Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burnand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
909
Burnand-Burris encellkultur
910
framgång. 1994 utgaf han Records and remini-
scences. R-n B.
Burnand [byrnä7], Charles Louis Eu-
gène, schweizisk målare, f. 1850 i Moudon, d.
1921, studerade först arkitektur, sedan teckning
och målning i Zürich och Genève, var i Paris elev
af Géróme, vann ett namn genom kraftfullt och
karaktärsfullt gjorda skildringar af sitt hemlands
natur och folk: Schweizisk landtgård (1883), Alp-
tjurar (1885), Djuren komma ned från jjället (1890)
och Bonden (1894). Liknande motiv målade han
af ven från södra Frankrike. Han utvidgade sedan
sitt område, målade religiösa motiv, burna af allvar
och varm innerlighet: Frans från Assisi välsignar
boskapen (1897), Lärjungarna i Emmaus (1898),
Smärtans man (1899), Inbjudan till det stora gästa-
budet (världsutställningen i Paris 1900) och H vilan
i Betania (1903). Han målade därjämte porträtt
och gjorde förträffliga raderingar och teckningar till
Mistrals dikt "Mirèio" 1884 och Bunyans "Kristens
resa". Till hans förnämsta alster räknas den af
poetisk känsla och fantasi burna samlingen Les
parabols (73 kompositioner, 1908-09). B. är
representerad i museer i Schweiz, i franska statens
samlingar och flerstädes. G-g N.
Burney [b^ni], sir Cecil, engelsk amiral, f.
15 maj 1858, var löjtnant ombord å "Carysfort"
under egyptiska kriget 1882, stred i Suakin 1884,
var adjutant hos konung Edvard VII 1906-07, blef
konteramiral 1909, viceamiral 1911, viceamiral
"Commanding Channel fleet" aug.-dec. 1914, var
"second in command Grand fleet" dec. 1914-nov.
1916, deltog i slaget vid Skagerak, blef "second
See lord" 1916, "Commander-in-chief coast of Scot-
land" 1917-19 och stationsbefälhafvare i Ports-
mouth 1919-20. B. blef 1920 storamiral ("admi-
ral of the fleet") och erhöll 1921 baronetvärdig-
het. _ H. W-l.
Burnham [bö/nøm], lord, engelsk tidningsman.
Se Lawson, E. L. (i Suppl.).
*Burnham, Sherburne (ej Sherman;
Wesley, föddes 12 dec. 1838 (ej 1840).
*Burnouf. - 3. E. L. B. dog 1907.
*Burns, John, blef dec. 1905 kommunalmini-
ster (president för "Local government board") i
den liberala ministären Campbell-Bannerman och
bibehöll i ministären Asquith (fr. 1908) denna
post till febr. 1914, då han som handelsmini-
ster efterträdde S. Buxton. Han visade som
minister prof på god administrativ begåfning och
dref t. ex. i arbetslöshetsfrågan en försiktigt åter-
hållsam politik, hvilken af hans forna partivänner
kritiserades såsom alltför konservativ. B. var af-
gjord motståndare till Englands deltagande i
Världskriget och afgick därför 4 aug. 1914. Han
tog sedan ej någon aktiv del i parlamentsdebat-
terna och tog vid nyvalen 1918 tillbaka sin kan-
didatur hellre än att förbinda sig till att åter-
inträda i arbetarpartiet och helt godtaga dess pro-
gram. V. S–g.
Burows lösning. Se Sol u tio.
Burri [bo7rri], Robert, schweizisk bakteriolog,
f. 13 juli 1867 i Cham, kantonen Zug, studerade
1886-89 naturvetenskap vid tekniska högskolan
i Zürich och arbetade därefter några år vid försöks-
stationen på jordbrukets område i Bonn, hufvudsak-
ligen med botaniska undersökningar. 1897-1907
var han docent i landtbruksbakteriologi vid tekniska
högskolan i Zürich, och 1907 öfvertog han ledningen
af schweiziska anstalten för mejerihandtering och
bakteriologi (Schweizerische milchwirthschaftliche
und bakteriologische anstalt) vid Liebefeld i när-
heten af Bern. B. har professors titel. Han är känd
som mycket framstående forskare på det landtbruks-
bakteriologiska området, främst väl genom sin metod
för renkultur af bakterier, den s. k. Burris encell-
kultur (se d. o. Suppl.). Under senare år har B.
företrädesvis sysselsatt sig med på det biologiska
området liggande frågor, som gälla de vetenskapliga
grunderna för mejerihandteringen. G. Wrgn.
Burrian [bo;rr-J, Karl, bömisk operasångare, f.
1870 nära Prag, studerade där juridik och sång,
debuterade 1892 i Reval som Faust och Lohengrin,
var därefter anställd vid teatrar i Köln, Hannover,
Hamburg och 1902-11 som förste hjältetenor vid
hofteatern i Dresden, därefter några år vid Wiens
hofopera, hvarjämte han gästspelat i olika länder,
om vintrarna på Metropolitan opera house i New
York. Till hans förnämsta roller höra Tristan och
Siegfried. Han har som Wagnersångare jämförts
med H. Vogl. E. F-t.
Burris encellkultur [bo;rris], bakteriol. Under
naturliga förhållanden förekommer en art mikroorga-
nismer i regel icke ensam, utan tillsammans med
andra arter. Por att kunna studera dess egenskaper,
växtsätt m. m. måste man åtskilja, isolera den från
andra samtidigt närvarande arter. Man måste skaffa
sig kulturer, som utvecklats ur en enda cell. Detta
sker genom s. k. renkultur (se Bakteriologi,
sp. 715). En af de tillförlitligaste metoderna för ren-
kultur är Burris (se Burri. Suppl.) encellkultur.
På en liten steril glasskifva anbringas några droppar
Fig. 1. Burris tuschmetod. Tuschdroppen innehåller
en cell af Bacterium coli. (500 ggr nät. storl.)
steril tuschlösning. Helt litet bakteriehaltigt ma-
terial införes med steril platinatråd i den första
droppen. Med material från denna ympas den 2;a
droppen, från denna den 3:e o. s. v. Om man från
de sist ympade dropparna med en steril stålpenna af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
