Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadsstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Byggnadsstyrelsen
922
Byggnadsstyrelsen, ett under Kommunikations-
departementet sorterande ämbetsverk, är den cen-
trala statsmyndigheten på husbyggnadsväsendets,
däri inbegripet stadsplaneväsendets, område. Sty-
relsen trädde i verksamhet med ingången al 1918
efter omorganisation af det förutvarande öfver-
intendentsämbetet.
Jämlikt instr. af 31 dec. 1917, hvari vissa änd-
ringar vidtagits genom kung. 31 dec. 1921, åligger
det Byggnadsstyrelsen, som till främsta uppgift
har att verka för sund utveckling af husbyggnads-
väsendet, att of va högsta inseendet öfver det offent-
liga husbyggnadsväsendet i riket samt uppgöra
eller granska förslag och i öfrigt handlägga ären-
den, som därmed ega sammanhang. Styrelsen bör
med uppmärksamhet följa företeelserna och utveck-
lingen på dess verksamhetsområde såväl inom lan-
det som ock, i den mån det är möjligt, i utlandet
samt själf vidtaga eller hos K. M:t föreslå de
åtgärder, som styrelsen finner påkallade. Styrelsen
skall vidare tillhandagå offentliga myndigheter,
menigheter och institutioner med af dem äskade
råd och upplysningar, som ligga inom området för
styrelsens verksamhet, äivensom i öfrigt, i den mån
så lämpligen kan ske, till myndigheter och institu-
tioner lämna meddelanden i under styrelsens verk-
samhet fallande spörsmål. Det åligger ock styrel-
sen att förvalta de kronans för civilt ändamål an-
slagna hus och byggnader, som icke äro ställda
under annan myndighets inseende, förvalta eller
taga befattning i särskilda afseenden med annan
kronans egendom, fast eller lös, samt handlägga
administrativa frågor ang. ifrågavarande statsegen-
doms vård och underhåll eller densamma eljest
rörande förhållanden.
Styrelsen utgöres af en generaldirektör och chef
(sedan 1918 K. 0. Möller) samt såsom ledamöter
5 byråchefer, af hvilka 4, cheferna för de tekniska
byråerna, benämnas byggnadsråd (f. n. I. G. Cla-
son, G. A. Nilsson, S. Curman och F. Lilljekvist)
och den 5:e (f. n. Chr. Loven) är chef för den ad-
ministrativa byrån. A de särskilda byråerna hand-
läggas i allmänhet följande ärenden: å byggnads-
byrån ärenden, som röra nybyggnads- och dit hän-
förliga frågor, byggnadsstatistiken och den genom
styrelsen utöfvade upplysningsverksamheten å hus-
by ggnadsområ det; å intendentsbyrån ärenden ang.
förvaltning m. m. af staten tillhörig egendom samt
ang. förhyrning af lokaler och tillsyn öfver förhyrda
sådana; å kulturhistoriska byrån ärenden rör. den
kultur- och konsthistoriska byggnadsvården och där-
med sammanhängande ämnen; å stadsplanebyrån
ärenden ang. stadsplaneväsendet med hvad därmed
sammanhänger; samt å administrativa byrån ären-
den, som röra styrelsens medelsförvaltning, af ytt-
ring och förvärf af tomtmark, styrelsens organisa-
tion och personal samt redigeringen af meddelande
och berättelser äfvensom administrativa ärenden,
som ej tillhöra annan byrå. Inom styrelsen föres
statistik öfver statens husbyggnadsväsen i hvad
det afser dels i städer och stadsliknande samhällen
samt deras omedelbara närhet belägna, staten till-
höriga eller af staten helt eller delvis disponerade
fastigheter, såväl bebyggda som obebyggda, dels
ock statens annorstädes belägna fastigheter, såväl
bebyggda som obebyggda, i den mån som de ej
äro afsedda uteslutande för jord- eller skogsbruk.
Styrelsen utger årligen berättelse om byggnads-
väsendet i riket, särskildt det offentliga byggnads-
väsendet i allmänhet, samt om styrelsens funktionä-
rers verksamhet. På grundvalen af det kunskaps-
material på husbyggnadsväsendets område, som
samlas hos styrelsen, har denna att genom publika-
tioner utöfva upplysningsverksamhet, omfattande
nyare erfarenheter och rön, som gjorts vid hus-
byggnadsföretag. Under det att förslag till nya
kyrkor och kapell stadfästas af K. M:t, fastställer
Byggnadsstyrelsen förslag till grafkor, begrafnings-
kapell, klockstaplar, församlingshus eller annan
för kyrkligt ändamål af sedd byggnad eller förslag
till anläggning eller utvidgning af kyrkogård eller
begrafningsplats. Dylik byggnad eller till den-
samma hörande inredning må ej i sin helhet eller
delvis rifvas, flyttas eller förändras, med mindre
tillstånd därtill meddelats, i fråga om med ny-
byggnad jämförlig förändring af kyrka eller kapell,
af K. M:t och i öfriga fall af Byggnadsstyrelsen
efter samråd, där ärendets beskaffenhet därtill för-
anleder, med riksantikvarien. Byggnadsstyrelsens
verksamhet för den kulturhistoriska byggnadsvår-
den och därmed sammanhängande ämnen utöfvas
i samarbete med riksantikvarien.
Den styrelsen biträdande ord. personalen består
af 6 intendenter, l sekreterare och l kamrerare.
Bland styrelsens extra personal är f. n. att nämna
assistenter, statistiker, arkitektbiträden, ingenjörs-
biträden, amanuenser m. fl. Till den extra per-
sonalen är att räkna de styrelsen biträdande arki-
tekterna utom stat (f. n. 51). Efter samråd med
vederbörande länsstyrelse förordnar styrelsen läns-
arkitekter i de olika af K. M:t bestämda distrikten.
Länsarkitekternas uppgift är att i fråga om bygg-
nadsväsendet, däri inbegripet stadsplaneväsendet,
bevaka det allmännas bästa, i syfte att gällande be-
stämmelser efterlefvas och en sund utveckling af
byggnadsväsendet befordras.
Vården om kronans byggnader jämte kronogod-
sen tillhörde i äldre tider riksskattmästaren och
räknekammaren. Efter 1634 hade öfverståthållaren
inseende öfver såväl kungl. slottet som öfriga kro-
nans hus och lägenheter i Stockholm, och för det
arkitektoniska förordnades särskilda h of arkitekter.
Simon De la Vallée fick 1639 fullmakt som hof-
arkitekt, och Jean De la Vallóe erhöll 1651 särskild
instruktion, hvarigenom åt honom upp drogos in-
spektionen och inseendet "med alla K. M:ts och
kronans civil byggnad på en och annan ort i riket*’.
Den egentlige arkitekten i riket på denna tid var
dock N. Tessin d. ä., som förordnades till k.
"architecteur" och byggmästare 1646 och till hof-
arkitekt 1676. I anledning af den nya slotts-
byggnaden blef hans son N. Tessin d. y. 21 juni
1697, samtidigt med att hans ritning till slotts-
byggnaden gillades och fastställdes, "öfver-
intendent öfver H. K. M:ts hus, slott, träd-
gårdar, möbler m. m.", men något särskildt äm-
betsverk inrättades ej ännu på lång tid. öfver-
ståthållaren hade fortfarande hufvuduppsikten öfver
slottet och kronans byggnader i hufvudstaden till
1727, då en särskild, af ständerna förordnad
Slottsbyggnadsdeputation, med öfver-
intendenteoi till led., förordnades och fortfor till
1766, hvarefter en Slottsbyggnadsdirek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
