- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
17-18

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capelle, Eduard von - Capello, Luigi - Cape of good hope. Se Goda-Hoppsudden - *Cap Haiti - Capito, Wolfgang Fabritius - *Capitolium. 1. nu Campidoglio - Capiz. 1. Provins på ön Panay, Filippinerna - Capiz. 2. Hufvudstad i 1. - Capo Boeo. Se Boeo - *Capodistria - Caporal - Caporetto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viss mån äfven på Förenta staternas - allt verksammare
motåtgärder (se Världskriget, sp. 259-260) än på
C:s förmenta underlåtenhet att bygga tillräckligt
med undervattensbåtar. C. erhöll afsked i okt. 1918.

Capello, Luigi, italiensk militär, f. 14
april 1859 i Intra (prov. Novara), blef officer
vid infanteriet, vid hvilket truppslag han efter
hand befordrades till högre grader. Han deltog
med utmärkelse i Tripoliskriget, särskildt, som
generalmajor och befälhafvare för en kolonn, i
operationerna i Cyrenaica i okt. 1912. 1913 blef han
fördelningschef och (senare) generallöjtnant. Efter
Italiens inträde i Världskriget (i maj 1915) förde
han först befälet öfver en inf.-fördelning och
därefter (från sept. 1915) öfver 2:a armékåren
(på Isonzofronten). I aug. 1916 ledde han det
framgångsrika anfallet mot brohufvudet vid Görz,
som medförde stadens fall. Efter att, på grund
af meningsskiljaktigheter med öfverbefälhafvaren,
general Cadorna, under den följande
vintern ha förflyttats som armékårchef till
Tyrolerfronten erhöll han i juni 1917 befälet
öfver 2:a armén (vid öfre Isonzo) och eröfrade i
aug. s. å. Bainsizzaplatån (sydöst om Canale) med
Monte Santo. C. insjuknade strax före de allierades
genombrytande anfall 24 okt. s. å. och nödgades den
26 öfverlämna befälet öfver 2:a armén till general
Montuori. Tvifvelsutan bidrog nämnda befälsombyte
vid en mycket kritisk tidpunkt till italienarnas
nederlag vid Caporetto. Omedelbart efter slaget
"ställdes han till krigsministerns förfogande" och
var sedermera verksam som organisatör af den nya
5:e armén. Den efter slaget vid Caporetto tillsatta
undersökningskommissionen (Caporettokommissionen,
se d. o.) beskyllde C. bl. a. för försummelse vid
försvarets utförande på 2:a arméns frontdel, hvilket
dock icke föranledde någon särskild straffpåföljd. I
okt. 1918 erhöll han afsked. Sina åtgöranden som
arméchef har han försvarat i Per la verità (1920)
och Note di guerra (2 bd, 1920-21). - Äfven som
politiker (fascist) har C. gjort sig bemärkt.

Cape of good hope, eng. Se Goda-Hoppsudden.

*Cap Haiti är namn äfven på ett arrondissement i
dep. Nord i republiken Haïti. Det omfattar kommunerna
C. (Cap Haïtien) med 15,000, Quartier Morin med 7,340,
Limonade med 10,531, Milot med 6,340, Acul du Nord
med 10,460 och Plaine du Nord med 6,171 inv. (1919).

