Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börseskogn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Börseskogn, härad och socken under Börsa
pastorat, s. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 129,58
kvkm. 1,201 inv. (1920). Jordbruk och skogs-
skötsel. K. G. G.
Börshuset i Stockholm, beläget vid
Stortorget i Staden inom broarna, på det forna
rådhusets tomt och skildt från Storkyrkan af
dennas gård, är ett smakfullt palats (se afbildning å
pl. XXIII till art. Byggnadskonsten) i
rokokotidens renaste stil och byggdes 1768-76
efter ritningar af K. J. Cronstedt och E.
Palmstedt (se dessa) samt eges af staden, som 1865
öfvertog det från Stockholms borgerskap. Husets
bottenvåning upptas förnämligast af den höghvälfda,
med mäktiga kolonnrader af delade s. k. Nedre
börssalen, där de dagliga börsaffärerna (inom
Stockholms fondbörs och varubörs) uppgöras; byster af
några öfverståthållare och framstående köpmän
pryda salen. Bredvid denna finnas en restaurang,
återstod af den gamla börskällaren, samt lokaler
för börschefen och fondbörskommitterade. En låg
entresolvåning, som vetter endast åt v. och ö.
(Trångsund och Källargränd), inrymmer lokaler för
fondbörsens expedition och kassa, Stockholms
handels- och sjöfartsnämnd, öfverståthållarämbetets
afd. för konkursärenden samt Sveriges skiljenämnd
för spannmåls- och foderämneshandeln. I öfre
våningen dominerar Stora börssalen, en vacker festsal
i hvitt och guld, rikt sirad i gustaviansk stil och
prydd med kristallkronor; den utgjorde från
början lokal för borgerskapets festtillställningar,
nyårsbaler o. s. v. Svenska akad. har alltifrån sin
stiftelse firat sin årshögtid där, och åtskilliga
ordenssällskap ha där haft sina sammankomster,
såsom Innocencen, Amaranten och Par Bricole,
hvarjämte stadsfullmäktiges sammanträden höllos
där alltifrån början (1862) t. o. m. mars 1922.
Riksdagens borgarstånd hade Lilla börssalen till
plenisal 1776-1834. Numera innehas nästan hela
öfre våningen af Svenska akad., tack vare en
do-nation å 1/2 mill. kr. (se därom Sunnerdahl,
Magna, och Svenska akademien, sp.
953). Dispositionsrätten tillföll akad. genom aftal
af 27 okt. 1914, men först i okt. 1921 inflyttade
akad. och dess Nobelbibliotek i börshuset. Mot en
erlagd summa i ett för allt af 100,000 kr. har
staden åtagit sig att på egen bekostnad underhålla
rummen i våningen och genom värmeledning hålla
dem uppvärmda. Utom Stora börssalen och det af
Nobelbiblioteket upptagna utrymmet (f. d. Lilla
börssalen m. fl. rum) finnas där vackra gemak för
akad:s sammanträden och akad:s sekreterare,
hvarjämte fortfarande äro i våningen inrymda
borgerskapets institutioner, näml. femtio äldste,
bemedlingskommissionen, grosshandelssocieteten samt
direktionerna för borgerskapets änkhus och gubbhus.
För att möjliggöra börshusets tillkomst beviljade
1756 års riksdag och K. M:t stadens begäran att
få t. o. m. 1777 uppta en särskild skatt på alla med
fartyg i Stockholm ingående och utgående varor,
hvilken "börsafgift" 1770 prolongerades till 1787
och som 1774 förlängdes att ytterligare utgå under
50 år efter 1787. E. F-t.
Börstorp, säteri i Västergötland, 15 km. n. om
Mariestad, Enåsa socken, Vadsbo härad,
Skaraborgs län, omfattar 1,200 har, hvaraf 345 har åker,
resten skog, med 275,000 kr. tax.-värde (1923).
Slottet, på sin tid en typisk Vasaborg, uppfördt
på 1620-talet, är af gråsten i 3 våningars höjd
med 3 torn, af hvilka ett 4 våningar högt midttorn
(se fig.), från hvars plattform man har en härlig
utsikt öfver Vänern och den bördiga Hassleslätten. I
slottet inrymmas bibliotek samt handskrifts- och
tafvelsamlingar. B. är kändt sedan 1200-talet, kallades
på 1400-talet Birgerstorp samt kom efter 1595 till
krigsrådet Henrik von Falkenberg. Godset har sedan
gått i arf inom ätterna Falkenberg, Spens och von
norring. 1814 innehades B. af öfverstelöjtnanten
frih. Anton von Knorring och 1850 af hans måg
generalmajoren frih. K. H. Leuhusen, som gjorde
godset till ett af Västergötlands ståtligaste
herresäten. Det gick därefter i arf till hans son öfversten
och sekundchefen för Lifregementets husarer V.
Leuhusen samt öfvertogs 1917 af dennes dotter Elsa
och hennes make, kaptenen E. B:son Lilliehöök.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
