- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
925-926

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadstomt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

925

Biilow-Byron

926

Villa Malta intog en framskjuten plats i den ro-
merska societeten. Efter Världskrigets utbrott (aug.
1914) ställde sig B. till tyska regeringens förfo-
gande i arbetet att söka genom bemedling af öster-
rikiska landafträdelser till Italien hindra dess öf-
vergång från neutralitet till deltagande i kriget på
ententesidan. B. öfvertog i detta syfte (dec. 1914)
t. v. ambassadörsposten i Rom, men trots hans
vidsträckta italienska förbindelser misslyckades för-
söket på grund af österrikisk omedgörlighet, långt
hunna italienska förhandlingar på ententesidan och
den inom landet ifrigt verksamma ententepropagan-
dan. Dagen efter Italiens krigsförklaring mot
Österrike-Ungern lämnade B. Rom (24 maj 1915).
Han var 1917 på tal som rikskanslerskandidat efter
Bethmann-Hollweg, men har ej fått tillfälle att
vidare ingripa i tysk politik. B. har utgett
Deutsche politik (2 bd, 1916; omarbetning af en
1913 till ett samlingsverk författad skrift i samma
ämne och innehållande ett försvar för hans utrikes-
politik). 0. Hötzsch har utgett ett urval af B:s
politiska tal, "Reden des fursten B. nebst urkund-
lichen beiträgen zu seiner politik" (3 bd, 1907-
09). Jfr R. Martin, "Furst B. und kaiser Wil-
helm" (1909), och W. Spickernagel, "Furst B."
(1921). V.S-g.

Biilow [by’lå], Oskar, tysk rättslärd, f. 11
sept. 1837 i Breslau, d. 19 nov. 1907 i Heidelberg,
docent därstädes 1863, professor 1865 i Giessen,
1872 i Tübingen och 1885 i Leipzig. B. torde
kunna betraktas som den tyska och moderna pro-
cessrättsvetenskapens grundläggare, som process-
teoretiker utmärkt af logisk skärpa och tanke-
klarhet. I flera af h. gjorde han de civilprocessuella
grundbegreppen till föremål för ingående undersök-
ningar, som omfatta äfven betydande delar af den
allmänna rättsläran. Hans mest kända arbete är
Die lehre von den processeinreden und process-
voraussetzungen (1868), som ännu behåller ett
stort teoretiskt värde. I Gesetz und richteramt
(1885) framhåller B. domargärningens rättsbildande
och rättsutvecklande betydelse mot de enligt hans
åsikt öfverskattade rättsfaktorerna lagstiftning och
rättssedvänja. Bland B:s processrättsliga skrifter
må nämnas äfven Das geständnisrecht. Ein beitrag
zur dlgemeinen theorie der rechtshandlungen (1899)
och Klage und urteil. Eine grundfrage des
verhältnisses zwischen privatrecht und prozess
(1903). Å. H.

Bulow [by’lå], Karl Wilhelm Paul von,
tysk militär, f. 24 mars 1846 i Berlin, d. där
31 aug. 1921, inträdde 1864 i tjänst vid 2:a gardes-
regementet till fot och deltog såsom sekundlöjtnant
i krigen 1866 och 1870-71. Kapten vid general-
staben 1877, tillhörde han sedan mest generalsta-
ben, till dess han efter att några år förut ha varit
chef för 4:e gardesregementet till fot 1903 med
generallöjtnants grad blef chef för 3:e armékåren.
General af infanteriet 1904 och generalöfverste
1912, blef B. sept. sistnämnda år generalinspektör
öfver 3:e arméinspektionen med säte i Hannover.
Vid krigsutbrottet 1914 ställdes B. i spetsen för 2:a
armén, hvilken, den andra från höger, framryckte
genom Belgien och norra Frankrike samt därvid
segerrikt kämpade vid Charleroi 23 aug. samt vid
S:t Quentin den 29 och 30. I slaget vid Marne
7-10 sept. fick B:s armé en svår uppgift att fylla

