Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burdach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
905
Burdach-Burgstaller
906
der sclachier als grundlage j ur eine phylogenie des
vertebratenhirnes, 1907, m. fl.). Till zoologiens
historia har han lämnat flera värdefulla bidrag,
såsom Geschichte der zoologie (1907). L-e.
Burdach [bör-], Konrad, sonsons son till Karl
Friedrich B. (sp. 608), tysk germanist, f. 29 maj
1859 i Königsberg, vardt 1887 e. o. och 1892 ord.
professor i tysk filologi i Halle, kallades 1902 till
ord. led. af Vet. akad. i Berlin, där han dessutom
verkar som universitetsprofessor. B. har framför
allt bearbetat det tyska skriftspråkets, den medel-
tida och nyaro tyska litteraturens historia. Bland
hans många arbeten kunna nämnas Reinmar der
alte (1880), V om mittelalter zur reformation (I,
1893), Walther von der Vogelweide (I, 1900),
Satzrhythmus der deutschen prosa (I, 1909),
Renaissance, reformation, humanismus (1916; 2:a
uppl. 1918), Deutsche renaissance (1916), Die
entdeckung des minnesangs und der deutschen
sprache (1918) och Vber den ursprung des mittel-
alterlichen minnesangs, liebesromans und jrauen-
dienstes (s. å.). B. har af ven varit mycket verk-
sam som utgifvare, bl. a. af Goethe. B-n B.
*Burdett. - 2. Angela Georgina B.-
Coutts dog 30 dec. 1906 och begrofs i West-
minster abbey.
Burdon-Sanderson [b-5’dn sä^ndosn], John,
engelsk fysiolog, f. 1828 i Newcastle, d. 1905 i
Oxford, blef 1851 med. doktor i Edinburgh, idkade
1856-70 medicinsk praktik i London, kallades
1871 till professor vid Brown institution, 1874 till
fysiologie professor vid University college i Lon-
don, 1882 till Waynflete professor i fysiologi och
1894 till Regius-professor i Oxford. B. utöfvade
omfattande vetenskaplig verksamhet, som tidigare
hänförde sig till frågor inom den kliniska medici-
nens och den allmänna patologiens område, men
senare inskränkte sig uteslutande till den experi-
mentella fysiologien. Bland dessa arbeten märkas
Report on epidemic cerebro-spinal meningitis
(1865), Report on the origin, symptoms and pro-
pagation of the cattle plague (1866), Handbook of
the sphygmograph (1867), Handbook for the phy-
siological laboratory (1872), Electromotive proper-
ties of the leaf of Dionæa (1882), Electrical pheno-
mena of the excitatory process in the heart of the
frog (1881, 1883). B. T-dt.
*Burdur är namn äfven på ett sandjak i turkiska
vilajetet Konia. 153,565 inv. (1912), hvaraf 149,968
turkar, 2,565 greker, 987 armenier och 45 judar.
Burdus (af ty. bardauz, pladask), framfusig; utan
omsvep, rakt fram, öfveriladt.
*Bure (Bureå) har äfven hamn och
lastageplats, hvarest i grundpenningar erlades 3,014 kr.
för inrikes och 77 kr. för utrikes sjöfart 1919.
’Buren, A. 0. G., afgick 1907 från chefskapet
för k. operascenen.
*Burenstam, K. J. R., dog 17 juni 1907 på
Tjälfvesta.
*Bureus, Johan. – B:s Sumlen är tryckt i
"Svenska landsmålen" 1886. Jfr G. E. Klemming
i "Ur en samlares anteckningar" (1883–86), H.
Hildebrand i "Svenska akad:s handl. ifrån år
1886", XXIII (1910), och Hj. Lindroth, "I. Th.
B." (1911–12).
Bureå, socken i Västerbottens län, Skellefteå
tingslag. 31,500 har. 5,142 inv. (1921). B., som
1 jan. 1914 afskildes från Skellefteå landskommun
och därefter bildade egen kommun och
jordebokssocken, utgör från 1 jan. 1922 äfven egen
församling i Luleå stift, Västerbottens norra
kontrakt.
O. Sjn.
Bureå tuberkulossjukstuga, Västerbottens län,
öppnades 1917 och har plats för 15 patienter.
Bure älf, kustälf i Västerbottens län, har sin
källa i nordvästra delen af Burträsks socken,
genomflyter under sydöstligt lopp Burträsket (se
d. o. Suppl.) och Bodaträsket och vänder därifrån
mot n. ö. och n., hvarunder den genomflyter
Mjödvattsträsket (42 m.), Hjåggböleträsket (42 m.),
Falmarksträsket (38 m.) och Bodaträsket (se d. o.
Suppl.), hvarpå den återtar ett sydöstligt lopp och
vid Bureå utfaller i Bottniska viken i yttre delen af
Ursviksfjärden omkr. 20 km. s. ö. om Skellefteå.
I de nedre delarna af dess dalgång ligga stora
byar och vid dess mynning Bureå hamnplats och
sågverk.
O. Sjn.
*Burg. – 2. Slottet hemsöktes 1920 af en
eldsvåda, hvarvid det där inrymda museet delvis
förstördes. – 4. Stad på tyska ön Femerns sydkust,
3 km. från sjön. Med sina 3,192 inv. är den öns
största ort.
Bur Gandak. Se Gandak 2.
Burgenland [bo’rgenlant], gränsområdet mellan
Österrike och Ungern kring Neusiedlersjön och
Oedenburg, bildande västra delarna af de gamla
ungerska komitaten Moson (Wieselburg), Sopron
(Oedenburg) och Vas (Eisenburg), tillerkändes genom
freden i S:t Germain 1919 Österrike. Staden
Oedenburg med omnejd kvarstannade dock enligt
ambassadörkonferensens beslut, efter en där hösten
1921 partiskt anordnad folkomröstning, hos Ungern;
återstoden öfverlämnades till Österrike. Areal 4,343
kvkm. 345,073 inv. (1910).
*Burger, J o h a n n, dog 2 maj 1912 i Mimenen.
*Burger, S c h a l k W i 11 e m, dog i dec. 1918.
*Burgess, James, dog 5 okt. 1916.
Burgess [bàMjis], John William, ameri-
kansk historiker, f. 26 aug. 1844 i Giles county,
Tennessee, blef advokat 1869, studerade historia
och statsvetenskap i Göttingen, Leipzig och Berlin
1871-73, var 1873-76 professor i historia och
statsvetenskap i Amherst och är sedan 1876 pro-
fessor i statsvetenskap och författningsrätt vid Co-
lumbia-universitetet i New York. Han tjänstgjorde
1906-07 som professor i amerikansk historia vid
universitetet i Berlin och föreläste 1914-15 vid
österrikiska universitet. Bland B:s skrifter mär-
kas Political science and comparative constitutional
law (2 bd, 1890), The civil war and the constita-
tion (2 bd, 1901), Reconstruction and the constitu-
tion 1866-76 (1902), The administration of pre-
sident Rutherford B. Hayes (1915), America’s rela-
tions to the great war (1916) och Russian revolu-
tion and the soviet constitution (1919). V. S-g.
Burgstaller [borrgstaller], A l o i s, tysk opera-
sångare, f. 1871 i Holzkirchen, Bajern, utbildades
från 1894 af J. Kniese i Baireuth, där han vid
Wagnerfestspelen fick uppträda som Siegfried
(1896), Siegmund och Parsifal (1899); efter hand
har han på gästspelsresor i olika länder utfört samt-
liga wagnerska tenorroller och betecknats som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
