
utgång skapade läget i den främre Orienten ökade
dock i någon mån B:s möjligheter att vinna beak-
tande för sina önskemål. Dessa framfördes af
Stamboliisky vid fredskonferensen i Lausanne, nov.
1922–jan. 1923. B. upptogs 1920 i Nationernas
förbund.
Litt.: E. af Wirsén, "Balkanfolken och
stormakterna" (1909), S. Radev, "Stroitelite na
sovremenna Blgarija" (1910–11, referat i "Zeitschrift
für osteuropäische geschichte", 3), Guérin
Songeon, "Histoire de la Bulgarie" (1912), I.-E.
Guéchoff (Gesjov), "L’alliance Balkanique" (1915),
Balkanicus, "The aspirations of B." (1915, fransk
uppl. 1916), R. W. Seton-Watson, "The rise of
nationality in the Balkans" (1917), D. Rizoff, "Die
bulgaren in ihren historischen, etnographischen
und politischen grenzen" (atlas, 1917), M.
Ehrenpreis och A. Jensen, "Bulgarerna" ("Nationernas
bibliotek": 1, 1918), E. C. Corti, "Alexander von
Battenberg" (1920), A. Nekljudov, "Diplomatic
reminiscences" (1920; "En diplomats minnen",
1921). Jfr äfven under Balkankrigen och
Världskriget citerade arbeten. H. B-n.
Bulgarisk surmjölk, med. Se Yoghurt.
Bulgarus. SeGlossatorer.
Bulghar dag, det högsta partiet (3,560 m. ö. h.)
af Taurus (se d. o.), ligger omkr. 50 km. n. v.
om staden Mersina.
Bulkhead [b^lkhed], eng., s/cpsb., skott. Se
Skott, skpsl.
*Bull. - 2. G. A. B. dog l febr. 1917 i Bestum
vid Kristiania. - 3. N. E. B. dog 31 jan. 1915
i Kristiania. - 4. 0. B. B. dog 1916. - 6. E. H.
B. af gick som finansminister 7 nov. 1906. Han re-
presenterade Åker i stortinget 1910-18 och var
därunder sedan 1913 högergruppens ledare. Han
har haft stort inflytande på redigeringen af flera
viktiga lagar (t. ex. "civilprocesreformen" och
"rettergangsmaaden i tvistemaal"). - 8. H. B., f.
1864, är sedan 1912 direktör för statens handt-
verks- och industriskola i Kristiania. - 10. E d-
vard B., son till B. 5, historiker, f. 4 dec. 1881,
filos. doktor 1912 på afh. Folk og kirke i middelal-
deren, blef docent 1913 och professor 1917 i hi-
storia vid Kristiania universitet. Bland hans arbeten
må f. ö. nämnas Bidrag til Jemtlands historie (i
"Hist. afh. tilegnet prof. J. E. Särs", 1905),
Åkers historie (1918) och Leding (1920). Sedan
1915 redigerar han tills, med A. W. Brögger
"St. Hallvard. Tidsskr. f. Oslos og Kristianias hi-
storie’ ’. .-. 11. OlafMarthin Luther Bre-
da B., son till Jakob Breda B. (sp. 575-576), norsk
skald, f. 10 nov. 1882 i Kristiania, där han vardt
student 1902, tidningsman, har med Dig te (1909),
Nye digte (1913) och Digte og noveller (1916) vun-
nit namn som en betydande lyriker. Samlede digte
1909-1919 utkom 1919. - 12. F r a n c i s B., lit-
teraturhistoriker, f. 1887, vardt cand. mag. 1911,
universitetsstipendiat 1913 och professor i nordisk
litteratur vid Kristiania universitet 1920. B. har för-
fattat Holberg som historiker (1913), Fra Holberg
til Nordal Brun (1916) och smärre afhandlingar
samt gett ut en ny upplaga af Bj. Björnsons verk.
*Bulla. Om cirkumskriptionsbulla
se Konkordat.
