Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calgary ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Calgary är numera den största staden i provin-
sen Alberta, Canada. 63,117 inv. (1921). Dess
utomordentligt raska tillväxt beror dels på den om-
gifvande traktens rikedom på säd och boskap, dels
på industriens raska tillväxt samt tillgången på rik-
lig vattenkraft. Socker, tvål, landtbruksredskap ocb
diverse maskiner äro hufvudalster. 6 km. s. om C.
ligger en experimentalanstalt för jordbruket, som
är en af de största i världen. Staden har en mängd
kyrkor och högre undervisningsanstalter, däri-
bland ett universitet, samt ett romersk-katolskt
kloster.
E. A-t.
Caliban [kaliba7], pseudonym för A. E. Ber-
gera t (se denne).
Calicut. Se Kalikut.
*Caliga. Se Skodon, fig. 5.
Çalivahana, indisk konung. Se Salivahan a.
*Calixtus, romerska påfvar. 1. C. I. Jfr Hippolytos 2.
*Callaud-element. Se vidare Ga lvaniskt element, sp. 667, fig. 6.
Callerholm, Gustaf Nils Teodor af,
jurist, politiker, f. 11 juli 1852 i Hedemora, d. 4
febr. 1912 i Stockholm, student 1871 och juris
kandidat 1877 i Uppsala, tjänstgjorde under Svea
hofrätt (vice häradshöfding 1879) och utnämndes
1890 till häradshöfding i Hedemora domsaga. Han
tillhörde i många år Kopparbergs läns landsting
(slutligen som ordf.) och var från 1899 till sin död
framstående liberal led. af Andra kammaren, vald
i början af Dalarnas städer, sedan 1911 af länets
östra valkrets, samt satt i liberala samlingspartiets
förtroenderåd. C. valdes af kammaren till led. af
konstitutionsutskottet fr. o. m. 1903 (dess vice ordf.
1907-09, 1911 och ordf. 1912) samt utnämndes
22 april 1910 af K. M:t efter Karl Staaff, som af
sjuklighet afsagt sig uppdraget, till kammarens vice
talman, en hederspost, som han innehade af ven vid
1911 och 1912 års riksdagar. Med C. utgick på
svärdssidan den 1819 adlade ätten af C.
Calleva Atrebatum, ruiner. Se Silchester.
Callianassa, paleont. Se Kritsystemet, sp.
1475; C. hör till de låingsvansade, ej, såsom uppges
i art., till de kortsvansade tiofotingarna. L-e.
Callicrätes. Se K allikrates.
*Callidium, zool. Jfr Långhorningar.
Calliphora vomitoria, zool. Se Muscidæ,
sp. 1416.
Callipus, flod. Se Sadão.
Cailistus, variant af namnet på flera påfvar
Calixtus (se d. o.), i synnerhet den förste.
*Callmander, K. B., målare, dog 2 nov. 1922
i Göteborg.
Calmette [mätt], Gaston fransk tidningsman,
f. 30 juli 1858 i Montpellier, d. 17 mars 1914 i
Paris, inträdde 1884 i tidningen "Figaros" redak-
tion och blef 1894 dess hufvudredaktör. Som sådan
förde han af politiska skäl 1913-14 en ytterligt
häftig kampanj mot dåv. finansministern J. Caillaux,
mot hvilken han framställde de mest äreröriga be-
skyllningar, bl. a. för att ha tagit mutor och på-
verkat domstolsmyndigheter till en svindlares för-
mån. Upprörd öfver denna förföljelse mot hennes
make, begaf sig Caillaux’ hustru 16 mars 1914 till
"Figaros" redaktionsbyrå, begärde ett samtal med
C och afsköt mot honom flera revolverskott; han
afled följande natt af sina sår. Fru Caillaux blef
efter en sensationell rättegång frikänd, 28 juli s. å.
Jfr C a i 11 a u x. Suppl. V. S-g.
Calmette [-mä’tt], Leon Charles Albert,
fransk bakteriolog, f. 12 juli 1863 i Nizza, blef
med. doktor i Paris 1886, var läkare i marinen och
vid kolonialtrupperna, grundläggare och förste di-
rektör för Pasteurinstitutet i Saigon, direktör för
Pasteurinstitutet i Lille och är sedan 1917 under-
direktör vid Pasteurinstitutet i Paris. Bland C:s
forskningsresultat må särskildt anföras följande.
C. har (tills, med Yersin och Borrel) upptäckt, att
serum af djur, på hvilka gjorts injektioner af döda
pestkulturer, utöfvar ett visst skydd för pestsjuka
djur. På sistnämnda iakttagelser hvilar behandlin-
gen af pestsjuka människor med serum från djur,
som blifvit immuniserade mot pest. C. har vidare
visat att, om mycket små, icke dödliga doser orm-
gift insprutas på djur, dessa bli immuna mot gift
och tåla allt större doser däraf. I sådana djurs
blodserum bildas efter insprutningen motkroppar
mot giftet. Sådant serum har af ven med framgång
användts för behandling af ormbitna människor.
C. har af ven upptäckt den s. k. oftalmoreaktionen
på tuberkulos (se därom Lungsot, sp. 1458).
Under senare år har C. tagit verksam del i tuber-
kuloskampen. Han har bl. a. utexperimenterat
förbättrade metoder för skyddsbehandling mot tu-
berkulos. Bland C:s skrifter märkas L’ankylosto-
miase, maladie sociale des exploitations houillères
(1905), Recherches sur Vépuration biologique des
eaux d’égout (8 bd, 1905-14), Les venins, les
animaux venimeux et la sérothérapie antivenimeuse
(1907), Recherches expérimentales sur la tuberculose (1907-14).
G. Wrgn.
Calonder, Felix Ludwig, schweizisk politi-
ker, f. 1863 i kantonen Graubtinden, egnade sig
efter vunnen juris doktorsgrad åt den politiska ba-
nan och blef 1913 ledamot af förbundsrådet, där
han var chef för inrikesdepartementet och 1917 rå-
dets vicepresident. C. var 1918 Edsförbundets pre-
sident och därefter till 1920 som led. af förbunds-
rådet chef för dess justitiedepartement. På denna
post verkade han outtröttligt för Schweiz’ anslutning
till Nationernas förbund och utarbetade förbundsrå-
dets grundliga utredning i ärendet. C. utsågs hö-
sten 1920 af Nationernas förbunds råd till medlem i
"rapportörskommissionen" för Ålandsfrågan (se
Åland, sp. 995) och besökte som sådan nov.-dec.
s. å. Stockholm, Helsingfors och Åland. Sedan den
oberschlesiska frågan principiellt lösts genom den
1921 af Nationernas förbunds råd förordade
delningen af detta område mellan Tyskland och Polen,
utsågs C. till opartisk ordf. för de tyske och polske
delegerade, som skulle uppgöra reglementen för
ordnandet af de ekonomiska förhållandena och för
skydd åt minoriteterna i den tyska och den polska
delen af Ober-Schlesien. På denna svåra post visade
han mycken takt och skicklighet, fick 1922 hithö-
rande aftal till stånd och har sedan presiderat i den
kommission, som of vervakar af talens bringande i
verkställighet.
V. S–g.
*Calonius, M. Af hans lat. afhandlingar ha i sv.
öfv. vidare utkommit De pactis antenuptialibus
("Om äktenskapsförord", 1834) och De præscrip-
tione criminum ("Om prescription i brottmål",
1836). Svenska titeln på De prisco in patria ser-
vorum jure (1780–93) är "om de forna trälarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
