Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chaufroix - Chaulnes - *Chaumié, Joseph (ej Jean) - *Chauny - Chausson, Ernest - *Chauveau, J. B. A. - *Chauvel, T. N. - Chavannes, Édouard Emmanuel - Chavlca officinarum - Cheadle - *Checa, U. - Cheddit. Se Sprängämne, sp. 829 - Cheeta. Se Gepardsläktet - *Chef - Cheiloschisis - *Cheimatobia - Chelan - Chelicerer. Se Mandibel - Chelidon - Chelifer. Se Klokrypare - Chelléen - *Chelminsky, J. - Chelonethi. Se Klokrypare - Chelonia. Se Kräldjur - *Chelsea - Chelydidæ. Se Sköldpaddor, sp. 1375 - Chelydridæ. Se Sköldpaddor, sp. 1374 - Chemin des Dames
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Chaulnes-Chemin des Dames
98
mästare hos franske konungen Ludvig XV. Efter honom
heter en i den finare matlagningen till kalkon,
kramsfågel m. m. använd kall sås af höns-eller
kalfbuljong, smör, mjöl med champagne eller fint hvitt
vin och äkta japansk soja. Äfven själfva vildträtten
med såsen till kallas chaufroix. Ordet stafvas stundom
oriktigt chaud-froid(seå.o. Suppl.).
Chaulnes [jan], liten fabriksstad i franska
dep. Somme, 16 km. s. v. om Péronne, 1,399
inv. (1921), kom, såsom varande en viktig
förbindelseknut, att spela en betydelsefull roll
under slagen vid Somme 1916 och 1918. C. besattes af
tyskarna (6:e armén, kronprins Ruprecht) i slutet
af sept. 1914 och omdanades af dem till en stark
stödjepunkt för fronten Somme-Eoye. Trots upprepade,
våldsamma anfall af fransmännen (10:e armén, Micheler)
på hösten 1916 hölls C. dock fortfarande af tyskarna
ända till i mars 1917, då staden (nu i ruiner) i
samband med tyska strategiska återtåget utrymdes,
hvarpå den (17 s. m.) besattes af engelsmännen. Under
den tyska offensiven mot Amiens på våren 1918 intogs
C. än en gång (26 mars) af tyskarna (18:e armén,
v. Hutier), men återtogs slutligen 28 aug. s. å. af
fransmännen (l:a armén, Debeney) under slaget vid
Albert-Péronne. Jfr Världs-k r i g e t, sp. 169, 204,
218, 235 och 240. H. J-dt.
*Chaumié, Joseph (ej Jean), afgick med kabinettet
Rouvier 14 mars 1906 och återtog sin plats som
senator. Ett tidningsangrepp s. å. mot C. (af G. Téry
i "Matin") för underslef och nepotism föranledde en
långvarig rättegång, ur hvilken C. framgick segrande:
Téry återtog sina beskyllningar, och "Matin" dömdes
(aug. 1908) till böter och skadestånd. C. afled natten
till 18 juli 1919 på sin egemdom invid Ayen. V. S-g.
*Chauny hade 1921 endast 5,646 inv. Under Världskriget
besattes staden l sept. 1914 af tyskarna (l:a arméns,
v. Kluck, vänstra flygel), som höllo den besatt
till i mars 1917, då den frivilligt utrymdes,
hvarefter den besattes af fransmännen. Under
tyska offensiven på våren 1918 intogs (24 mars)
det då fullständigt förstörda C. än en gång
af tyskarna (18:e armén, v. Hutier). I samband
med tyska återtåget till Siegfriedsställningen
på hösten s. å. utrymdes staden ånyo 6 sept. Den
besattes därpå utan strid af fransmännen (3:e armén,
Humbert). Jfr Världskriget, sp. 164, 218, 235 och 240.
H. J-dt.
Chausson [Jaså7], Er n est, fransk tonsättare, f. 1855
i Paris, d. 1899 (genom velocipedolycka), var elev af
Massenet vid konservatoriet och senare af C. Franck,
af hvilken han tog starka intryck. Hans verk, som
höra till de finare inom den nyare franska skolan,
omfatta en symfoni, symfoniska dikten Viviane,
pianokonsert, violinkonsert, pianokvartett,
operorna Héléne och Le roi Arthus, musik till
Shaksperes "Stormen" och Bouchors "Légende de
Sainte-Cécile", sångverk (Hymne védique, Poéme
de Vamour et de la mer), sånger och pianostycken.