Bullard [bö7l9d], Robert Lee, amerikansk
militär, f. 15 jan. 1861 i Youngsboro (Alabama),
blef 1885 officer vid infanteriet, deltog som kapten
1898 i kriget på Cuba och efter dettas slut i bekäm-
pandet af upproret på Filippinerna. 1911 blef han
öfverste. Vid Förenta staternas inträde i Världs-
kriget (1917) blef han brigadjär och i jan. 1918 chef
för l:a arméfördelningen (på västfronten). I okt.
s. å. erhöll han generallöjtnants grad och utnämndes
till chef för l:a amerikanska armén, hvilket befäl
han bibehöll till i april 1919. H. J-dt.
Bulla regia, fornstad (nu Hammarn Darradj),
nära järnvägen Alger-Tunis, ej långt från Med-
jerda (se d. o. Suppl.). Många fornminnen (termer,
teater, amfiteater, Apollontempel m. m.). Gräf-
ningar (af Carton m. fl.) fortgingo ännu 1917. J-C.
Bullecourt [byllkör], by i franska dep. Pas de
Calais, 16 km. s. ö. om Ärras. Under Världskriget
besattes B. af tyskarna (6:e armén) i slutet af sept.
1914 och ingick sedermera i Siegfriedsställningen
(Hindenburgslinjen).. Under slaget vid Ärras (2
april-20 maj 1917) eröfrades B. (17 maj) af
engelsmännen (5:e armén, Gough) efter hård kamp,
men återtogs af tyskarna (17 :e armén, 0. v. Below)
21 mars 1918. B. intogs slutligen af engelsmännen
(3:e armén, Byng) 2 sept. s. å., i samband med de
allierades offensiv. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 218,
235 och 240. H. J-dt.
Bullen [bu’lin], Arthur Henry, engelsk ut-
gifvare, f. 1857 i London, d. 1920 i Stratford-on-
’Avon, utöfvade en synnerligen betydelsefull verk-
samhet som utgifvare och förläggare af äldre engel-
ska vitterhetsarbeten. Sålunda utgaf han för första
gången de samlade arbetena af John Day (1881)
och Thomas Campion (1889), en af honom själf
verkställd samling, "Lyrics from the song books
of the elizabethan age" (1886-87), vidare en
"Collection of old english plays" (1882-84) m. m.
och grundlade 1904 i Stratford-on-Avon The
Shakespeare head press, hvarifrån han utgaf Strat-
f ord-editionen af Shakspere m. m. R-n B.
*Buller, Eedvers Henry, d. 2 juni 1908,
blef 1901 befälhafvare för l:a armékåren, Aldershot,
och tog afsked 1906. Biogr. af Lewis Butler (1909).
Bullerforsen, kraftverk i Dalälfven, omkr. 20
km. nedom öster- och Väster-Dalälf varnas förening
vid Djurås. Fallhöjden är omkr. 11 m., och den
installerade m askineffekten omkr. 22,000 kw. Kraft-
verket, uppfördt 1907-10, utvidgadt 1913, tillhör
Stora Kopparbergs bergslags a.-b., som under sam-
drift med bolagets öfriga kraftanläggningar utnytt-
jar kraften för järn-, cellulosa- och elektrometallur-
gisk industri äfvensom i mindre utsträckning för
allmän kraftdistribution. (Se fig. 14 i art. Vat-
tenkraftverk.) C. K.
Bullerlag, jur. Stadganden mot otillbörligt buller
å gata eller annan allmän plats förekomma i Straff-
lagen 11: 15, där bötesstraff utsatts för bl. a. "oljud
eller oväsende" å "väg, gata, torg eller annan
plats, som är upplåten för allmän samfärdsel eller
eljest allmänneligen befares, eller där allmän mark-
nad eller auktion hålles", m. fl. ställen; vidare i
Ordningsstadgan för rikets städer § 12, som med
böter belägger störande af närboendes nattro ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
