Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charpentier, svensk-finländsk ätt - Charpentier. 1. Axel Fredrik C. - Charpentier. 2. Jarl Hellen Robert Toussaint C. - Charter - Chartergus. Se Getingar, sp. 1085 - Charterhouse school. Se Godalming - *Charters Towers - *Chartres, Robert, hertig af C. - Chartreuse l. Chartrös, kokk. - *Chartrös - *Chase, W. - Chasmogam. Se Kasmogam - *Chassepot, A. A. - Chassi - Château d'Oex - Château Léoville. Se Léoville - *Château-Thierry - *Chattanooga - Chaud-froid - Chaufförskolor - Chaufroix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Charter-Chaufroix
på Finlands riddarhus. En sonson till Robert Gustaf
Gustaf Reinhold C. (f. 1817, d. 1886) blef 1858
kammarråd och var 1869-83 landshöfding i Västmanlands
län.
1. Axel Fredrik C., sonsons sonson till
ofvannämnde Robert Gustaf C., finländsk
jurist, f. 4 juli 1865 i Fredrikshamn, student 1883,
juris kandidat 1890, tjänstgjorde i Åbo
hofrätt, fick vice häradshövdings titel, fortsatte
studierna i Berlin, Mimenen och Stockholm 1893-94 samt
blef 1897 juris licentiat på afh. Om sytning. Han
har publicerat i Juridiska föreningens i Finland
tidskrift några afh., såsom Om gåjva enligt äldre
rätt (1896) och Några bidrag till Jordabalkens
historie (1897) m. fl. C. blef 1898 docent i
civil-lagfarenhet och romersk rätt och förestod
adjunkturen i allmän lagfarenhet och juridisk
encyklo-pedi 1898-1900, hvarefter han tog afsked
från universitetet. Han biet 1899 protokolls- och
1906 referendariesekreterare och tjänstgjorde som
led. af lagberedningen 1905-11. Han hade
1909 kallats att förrätta prokuratorsämbetet i
senaten, men afskedades ur statstjänst 1910 "på
grund af regeringsfientlig verksamhet", emedan
han vägrat efterkomma generalguvernörens anmodan
att låta utföra åtal mot lagtrogna tjänstemän
samt ingått till monarken med hemställan i saken.
1912-14 var han juridisk redaktör i "Nya pressen".
Efter marsrevolutionen 1917 kallades C. till senator
och led. af Justitiedepartementet, blef justitieråd
vid dettas ombildning till högsta domstol 1918
samt utnämndes s. å. till justitiekansler, lagarnas
högste väktare i landet, med säte (utan rösträtt) i
Statsrådet, regeringens högste juridiske rådgifvare,
på samma gång som högste åklagare.
2. Jarl Hellen Robert Toussaint C., kusins son
till ofvannämnde Gustaf Reinhold C., språkforskare,
universitetslärare, f. 17 dec. 1884 i Nya Varfvet,
Göteborgs och Bohus län. Han blef 1902 student
samt 1908 filos, doktor och docent i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala
universitet. Hans till inemot ett hundratal
skrifter uppgående författarskap rör sig både
inom den indoeuropeiska språkvetenskapen och det
indologiska området. De senare äro de viktigaste
och dokumentera C. som en framstående kännare af
Indiens litteratur och kultur samt historia, icke
minst den nyare historien och Indiens förbindelse
med Europa. C:s flesta skrifter äro offentliggjorda
i periodiska publikationer; här må nämnas endast de
fristående: Studien zur indischen er zählun
g sliteratur I Paccekabuddhageschichten (1908),
Buddha (1910), Kleine beiträge zur indo-iranischen
mythologie (1911), Die desiderativbild-ungen
der indoiranischen sprachen (1912), Ashoka, det
forntida Indiens berömdaste härskare (1915),
De indoeuropeiska språken (1915), Die verbalen
r-endungen der indogermanisclien sprachen (1917),
Franciskanermunken Vilhelms af Ruysbroeck resa
genom Asien 1253-55 (1919), Ur Indiens klassiska
litteratur (1920), Die Suparnasage. Vntersuchun-gen
zur altindischen literatur- und sagengeschichte
(1920), Heilige fussabdriicke in Indien (1921), The
Uttarädhyayanasutra, being the first midasutra of
the tfvetämbara Jains edited with an introduction,
critical notes and a commentary (1922). C. har
äfven erhållit uppdrag att författa vissa partier i
"Cambridge history of India", af hvilka The history
of the Jains (1920) utkommit. 1. T. C. 2. K. F. J.
