Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burseryd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nadt, sterilt gelatin, bruka flera af dessa tuschpunk-
ter innehålla en enda mikroorganism, hvilket kan
kontrolleras under mikroskopet. Se bilderna å sp. 910
och 911, som visa en isolerad bacill i en tuschdroppe
och en ur denna framväxt koloni. Ensamma mikro-
ber kunna sedan på olika sätt bringas att växa ut
till kulturer. En mikrob, som växer i gelatin, kan
exempelvis växa ut i tuschdroppen på gelatinytan
till en för blotta ögat synlig koloni, som således
Fig. 2. Burris tuschmetod. Tuschdroppen innehåller
en 15 timmar gammal koloni af Kacterium coli, i hvil-
ken samtliga individer äro afkomlingar af en och samma
cell. (500 ggr nät. storl.)
uppstått ur en enda cell (fig. 2); från denna koloni
kunna sedan öfverympningar göras i andra närings-
substrat. I annat fall förfares på följande sätt. En
steril bit af ett täckglas lägges öfver tuschpunkten;
denna inklusive mikroben fastnar vid glaset och kan
med detta öfverföras i en näring, i hvilken mikro-
ben kan utveckla sig. En föregångare i fråga om
encellkultur af större mikrober har Burri i den dan-
ske bakteriologen E. Kr. Hansen (se denne, sp.
1421). Enligt Hansen ympas smält vörtgelatin med
minimala mängder jäst och utstrykes på en steril
glasskifva. Med mikroskopets hjälp kan man i gela-
tinhinnan finna ensamma jästceller, hvilkas läge kan
markeras genom bläckpunkter på glasskifvans rena
sida, motsvarande jästcellernas lägen. Kolonier, som
växa fram från dessa enstaka celler, äro således en-
cellkulturer, från hvilka sedan större kulturer kunna
anläggas i vört eller annat näringsämne. G- Wrgn.
* Burseryd. Pastoratet omfattar numera endast
B. och Sandvik.
Bursi. Se B ar si. Suppl.
Burt [bə’t], Thomas, engelsk arbetarledare,
f. 12 nov. 1837 nära North Shields i
Northumberland, d. 13 april 1922 i Newcastle, var son till
en kolgrufarbetare och började själf vid 10 års
ålder arbetet i grufvorna. Han blef 1865
sekreterare i de northumberländske grufarbetarnas
fackförbund och 1874 led. af underhuset för Morpeth,
hvilken valkrets han representerade till 1918. B.
och en annan grufarbetare, A. Macdonald, voro
de förste verklige arbetarrepresentanterna i
underhuset, och hans sakliga, måttfulla debattinlägg
beredde honom där allmän aktning. Han var 1890
brittisk delegerad vid sociala konferensen i Berlin
och 1892–95 parlamentssekreterare i
handelsministeriet i Gladstones och Roseberys ministärer. B.
blef 1906 led. af Privy council, och
universitetet i Durham gjorde honom till juris
hedersdoktor. Jfr A. Watson, "A great labour leader"
(1908).
V. S-g.
Burton [bə’tn], George Dexter, amerikansk
uppfinnare, f. 26 okt. 1855 i Temple, N. H., d. 7
jan. 1918, verkade 1873–77 som tidningsutgifvare
i New Ipswich, men öfvergick snart till teknisk
verksamhet. Bland hans uppfinningar märkas metod
för elektrisk upphettning och vällning af metaller,
elektrisk garfning, elektriska spårvägar med
underjordisk ledning, elektriska tvättapparater,
vegetabiliska fibrers urskiljande ur växter på elektrisk väg
m. m. B. var president i ett flertal bolag. Han
publicerade en mängd föredrag och artiklar i
facktidskrifter, erhöll öfver 500 patent och fick
ett dussintal guld- och silfvermedaljer af
vetenskapliga institutioner.
Fmn.
*Burträsk. 1. Från B. har 1 maj 1919 i
ecklesiastikt, men ej kommunalt hänseende afskilts
Kalfträsks kapell. B. kommun: 2,015 kvkm., 9,660
inv. (1921); B. församling: 1,376 kvkm., 8,333
inv. B. församling bildar med Kalfträsks kapell ett
pastorat i Luleå stift, Västerbottens norra kontrakt.
Burträsket, sjö i Burträsks socken,
Västerbottens kustland, belägen 80 m. ö. h., genomfluten
af Bure älf (se d. o. Suppl.). Areal omkr. 15
kvkm. Vid sjöns västra ända ligger Burträsks stora
by och kyrka.
O. Sjn.
Burträsks revir af Skellefteå distrikt,
Västerbottens län, omfattar Burträsks, Nysätra, Löfångers
och Bygdeå socknar samt vissa delar af Skellefteå
och Norsjö socknar. Reviret, som är indeladt i 5
bevakningstrakter, omfattade 1920 38,030 har
allmänna skogar, hvaraf 67 kronoparker med 35,517
har areal.
S–r.
Burtsev [-äff], Vladimir Lvovitj, rysk
revolutionär publicist, f. 1862, blef 1885 för revolu-
tionära stämplingar deporterad till Sibirien på 5
år, men lyckades fly och slog sig ned först i Ge-
nève, sedan i London, där han utgaf tidskriften
"Narodno volets". För uppmaningar i denna till
politiska mord dömdes han af engelsk domstol till
18 månaders straffarbete och flyttade efter utstån-
det straff till Schweiz, där han i tidskriften "By
löje" publicerade resultaten af sina grundliga forsk-
ningar i rysk revolutionshistoria. B. deltog 1901
jämte Gersjuni, Azev, Savinkov m. fl. i grundandet
af en socialrevolutionär s. k. stridsorganisation,
som anordnade en rad attentat mot ledande ryska
reaktionärer, bl. a. mordet på inrikesministern
Sipjagin 1902. Utvisad från Schweiz 1903, bildade
han i Paris en ny liknande stridsorganisation, ut-
visades på ryska regeringens anhållan 1904, men
fick stanna efter intervention till hans förmån hos
konseljpresidenten Combes af den franske socialist-
ledaren Jaurès. B. väckte 1909 stort uppseende ge-
nom sina af slö j anden af ryska hemliga polisens pro-
vokatörsverksamhet vid politiska attentat (särskildt
socialrevolutionären Azevs dubbelspel). Vid Världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