därigenom, att den till hufvudsaklig del beröfvades
stödet af den till höger därom kämpande l:a armén,
som för att afvärja den mot dess rygg och högra
flygel riktade stöten måste draga sig alltmer åt
höger, hvarigenom en lucka uppstod i tyska slag-
linjen. Då engelska armén och vänstra flygeln af
öre franska armén till höger om den förra fram-
bröto i sagda lucka och sålunda hotade öfver-
flygla de nämnda tyska arméerna, fann sig B. för-
anlåten att, i samförstånd med högkvarterets för-
troendeman, den 9 på f. m. anbefalla återtåg. 2:a
armén intog därefter en befäst ställning n. ö. om
Reims med högra flygeln stödd mot Aisne, i hvilken
den 12 sept.-9 okt. afvisade upprepade anfall af
5:e franska armén. Vid tyska frontens utsträckning
västerut i okt. 1914 flyttades B:s armékommando till
området Péronne-Roye. I jan. 1915 utnämnd till
generalfältmarskalk, lämnade B. i april s. å. sitt
befäl och 22 juni 1916 aktiv tjänst. Sin armés
operationer har han skildrat i Mein bericht zur
MarnescUacU (1919). C. O. N.

Bymarken, förstad till Jönköping (se d. o.).

Byn, förr namn på Heffners sågverk (se d. o.
Suppl.).

Byneset, härad och socken under B. pastorat,
strån n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 78,54
kvkm. 1,717 inv. (1929). Jordbruk och fabriks-
verksamhet. K. G. G.

Byng [WgJ, Julian Hedworth George, baron
B. of Vimy and of Thorpe le Soken (Essex), engelsk
militär, f. 11 sept. 1862 i Wrotham park, Barnet,
blef 1883 officer vid kavalleriet, deltog i 1884 års
krig i Sudan och - först som major och slutligen
som öfverste - i kriget i Syd-Afrika 1899-1902
samt blef 1912 öfverbefälhafvare för de brittiska
trupperna i Egypten. Under Världskriget förde
han först befäl öfver 3:e kav.-fördelningen och kav.-
kåren på västfronten och därefter (maj 1915-jan.

1916) öfver 9 :e armékåren på Gallipolihalfön. Därun-
der hade han 1915 befordrats till generallöjtnant.
Efter återkomsten till Frankrike fick han befäl öfver
kanadensiska armékåren, som han förde under det
stora Sommeslaget 1916, samt blef sedan (i juni

1917) chef för 3:e armén, hvilken han förde till
krigets slut. Efter slaget vid Cambrai (nov. 1917)
blef han general. 1919 erhöll han af sked från aktiv
tjänst. 1921 blef han generalguvernör i Canada. B.
blef knight 1915 och efter Världskrigets slut (1919)
baron, h varvid han, som belöning för under kriget
gjorda tjänster, af parlamentet erhöll en heders-
gåfva af 30,000 pd st. H. J-dt.

Burgenstock, berg (1,132 m.) i schweiziska
kantonen Unterwalden, på sydsidan af Vierwald-
stättersjön midt emot Rigi, med stort hotell (kur-
haus), beläget 892 m. ö. h., står genom kugghjuls-
och linbana i förbindelse med Kehrsiten vid sjöns
strand och är en mycket besökt turistort.

*Byron. - 2. G. N. G. B. Hans namnteckning
meddelas på pl. II till art. Autograf. Jfr
vidare G. Aman-Nilsson, "Lord B. och det sekel-
gamla förtalet" (1915) och "Lord B:s brev och
dagböcker" (1918, urval i öfv. med kommentarer),
och E. Björkman, "Lord B." (1916). En samling
förut okända bref af B. utgafs 1922. - B:s dotter-
son, lord R. M. Lovelace, utgaf 1905 privat ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free