Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C'est la guerre - Cestodmedel. Se Maskmedel - Cetatea alba, rumänska namnet på Akjerman - *Cetinje - Cetoniinæ. Se Guldbaggar - *Cetti. 2. F. A. C. C. - Ceutorhynchus. Se Kålviflar - Cevadin. Se Veratrin - *Ceylon - Ceylonkardemumma - Ceylonmossa. Se Gracilaria - *Cézanne, P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83
C’est la guerre-Cézanne
84
C’est la guerre [sä la gar], fr., sådant är kriget,
d. v. s. så är det nu en gång i krig.
Cestödmedel, farm. med. Se Maskmedel.
Cetatea alba, rumänska namnet på Akjerman.
*Cetinje besattes under Världskriget, efter det
starkt befästa, staden behärskande berget Lovcens
eröfring, 14 jan. 1916 af österrikiska trupper
(general v. Trollmanns arméafdelning) och förblef
sedan besatt af österrikarna till i slutet af
okt. 1918, då besättningstrupperna, i samband
med Montenegros utrymning, aftågade, hvarefter
C. besattes af serberna. C. tillhör nu Jugo-Sla-vien.
H. J-dt.
Cetoniinse, zool. Se Guldbaggar.
*Cetti. - 2. F. A. C. C. dog 18 febr. 1906 i
Köpenhamn.
Céutorhyrnchus, zool. SeKålviflar.
Cevadin, kem. SeVeratrin.
* Ceylon. Arealen är enligt nyaste uppgifter
65,990 kvkm., med 4,497,599 inv., 68 på l
kvkm. (1921), hvilket visar en folkökning af
mer än 20 proc. sedan 1901. De olika rasernas
fördelning var: 8,421 européer, 28,923 burghers,
3,016,423 singhaleser, 1,120,478 tamiler, 284,704
s. k. morer, 13,745 malajer, 4,402 vedder och 20,503
andra. Till religionen voro 2,77 mill. buddister,
0,982 mill. hinduer, 0,444 mill. kristna och
0,302 mill. muhammedaner. - 1920 funnos 895
statsskolor med 91,139 gossar och 33,338 flickor,
1,868 subventionerade skolor med 123,752 gossar och
73,888 flickor samt 278 engelska och anglo-indiska
skolor med 37,730 gossar och 10,397 flickor. Statens
kostnader för infödingarnas undervisning var 110,853
pd st. 1919-20. – Omkr. 1,257,000 har voro odlade och
405,000 har betesmarker. 0,ss mill. har voro bevuxna
med kokospalmer, O,si mill. med ris, 62,000 med
annan spannmål, 13,000 med kakao, 14,000 med kanel,
0,20 mill. med te och O,IG mill. med kautschukträd. -
1920 beräknades exporten till 18,42 mill. pd st. och
importen till 24,oe mill. Viktigaste importvaror
voro 1919: bomullsvaror (2,2 mill. pd st.), ris
(6,11 mill.), kol och koks (2,oi mill.), spirituösa
(0,13 mill.), socker (0,65 mill.) och gödselmedel
(0,ss mill.). Viktigaste exportvaror voro 1920: kakao
(0,1? mill. pd st.), kanel (O,M mill.), kokosfibrer
och varor däraf (0,17 mill.), te (5,39 mill.),
torkade kokosnötter (1,22 mill.), arekanötter (0,19
mill.) och kautschuk (5,997 mill.). Järnvägarna voro
1,204 km., postkontoren 561 och telegrafstationerna
160 (1920). Under C. höra som tributstat
Malediverna. - Enl. en förordning af aug. 1920
består verkställande rådet af 7 medl., hvaraf 4
ämbetsmän och 3 utnämnda af guvernören. Dessutom
finns ett lagstiftande råd (legislative council)
om 37 medl., hvaraf 14 officiella, med guvernören
som ordf. Statsinkomsterna voro 5,41 mill.,
statsutgifterna 5,ee mill. och statsskulden 4,77
mill. pd st. 1920. - En singhales är afbildad å
pl. Asiatiska folk till art. Asien. Om singha-leserna
se vidare Singhalesiska. E. A-t. Ceylonkardemumtna,
bot., frukten af Elettaria major (se Kardemumma).
Ceylonmossa, bot. Se Gracilaria.
’Cézanne, P., d. 22 okt. 1906 i Aix, har
under det sist gångna årtiondet blifvit hyllad som
Paul Cézanne, s j älf p orträtt, (Mimenens pinakotek.)
den mest betydande vägbrytaren inom det moderna
måleriet. Han var son till en rik bankir, var
i skolan i Aix kamrat med E. Zola, studerade en
tid juridik, men öfvergaf studierna för
att bli konstnär. Sedan han förgäfves sökt
inträde vid Ecole des beaux-arts i Paris arbetade
han på egen hand, slöt sig till den Manetska
kretsen, målade figurer i landskap (Frukost
i det gröna, Enleve-ring, båda 1865, Idyll
- badande kvinnor, ett motiv, som han sedan
ofta upprepade .- 1871), ett uppseendeväckande
själfporträtt 1873, friluftsbilder (den
första betydande var Maison du pendu 1873).
Efter att ha brutit med sina kamrater - äfven med
Zola, som ej kunde dölja sin förargelse öfver
det porträtt af honom, som C. målat -
flyttade han tillbaka till Aix, där han sedan
förblef bofast till döddagar. Han skickade
gång på gång taflor till Parissalongen,
som i regel blefvo af visade, hade sin första
framgång med en utställning 1895 och blef småningom
uppskattad. Personligen skildras han som den
personifierade prosan, en typisk "bourgeois".
Han lefde indraget, äfven sedan han efter faderns
död blifvit en förmögen man. Hans konstnärskap
har af Meier-Grsefe blifvit kalladt en sällsynt
blomma af "autodidaktentum". Han utarbetade åt
sig ett eget och ganska nytt framställningssätt ; i
olikhet med de programtrogne impressionisterna
lade han största vikt vid kompositionen, vid
bildens rytm och jämvikt. Naturens former
reducerade han i hög grad, och färgerna
existerade för honom mera för deras egen skull än
för att återge ljuset eller lokaltonerna. Han
uthamrade och renodlade en fast syntetisk
stil, som kanske framträder mest genomförd
och fulländad i hans berömda stilleben
(några äpplen på en hvit bordduk är
ett af hans representativa stillebensmotiv, ofta
varieradt). Som knappast någon annan af de samtida
målarna har han påverkat ett yngre släkte; såväl hans
framställningssätt som hans färgval ha blifvit
imiterade af målare från alla länder, ofta med ett
tämligen stereotypiskt resultat. Han är numera
representerad i många museer, i Louvre
(Camondos donation af den nämnda Maison du pendu
1873, gruppen Kortspelare, omkr. 1885, m. fl.), i
Nya pinakoteket i München (Själfporträtt m.
fl.), i Nationalgalleriet i Berlin m. fl. tyska
gallerier, i Köpenhamn, Kristiania, Helsingfors samt
i Sverige i Nationalmuseum (landskap, Stilleben med
amorin och äpplen), i Göteborg (2 landskap) och i
privata samlingar. De största och mest betydande
samlingarna af hans verk finnas i Paris i Pellerins
och Vollards gallerier.
I den rika litteraturen om C. märkas monografier af
Meier-Grsefe (1910), Elie Faure (s. å.), Biirger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