Capito, Wolfgang Fabritius, tysk reformator,
f. 1478 i Hagenau, d. 1541, studerade medicin,
juridik och teologi i Ingolstadt och Freiburg, blef
1915 predikant vid münstern i Basel och snart äfven
professor samt slöt sig till reformisternas krets
kring Erasmus. Med sin djupa fromhet kände han sig
genast vid studiet af Luther dragen till denne, ehuru
han med sim aristokratiska bildning ogillade Luthers
djärfva rättframhet. 1520 blef han andligt råd hos
kurfurst Albrekt af Mainz och kunde i denna ställning
med klok diplomati göra Luther och reformationen stora
tjänster vid riksdagarna i Worms och Nürnberg. När
ställningen hos Albrekt blef ohållbar, drog han
sig 1523 tillbaka till sitt prosteri S:t Thomse i
Strassburg. Där öfvergick han öppet från reformismen
till reformationen och blef under de närmaste åren
hufvudledare af reformverket i Strassburg. Han var
kanske den särskildt mot sekteristerna mest vidhjärtade
af alla reformatorerna. Hans förbindliga,
förnäma sätt och juridiska insikt gåfvo honom
ock stor auktoritet; hans politik, som gjorde
Strassburg till säte för en tolerant, mild lutherdom,
fullföljdes af Butzer (se d. o.). Ända till sin
död var han kyrkoherde vid nya S:t Peter och höll
därjämte föreläsningar i gamla testamentet. Sin
kanske största insats gjorde han, när han ledde
synoden i Bern 1531-32, hvilken efter Zwimglis död
lade ny grund för kyrkoväsendet i det evangeliska
Schweiz. Se J. W. Baum, "C. und Bucer" (1860),
P. Kalhoff, "C." (1907), G. Anrich, "Bucer" (1914),
och P. Grunberg, "Die Reform in Elsass" (1917).

*Capitolium. 1. (Mons capitolinus, "kapitolinska
kullen"), nu Campidoglio, en af Roms "sju kullar". Se
Rom, sp. 659 samt pl. I, II, IV, V och XII. Borgen
(Arx) låg på den norra af bergets två spetsar.

Capiz. 1. Provins på ön Panay, Filippinerna. 4,402
kvkm. Omkr. 230,000 inv. - 2. Hufvudstad i prov. C.,
på norra kusten af ön Panay, vid floden Panays
mynning, i en på ris, socker, bomull, tobak och
mineral rik trakt. Stor utförsel af fisk, kopra och
alkohol. 18,525 inv. (1919).

Capo Boeo. Se Boeo.

*Capodistria tillhör sedan freden i S:t Germain 10
sept. 1919 Italien.

Caporal, fr., korpral; benämning på franska
monopoltobaken. - Le petit c., öknamn
på Napoleon I.

Caporetto [ty. Karfreit], by
i ital. prov. Udine vid Isonzo, 15 km. ofvanför
Tolmino (Tolmein), före freden i S:t Germain 1919
tillhörande Österrike. Under Världskriget genombröt
24 okt. 1917 genom ett öfverraskande anfall 14:e
tyska armén (6 tyska och 8 österrikiska fördelningar)
under befäl af general O. v. Below italienska fronten
ö. om Isonzos öfre lopp mellan M. Canin, v. om Plezzo
(Flitsch) och Canale, s. v. om Tolmino, försvarad af
2:a italienska arméns vänstra flygel (9 fördelningar)
under general Capello. Därvid framträngde v. Belows
midtgrupp från trakten af Tolmino i Isonzos dalgång
och öfver bergen n. v. om denna ort samt bemäktigade
sig det vid mynningen af en sidodal, midt bakom
frontdelen belägna C., efter hvilken by italienarna
uppkallat slaget. Närmaste följden däraf var, att
italienska arméns yttersta vänstra flygelkår (4:e
armékåren) efter upprifvande strider måste gå tillbaka
för att icke bli afskuren, och detta medförde i sin
ordning, att. Capellos högra flygel på Bainsizzaplatån
(s. ö. om Canale), hotad i flank och rygg, den 25
måste anträda återtåget. Då 2:a armén sålunda vek
tillbaka, delvis i upplösningstillstånd, blottades
därigenom 3:e arméns vänstra flank, hvarför general
Cadorna den 26 gaf arméchefen (hertigen af Aosta)
order att utrymma sina ställningar och återtaga mot
Tagliamento. De närmast följande dagarna befann
sig hela italienska Isonzoarmén, hårdt förföljd
af de allierade, hvilkas byte blef ofantligt -
till l nov. öfver 180,000 fångar och mer än 1,500
artilleripjäser jämte stora förråd af alla slag -
under återtåg mot sistnämnda flod. Genom katastrofen
vid C. förlorade italienarna allt hvad de vunnit
under de föregående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free