Charter [tjä^e], eng., fribref, privilegier;
oktro-jerad författning. Jfr Fribref och Magna c h
a r t a.
Chartergus, zool. Se G et in g ar, sp. 1085.
Charterhouse school [tjä^e-häus sko7!], eng. Se
Godalming.
* Charters Towers hade 17,298 inv. 1911. *Chartres.
Robert, hertig af C., dog 5 dec.
1910. Äfven fransmännens konung Ludvig Filip (se
Ludvig, franska konungar, 19) bar en tid titeln hertig
af C.
Chartreuse [(artros] 1. Chartros, fr., kokk., en
till formningen pastejliknande maträtt, sammansatt af
legymer och fina rotsaker (någon kålsort, morötter,
palsternackor, sparris m. m.), som ordnas i smakfulla
mönster nedifrån uppåt. Den f ylles gärna med
färdigkokt fågel (rapphöns, dufvor o. s. v.).
* Chartros. Efter sin utvisning ur Frankrike
1903 slogo kartusianerna sig ned i Tarragona,
hvarest de alltjämt tillverka de berömda
likörsorterna.
"Chase, W., dog 25 okt. 1916.
Chasmogäm, bot. SeKasmogam.
*Chassepot, A. A., dog 1905.
Chassi (fr. chassis, eg. ram, karm, infattning),
på en automobil underredet, vid hvilket hjulen äro
fästa, i motsats till "karosseriet" (se d. o.),
vagnskorgen. Se Automobil. Suppl., med fig.
Chäteau d’0ex [jatåde], by och berömd turistort i
kantonen Vaud, Schweiz, vid foten af Gumm-fluh. 998
m. ö. h. 3,567 inv. (1910).
Chäteau Léoville [Jatå7 leåvi7!]. Se L é o v i 11 e.
*Chäteau-Thierry hade 1921 7,770 inv. Staden intogs
af tyskarna (l:a armén, v. Kluck) 3 sept. 1914
efter 2:e dagars strider med de öfver Marne
återtågande fransmännen (5:e armén, Lanrezac,
Franchet d’Espérey), men återtogs af dessa den 10
s. m. Under tyska andra offensiven mot Marne i maj
och juni 1918 eröfrades C. ännu en gång, l juni
(efter förbittrade gatustrider), af tyskarna (7:e
armén, v. Boehn) och hölls sedan besatt af dem,
trots fransmännens upprepade försök att återtaga
staden, ända till 21 juli s. å., då den ånyo besattes
af de senare (6:e armén, Degoutte) i samband med
tyskarnas återtåg mot Yesle. En stor del af C. var då
i ruiner. Jfr Världskriget, sp. 163-165 och 236-239.
H. J-dt.
*Chattanooga hade 57,895 inv. 1920. Det har
universitet, bibliotek och en stor kyrkogård, där
öfver 15,000 i inbördeskriget fallna ligga begrafna.
Chaud-froid [jåfrwa7], fr. (eg. "värm-kall"),
kokk., en för raffinerad smak beräknad anrättning
af villebråd eller fågel (rapphöns, fasan e. d.),
som varmstekes, men serveras kyld, omgifven af sitt
gelé. Jfr Chaufroix. Suppl.
Chaufförskolor [jåfför-; jfr Chaufför], af
automobilfirmor (eller enskilda personer) hållna
kurser i kunskap om automobilers inrättning,
skötsel och f öring, där eleverna kunna förvärfva
kompetensbevis som automobilförare (chaufförer)
efter undergången pröfning inför af staten förordnade
besiktningsmän.
Chaufroix [jåfrwa7], kokk., var namn på en ryktbar
kokkonstnär, Angilon de Ch., förste köks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
