Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A.) - Centralföreningen till stöd för frigifne. Se Fångvårdssällskap - Centralförening för idrottens främjande, Sveriges. Se Idrottsorganisationer - *Central-Indien - Centralkapseln. Se Graptoliter och Rhizopoda, sp. 104 - Centralkassor för jordbruksföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommittén öfverlämnade efter 2 års arbete sina
"Reformlinjer för svensk fattigvårdslagstiftning",
hvilka i många afseenden blifvit uppslagsgifvande för
reformsträfvandena på detta område. Undersökningar ha
vidare utförts öfver svenska hemarbetsförhållanden,
arbetstiden för butiksbiträden, pensionsförhållanden
för personer anställda inom sociala arbetsområden,
gifta kvinnors yrkesarbete m. m. Kongresser
rörande vissa sociala intresseområden ha vid olika
tidpunkter anordnats af förbundet. Den första hölls
1906 och afsåg fattigvård och folkförsäkring. Det
var Sveriges första stora sociala kongress (med
omkr. 1,000 deltagare); bland dess resultat framstår
särskildt bildandet af Svenska fattigvårdsförbundet
(se d. o.). En 1907 anordnad småbrukskonferens
(besökt af omkr. 375 pers.) behandlade frågor
rörande småbrukets behof och ställning i svensk
jordpolitik och gaf anledning till uttalanden,
som tillställdes regeringen. 1907 anordnades en af
inemot 800 kommunalmän besökt kommunalkongress,
vid hvilken öfverläggningarna gällde den moderna
kommunalpolitikens utvecklingslinjer och som
fick ett betydelsefullt praktiskt resultat
i bildandet af Svenska stadsförbundet (se
d. o.). För behandling af frågorna om brott och
straff sammankallades 1911 en kriminalkongress,
som gaf upphof till Svenska kriminalistföreningen
(se d. o.). Vid ett af C. S. A. 1914 anordnadt
möte i bostadsfrågan tillsattes en kommitté,
som utarbetade förslag till mönsterstadgar för
kooperativa bostadsföreningar samt till finansplan
för deras verksamhet. Förslaget jämte hemställan om
understöd från Stockholms stads sida för omedelbart
igångsättande af bostadsbyggen å vissa af stadens
tomter enligt uppgjorda byggnadsritningar bifölls af
stadsfullmäktige 1915. Sedermera bildades i enlighet
med detta förslag en kooperativ bostadsförening,
"Stockholms kooperativa bostadsförening,
u. p. a.", och genom densamma har uppförts ett
stort antal bostadslägenheter. 1916 anordnades
en bostadskongress, som räknade ett stort antal
deltagare från alla de nordiska länderna. Programmet
upptog som förhändlingsämnen flertalet af de för
bostadsfrågan mest aktuella spörsmålen. I anledning
af den tilltagande brottsligheten och van-arten
bland barn och ungdom hölls 1918 konferens för
ungdomsvård, vid hvilken upptogs till diskussion ett
flertal för ungdomsvården mycket viktiga frågor. I
anslutning till och på uppdrag af konferensen
vidtog C. S. A. sedermera en del direkta åtgärder
för främjande af konferensens syfte. 1919 anordnade
C. S. A. sin andra stora kommunalkongress, denna
gång afsedd för rikets landskommuner. Antalet
anmälda ombud var 863, representerande 588 olika
kommuner; sammanlagdt öfvervoro omkr. l,200personer
förhandlingarna, hvilka föranledde beslut om
bildande af Svenska landskommunernas förbund (se
d. o. Suppl.). För att fylla den brist, som gjort
sig gällande därutinnan, att Sverige saknat ett
organ för deltagande i det internationella arbetet
för arbetarskyddslagstiftningens utveckling, beslöt
C. S. A. 1909 att konstituera sig som svensk sektion
af den internationella föreningen för lagstadgadt
arbetarskydd. Denna gren af C. S. A:s verksamhet står
under ledning af en särskild styrelse, inom hvilken
C. S. A:s styrelse är starkt företrädd. Sektionens
ekonomi är skild från C. S.
A:s och hvilar på årsafgifter från industriföretag
och enskilda personer, som icke behöfva vara
medlemmar i C. S. A. Af sektionen utarbetas till
de internationella arbetarskyddskongresserna
rapporter rörande svenska förhållanden och svensk
lagstiftning. Sektionen utgör också organet för
framställningar från den internationella föreningen
till Sveriges regering. På sektionens initiativ har
bildats den svenska föreningen för arbetslöshetens
bekämpande, som i sin tur utgör ett led af den
internationella föreningen med samma syfte (se
Arbetslöshet. Suppl.). 1919 upptog och förberedde
C. S. A. frågan om behöflig organisation af det
sociala arbetet inom större sjukhus. Stockholms
stadsfullmäktige har sedermera med hänvisning till
C. S. A:s initiativ i frågan anställt sociala
kuratorer för stadens sjukhus. 1920 fastställde
styrelsen i hufvudsak ett af särskilda kommitterade
Utarbetadt förslag till upprättande af Institutet
för socialpolitisk och kommunal utbildning och
forskning (se vidare art. därom. Suppl.) i Stockholm
i samband med en af hufvudstadens högskolor. Sedan
C. S. A. lyckats erhålla afsevärda donationsmedel för
en professur i nationalekonomi med socialpolitik vid
Stockholms högskola, fattade högskolan beslut om en
sådan professurs upprättande.
C. S. A:s ekonomi har från början uppehållits genom
gåfvor och medlemsafgifter. Sedan 1908 åtnjuter
C. S. A. årligt kommunalt anslag af Stockholms
stad af 2,000 kr. Den fasta grunden för förbundets
ekonomi lades emellertid, då konung Oskar II och
drottning Sofia på sin guldbröllopsdag 6 juni 1907
till förbundet öfverlämnade en donation af 100,000
kr. 1919 mottog förbundet dels 100,000 kr., utgörande
af bankdirektör och fru E. Heck-scher till förbundet
testamenterade medel, dels 20,000 kr., som af konung
Gustaf V på dennes 60-årsdag öfverlämnats att användas
för ungdomens etiska fostran.
Bland de personer, som tagit ledande del i förbundets
verksamhet, märkas först och främst fruarna Agda
Montelius och Emilia Broomé, fröken Gerda Meyerson,
direktör Ernst Beckman, baron Erik Palmstierna,
professor Knut Kjellberg och chefredaktör Erik B. Rinman.
Karin Fjällbäck-Holmgren.
Centralföreningen till stöd för frigifne. Se Fångvårdssällskap.
Centralförening för idrottens främjande, Sveriges. Se
Idrottsorganisationer.
*Central-Indien (eng. Central India agency). Sedan
vasallstaten Gwalior fr. o. m. 1922 genom en resident
trädt i direkt förbindelse med brittisk-indiska
regeringen, omfattar C. nu 135,343 kvkm. med 6,004,581
inv., 44 på 1 kvkm., och består af 150 stater. Indiska
regeringen företrädes af en agent i Indore och
under honom politiska agenter i Baghelkhand,
Bundelkhand, Bhopal, Malwa och de södra staterna,
E. A–t.
Centralkapseln, paleont. o. zool. Se Grapto-liter
och Rhizopoda, sp. 104.
Centralkassor för jordbruksföreningar äro, enligt
lag af 18 juni 1915 sådana ekonomiska föreningar,
som utgöra sammanslutningar för ett eller flera
län af ekonomiska föreningar med ändamål att hvar
inom sin ort bereda driftkredit åt idkare af mindre
jordbruk. K. M:t kan ge kassorna tillstånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