E. F-t.
"Chauveau, J. B. A., dog 1917.
’Chauvel, T. N., dog 1909. Se L. Delteil, "C." (1900).
Chavannes [java^n], Edouard Emmanuel, fransk
sinolog, f. 5 okt. 1865 i Lyon, d. 29 jan. 1918 i
Fontenay-aux-Roses, vardt 1893 professor i kinesiska
språket och litteraturen vid College de
Tryckt den 7/3 23
France, vistades länge i Kina, där han 1889, 1891 och
1907 företog forskningsresor och ledde vetenskapliga
expeditioner. Utom många öfversättningar af kinesiska
arbeten offentliggjorde C. ett stort antal betydande
undersökningar, bl. a. La sculp-ture sur pierre
en Chine au temps des 2 dynasties Han (1893), Les
documents chinois découverts par A. Stein (1913)
och La sculpture bouddhique (1915) samt artiklar
i tidskrifter, särskildt den af C. och H. Cordier
utgifna "T’oung pao".
Chavlca officinärum, bot., detsamma som Piper longum
(se Piper, sp. 914).
Cheadle [tjl’dl], stad i engelska grefsk. Cheshire,
nära Mersey, 5 km. s. v. om Stockport, bildar tills,
med det närbelägna G a 11 e y ett stads-distrikt. 20,6
kvkm. med 11,036 inv. (1921). Bomullsspinnerier,
blekerier och kattuntryckerier.
*Checa, U., dog 6 jan. 1916 i Dax.
Cheddit. Se Sprängämne, sp. 829.
Cheeta, zool. SeGepardsläktet
*Chef, fr. (eng. chief), her., ginstam, sköldhuf-vud
(se Gin st a m och äfven Sköld, sp. 1361 och fig. 21
å pl. I).
Cheiloschisis ("harläpp"). Se Missbildning, sp. 660.
*Cheimatobia. Frostfjäriln finns afbildad å pl. I
till Trädgårdens skadeinsekter.
Chelan [jilärn], lång och smal typisk glaciärsjö
i staten Washington, Förenta staterna, omgifven af
snöhölj da 2,400-3,000 m. höga berg. Den är omkr. 113
km. lång, 3 km. bred och 530 m. djup.
Chelicerer, zool. Se M a n d i b e 1.
Chelidön, zool., svala. SeHirundinidse.
Chelifer, zool. SeKlokrypare.
Chelléen [jällea7], Chelléentiden, arkeol. Se
Paleolitiska perioden, sp. 1282 o. 1285, och
Paleolitisk konst.
*Che!minsky, J., dog 7 april 1914.
Chelonethi, zool. Se Klokrypare.
Chelonia, zool. Se Kräldjur.
’Chelsea har en staty af T h. Carlyle (afbildad i
art. om denne).
Chely’didae, zool. Se S k ö l d p a d d o r, sp. 1375.
ChelyWidae, zool. Se S k ö l d p a d d o r, sp. 1374.
Chemin des Dames [jemå7 dä da;m] 1. Route des Dames,
fr., "damernas väg", en omkr. 20 km. lång, enligt
traditionen för Ludvig XV:s döttrars räkning för
färd till och från slottet La Bove, men sannolikt
tidigare anlagd landsväg i franska dep. Aisne
mellan gården Malmaison (vid vägen Sois-sons-Laon)
och Craonne. Vägen går längs krönet af den redan
under Caesars tid för sin strategiska betydelse
kända höjdsträckningen mellan floderna Aisne och
Ailette (Lette). 7 mars 1814 stod längs C. ett
slag mellan en fransk och en rysk häraf delning
(se Craonne). Under Världskriget var ifrågavarande
höjdsträckning ("C.-platån") skådeplats för långvariga
strider mellan tyskarna, som efter återtåget från
Marne i sept. 1914 besatt och starkt befäst dess krön
och södra sluttning, och de öfver Aisne anfallande
engelsmännen och fransmännen. De senares upprepade
anfall, lika ofta mötta af motanfall, i syfte att
bemäktiga sig höjdsträckningen kröntes slutligen med
framgång, i det att tyskarna 2 nov. 1917 efter en
veckas förbittrade strider (slaget vid C.) nödgades
uppge hela Chemin des Dames-ställningen och gå
tillbaka
35 b., S. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
