Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlsson, Oscar Gottfrid Henrik - *Carlyle, T. - Carlyle, Alexander James - Carman, William Bliss - Carmen, novell - Carmen land - *Carnac - Carnall, Rudolf von. Se Karnallit - *Carnegie. 3. Andrew C. - Carnegie institution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(hft 1, 1921) och "Berend von Melens smädeskrift mot
Gustaf Vasa af år 1528" (s. å.).
E. N-nn.
* Carlyle, T. Af den talrika nya litteraturen
om C. och hans hustru, Jane Baillie Welsh (f. 1801,
d. 1866) må nämnas makarnas Love letters (2 bd, 1909)
och hennes Letters to her family, (utg. af L. Huxley
1923), J. Kure, "T. C. og hans hustru" (1912;
med bibliografi), S. G. Dal, "To mennesker. C. og
hans hustru" (1915) och den lilla sv. C.-biogr,
af K. Dymling 1918. Froudes framställning af
förhållandet mellan makarna har rönt mycken kritik;
se t. ex. J. Crichton-Browne o. A. Carlyle, "The
nemesis of Froude" och Kures ofvannämnda verk.
R–n B.
Carlyle [kalail], Alexander James, skotsk historiker,
f. 24 juli 1861, prästvigdes 1888, var 1893–95
"fellow" vid University college i Oxford och 1895-1919
kyrkoherde i en Oxfordsförsamling samt är lärare
("lecturer") i statskunskap vid University college
och i engelsk litteratur vid Lincoln college i
Oxford. C. är äfven en bland de ledande männen vid
arbetarhögskolan The work-men’s college i Oxford och
ifrigt verksam inom den kristligt sociala rörelsen
i Englamd. Han besökte sept. 1918 Uppsala som
föreläsare i Olaus-Petristiftelsens internationella
föreläsningsserie. Bland C:s skrifter märkas Life of
’bishop Latimer (1899; tills, med R. M. Carlyle),
det grundlärda arbetet History of mediceval
political theory in the west, I-III (1903-16), The
influence of christia-nity upon social and political
ideas (1912), Wages (s. å.) och Christianity
in history (1918; tills, med J. V. Bartlet).
V. S–g.
Carman [kamän], William Bliss, kanadensisk skald,
l 15 april 1861 i New Brunswick, där han bedref sina
skol- och universitetsstudier och vardt bachelor
of arts 1881, öfvergick till tid-ningsmannayrket
och flyttade till Förenta staterna, där han
1890-92 var som litterär chef för "The New York
independent". Han debuterade 1893 med diktsamlingen
Low tide ön Grand Pre, som sedan följts af flera,
bland dem Ballads of löst haven (1897), Pipes of
Pan (1902-03), Daughters of dawn (1912) och April
airs (1916), genom hvilka Tian vunnit anseende
som en af den canadensiska lyrikens främste.
R–n B.
Carmen, berömd novell af P. Mérimée (se denne) och
en liknämnd, på denna byggd opera (en af senare tiders
framgångsrikaste) med librett af Meilhac och Halévy
samt musik af Bizet (se denne, sp. 527–528). Operans
hufvudperson, Carmen (mezzosopran), är en hetblodig
och kallhjärtad mannat j userska, till bördem
zigenerska, till yrket tobaksarbeterska och
smugglerska, och utgångem är tragisk.
Carmen land, del af Antarktien, s. om Queen Maud
range, genomdras af 150° v. lgd fr. Gr. och 85°
s. br. och upptäcktes 1911 af R. Amundsen.
*Carnac. De här lämnade uppgifterna äro i flera fall
oriktiga. Däremot äro de i art. Megalitiska
monument med verkliga förhållandet öfverensstämmande.
Carnall, Rudolf von. Se Karnallit.
*Carnegie. – 3. Andrew C. afled 11 aug. 1919 på sin
egendom Shadow strook i Lenox, Massachusetts. Sina
sista år tillbragte han mest på sitt skotska slott
Skibo castle. Sina donationer
fortsatte han in i det sista. Bl. a. skänkte han
1910 en fond på 10 mill. doll. "för påskyndande af
utrotandet af mellanfolkliga krig" genom studier i
nationalekonomi, historia och folkrätt (Carnegie
endowment for International peace) och upprättade
1911 en rikt doterad stiftelse, Carnegie corporation
of New York, åt hvilken han före sin död anslog 125
mill. doll. för civilisationens främjande
på sätt dess förvaltare funno tjänligast. Till
denna stiftelse öfverlämnades gemom hans testamente
hvad som återstod af förmögenheten, omkr.
11 mill. doll., sedan släktingar fått sin andel
och öfriga testamentariska förfoganden verkställts.
Han bekostade uppförandet i Washington af
en "pan-amerikansk byggnad" som säte för de
amerikanska republikernas internationella byrå
(invigd 1910). Det af C. skänkta Fredspalatset
i Haag invigdes 28 aug. 1913. "Hjältefonden"
för belöning af räddande af människolif
(jfr Carnegie, sp. 1194) skänkte C.
till flera olika länder: Förenta staterna,
Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Belgien,
Sverige (se Carnegie-stiftelsen. Suppl.) m. fl.
C:s under lifstiden gjorda donationer beräknas
ha uppgått till 350 mill. doll. Vid 1918
års slut hade han bekostat uppförandet af 2,811
folkbiblioteksbyggnader och skänkt orglar åt 7,682
kyrkor i skilda världsdelar. Bland C:s
skrifter märkas ytterligare Life of James
Watt (1905), Problems of to-day (1908) och
hans Autobiography (1920). C. leddes vid sina
donationer af en stark öfvertygelse om de
engelsktalande folkens stora världshistoriska
uppgift, parad med tro på deras demokratiska
institutioner, på folkbildningssträfvandenas
höga moraliska betydelse och i samband därmed
på upplysningens fredsfrämjande verkningskraft.
V. S–g.
Carnegie institution [käne’gi institjö;jn], en af
Andrew Carnegie (se. d. o.) grundlagd vetenskaplig
institution, som af honom 1902 fick en grundfond af
10 mill. doll., som sedermera genom nya donationer af
honom ökades till 22,300,000 doll. Dess syfte är att
"uppmuntra forskare- och upptäckare-verksamhet och
vetandets användning på människosläktets förbättring;
särskildt för institutioner leda och främja
undersökningar inom naturvetenskapernas, litteraturens
och konstens områden samt därvid samverka med
regeringar, universitet, tekniska läroanstalter,
lärda sällskap och enskilda forskare. I dess uppgift
ingår äfven att tillsätta fackmannakom-mittéer för
ledning af särskilda slags forskningar, att publicera
skrifter, anordna föreläsningar, hålla möten och
upprätta ett bibliotek. Institutet styres af en
nämnd af 24 personer, som kompletterar sig själf. Den
har sitt säte i staden Washington och har uppdelat
sin verksamhet på olika "departement", bl. a. ett
för botanisk forskning med ett "ökenlaboratorium"
i Tucson, Arizona, ett för nationalekonomi och
sociologi, ett för fysikaliska forskningar med
laboratorium i Washington, ett för historiska
forskningar, ett för hafsbiologi med laboratorium i
Tortugas, Florida, ett för jordmagnetiska forskningar,
ett för "experimentell evolution" med station
i Cold Spring Harbor vid Huntington, staten New
York, och ett för solforskning med observatorium
på Mount Wilson i Kalifornien. Institutionen har
understödt Luther Burbank (se d. o. Suppl.) och hans
växtförädlingsexperiment och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
