Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burgsvik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Burgsvik är den södra ändpunkten för Gottlands
järnväg, 79 km. från Visby. Antalet ankommande
och afgående fartyg 1920 var 203 om 18,233
nettoton, hamnafgifterna s. å. 4,810 kr.
O. Sjn.
Burgsviken, hafsbukt på västkusten af södra
Gottland med en längd af omkr. 9 km. och en
bredd af 3–4 km. Vid dess södra strand ligger
den södra ändpunkten för Gottlands järnväg.
O. Sjn.
*Burg-teatern i Wien är efter revolutionen 1918
statsinstitution. Jfr J. Minor, "Aus dem alten und
neuen Burgtheater" (1920). Se fig. 12 å pl. II till
art. Wien.
Burguillos [borgi’ljås], Torne de, pseudonym.
Se Löpe Felix de Vega Carpio, sp.
1095.
*Burián von Rajecz, Stephan, afgick från
riksfinansministerposten och högsta förvaltningen af
Bosnien och Hercegovina i febr. 1912. Han var
sedermera juni 1913-j an. 1915 ungersk hormini-
ster (i Tiszas ministär) och efterträdde 13 jan.
1915 Berchtold som österrikisk-ungersk finansmini-
ster. Som sådan erbjöd han förgäfves Italien vidt-
gående territoriella afträdelser som pris för fort-
satt neutralitet. Däremot var han obenägen till
motsvarande eftergifter på ungersk bekostnad åt
Rumänien. Han arbetade för ett till namnet själf-
ständigt Polen under en österrikisk dynasti ("den
österrikisk-polska lösningen") och motsatte sig
envist alla ansatser till tyskt förmynderskap öfver
Österrike-Ungerns militära och ekonomiska politik
under kriget. I fredsfrågan af visade han tyska
projekt om österrikisk-ungerska landafträdelser till
Italien och Serbien och påyrkade i stället en otve-
tydig tysk regeringsförklaring om Belgiens fram-
tida oberoende och tyskt afstående från all terri-
toriell utvidgning västerut. I fredsanbudet dec.
1916 hade B. väsentlig andel. Han nedlade samma
månad utrikesministerposten och var därpå ånyo
gemensam österrikisk-ungersk finansminister dec.
1916-april 1918. Vid Czernins afgång 14 april
1918 blef B. än en gång utrikesminister och ver-
kade under växande konflikter med Tyskland för
framställandet af ett nytt centralmaktsanbud om
fred. Han riktade 14 sept. s. å. till alla krig-
förande och neutrala stater en resultatlös vädjan
om sammankallandet af en konferens för öfverlägg-
ning om en samförståndsfred. Samtidigt med tyske
rikskansleren anhöll af ven B. 5 okt. s. å. hes Wilson
om dennes medverkan till stillestånd och fredsför-
handlingar på de 14 punkternas grundval. Från
utrikesministerposten afgick B. 24 okt. s. å. och
lämnade därmed det offentliga lifvet. B. dog 21 okt.
1922 i Wien. V. S-g.
Burleson [bö7lisn], Albert Sidney, nord-
amerikansk politiker, f. 7 juni 1863 i San Marcos,
Texas, blef advokat 1885, var 1899-1913 led.
af kongressens representanthus och mars 1913-
mars 1921 postminister i Wilsons kabinett. Hans
stränga och något godtyckliga censursystem öfver
Förenta staternas tidningar under Världskriget
utsatte honom för häftiga pressangrepp. Hans de-
partement öfvertog aug. 1918 af militära skäl pro-
visoriskt af ven telegraf och telefon, och B. arbe-
tade därefter för definitivt förstatligande af dessa
samfärdsmedel. Inom arbetarrörelsen var man ho-
nom gramse för hans motstånd mot postpersonalens
kraf på fackorganisations- och strejkrätt. V. S-g.
’Burlingame. - 2. E. L. B. afgick 1914 från
posten som utgifvare af "Scribner’s magazine".
*Burlöf. Till socknen hör, förutom Arlöfs muni-
cipalsamhälle, äfven en del af Åkarps municipal-
samhälle.
* Burma. Om administrativa förändringar se In-
dien. Suppl.
*Burman, J. F. K. (Conny), dog 21 sept.
1912 i Stockholm.
*Burman, Erik 0., lämnade professuren 1910.
Burman, Agaton Vilhelm, tidningsman,
f. 11 dec. 1847 i Rödöns socken, Jämtland, d. 19
maj 1918 i Östersund, där han 1868 aflade mogen-
hetsexamen, egnade sig från 1870 åt tidningsmanna-
yrket, vardt i aug. 1877 redaktör och utgifvare
af "östersundsposten", i h vilken ställning han
kvarstod ända till sin död. Fr. o. m. 1882 till-
hörde han stadsfullmäktige i Östersund. B. var
oaflåtligt verksam för stadens och länets kommer-
siella och kulturella intressen. R-n B.
Burman, Frans, holländsk teolog, f. 1628, d.
1679. Se Förbundsteologi (där genom
tryckfel står B u r m a n n).
*Burmann (riktigare Burman), Peter (Pie-
ter), var son till Frans B. - Hans brorson P i e-
ter B. d. y. föddes 23 okt. 1713 (ej 1714).
*Burmann (riktigare Burman), Johannes,
f. 1707 (ej 1706), var brorson till den föregående.
- Hans son Nikolaus L. B. föddes 27 dec.
1733 (ej 1734).
Burmeister, Gabriel Henrik, konstnär, f.
9 juli 1886 i Karlshamn, studerade i Stockholm
vid Tekniska skolan 1905-07, därefter i Paris
och 1908-12 vid Konstakademien i Stockholm.
Under de närmast följande åren hade han där en
egen etsningsskola, stiftade äfven Grafiska sällska-
pet och är dess ordf. B. är en mycket alsterrik och
äfven mycket framstående grafisk konstnär, som rör
sig med säkerhet med olika behandlingssätt. Skick-
lig tekniker, har han utarbetat en egen metod för
akvatinta och tonetsning. Hans område sträcker sig
öfver porträtt, stämningar och landskap. Han har
äfven utfört litografier och träsnitt och har målat i
olja och akvarell. Han är representerad med gra-
fiska blad i Nationalmuseum, i museer i Göteborg
och Malmö, Dresden, Paris, Rom m. fl. st. G-g N.
*Burmeisterska huset. Se pl. VI till art.
Visby.
Burmester [bör-], Ludwig Ernst Hans,
tysk matematiker, f. 1840 i Othmarschen vid Ham-
burg, blef professor 1871 i beskrifvande och syntetisk
geometri vid tekniska högskolan i Dresden och 1886
i beskrifvande geometri och kinematik vid tekniska
högskolan i München. Han har utgett bl. a.
Theorie und darstellung der beleuchtung gesetz-
mässig gestalteter fläcken (2:a uppl. 1875), Grund-
zlige der relief perspektiv e (1883) och Lehrbuch der
kinematik (bd I, 1888). B,
Burnand [b9nä’nd], sir Francis Cowley,
engelsk författare, f. 29 nov. 1836 i London, d.
där 21 april 1917, studerade först till präst, men
öfvergick till katolicismen och vardt jurist. 1862
började han medarbeta i "Punch", hvars utgifvare
han var 1880-1906. Happy thoughts, som först
trycktes där, har gått ut i många upplagor som
bok, och Black-eyed Susan, The colonel m. fl. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
