Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chemin des Dames - Cheminée - *Chemnitz - Chenalopex ægyptiacus. Se Nilgåsen - Chêne - Cheng-tu. Se Scheng-tu. Suppl. - Chen-Nan-pin - *Chennevières-Pointel, Ch. P. de - Chenopodiineæ - *Chenopodium. Se äfven Mäll - *Cheopspyramiden. Jfr äfven Byggnadskonsten. Suppl., sp. 920 - Chepstow - Chèque - Cheren - Chéri, Rose Marie - Chermes. Se Granbarrlusen och Sköldlöss - *Cherso - Chérubin - Cheschvan. Se Marcheschvan - *Chesnecopherus. 1. Nils C. - *Cheste, J. de la P. y C. - Chester le Street - Chesterton, Gilbert Keith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Cheminée-Chesterton
100
öfver Ailette. 27 maj 1918 återeröfrade de dock
höjdplatån, men denna gick definitivt förlorad
i okt. s. å. genom 7:e tyska arméns återtåg till
Hun-ding-Brunhilde-ställningen. Se Världskriget,
sp. 167, 183, 219, 221, 222, 236, 237 och 243 samt
A i s n e._ Suppl. II. J-dt.
Cheminée [jemine], fr., eldstad, spis, kamin (se
d. o. 1), skorsten.
*Chemnitz hade 303,775 inv. 1919. Bland större
nyanläggningar märkas- patologisk-hygieniska
institutet (1906), krematoriet (s. å.), Lutherskyrkan
(1908), den katolska S:t Josefskyrkan (1909),
kliniken och sjukhuset Elisabethhaus (s. å.), rådhuset
(1908-10), stadsteatern och König-Albert-museum (1909;
de tre sista af Möbius).
Chenalöpex aegyptracus, zool. Se N i l g å s e n.
Chene [jan], by i kantonen Geneve, Schweiz,
407 m. ö. h., 4 km. s. ö. om staden Geneve. I
C. uppfördes 1895 en kolossalbyst öfver Louis Favre,
S:t Gotthard-tunnelns skapare, som föddes i C. 1826.
Cheng-tu. Se Sch en g-1 u. Suppl.
Chen-Nan-pin, kinesisk målare. Två målningar af honom
finnas återgifna å pl. Yl till art. Kina.
’Chenneviéres-Pointel, Ch. P. de, dog 1899.
Chenopodiineae, bot., underserie af
ser. Centro-spermce, utmärkt af blommor med
homoioklamy-deiskt hylle och oftast ensamt
fröämne. Hit höra fam. Chenopodiacece och
Amarantacece. G. L-m.
*Chenopodium, bot. Se äfven Mall.
’Cheopspyramiden. Jfr äfven Byggnadskonsten. Suppl.,
sp. 920.
Chepstow [tje’pståu], stad i engelska
grefsk. Monmouth, vid floden Wye, omkr. 2 km. från
dess utlopp i Severn. C. har liflig handel med sten,
kol, järn och timmer. I C. förlades 1917 ett af de
tre engelska statsskeppsvarfven med 158 har areal,
1,168 m. kajlängd och 6,6 m. djup. Sammanlagdt gaf
staten ut omkr. 108 mill. kr. för varfvets byggande,
och efter Världskrigets slut såldes det till ett
privat bolag. 5,144 inv. 1920. E. A-t.
Chéque [jä’k], fr., check (se d. o.).
Cheren (Éheren), stad i italienska kolonien Eritrea,
genom järnväg förenadt med Massaua, i ö. Där har
Evangeliska fosterlandsstiftelsen en 1874 upprättad
och 1890 ånyo grundlagd missionsstation.
Chéri [Jeri/], Ro se Marie, fransk skådespelerska,
f. 1824 i Étampes, d. 1861 i Passy, var alltifrån 1842
till sin död Gymnaseteaterns prima-dotnna, för hvilken
Augier, Dumas d. y. m. fl. skrefvo roller. Hon spelade
med utomordentlig finhet och själfullhet unga flickor,
lyckliga hustrur och försmådda älskande kvinnor. 1847
äktade hon teaterns chef, Montigny.
Chermes, zool. Se Granbarrlusen och Sköldlöss.
*Cherso. ön och staden tillhöra numera Jugo-Slavien.
Chérubin [jerybä7], personage i Beaumarchais’ komedi
"Figaros bröllop" och i Mozarts liknämnda opera, är
en page (i operan roll för sångerska, mezzosopran),
som blifvit typen för en yngling i pubertetsåldern,
sällt anfäktad af obestämda begärelser.
Cheschvan. Se Marcheschvan.
"Chesnecopherus. 1. Nils C. I Stockholms stads
tankebok för 1622 omtalas C. såsom då afliden.
*Cheste, J. de la P. y C., föddes 10 maj 1809 och
dog l nov. 1906.
Chester le Street [tje’st9 la str!7t], stad i engelska
grefsk. Durham, nära floden Wear, 9,? km. n. om staden
Durham. Kolgrufvor och järnverk. 14,712 inv. (1921).
Chesterton [tje’st8tn], Gilbert Keith, engelsk
författare, f. 29 maj 1874 i London, tänkte först egna
sig åt konsten, men vardt 1900 tidningsman och har
sedan uteslutande varit författare. Han har medarbetat
i "Daily news" 1900-13, "The bookman", "The speaker",
"Illustrated London news" 1905 ff. m. fl. tidningar
som kritiker och kåsör samt tjusat en stor läsekrets
genom sina aggressiva, ofta kvicka, paradoxala och
humoristiska artiklar, hvilka till stil och anläggning
sträfva efter att förbluffa. Samma egenskaper ha hans
böcker. Fantastiska historier och detektivnoveller
som The Napoleon of Notting hill (1904), The club of
queer trades (1905), The man who was thursday (1908;
"Mannen som var torsdag", s. å..; 2:a uppl. 1922),
The ball and the cross (1910), The innocence of
father Brown (1911; "Den menlöse fader Brown",
1912, 2:a uppl. 1922), Manalive (1912), The wisdom
of father Brown (1914; "Fader Browns visdom", 1921)
och The flying inn (1914; "Det flygande värdshuset",
1922), diktsamlingar (The wild knight, 1905, tillökt
uppl. 1914, Poems, 1915), kritiska studier öfver
författare och konstnärer (G. F. Watts, 1902, ny
uppl. 1914, Browning, 1903, Charles Dickens 1907,
ny uppl. 1913, William Elake 1910, G. B. Shaw 1910,
ny uppl. 1914, The mc-torian äg e in literatur e,
1913) och ett stort antal samlingar af uppsatser och
artiklar (Twelve types, 1902, ny uppl. 1911, Heretics,
1905, Att things considered, 1908, Orthodoxy s. å.,
Tremendous trifles, 1909, Alarms and discursions,
1910, Whafs wrong with the world?, s. å.) ha alla
visat en fyndig och frappant stil af utprägladt
intellektuell hållning och påtagligt journalistisk
brio, mycken rikedom på uppslag, men också böjelse
att trött-köra hvarje infall och oförmåga att hålla
intresset vid makt i större kompositioner. Med en
stark och frisk tro på lifvet och ett oförfäradt
stridshumör har C. varit en mycket framträdande
gestalt i de två senaste årtiondenas engelska
offentliga lif. Först fritänkare och socialistisk
radikal, vardt C. efter boerkriget, där han försvarade
boernas sak, och en sammanstötning med socialisten
Blatchford rätt snart omvänd till kristendom
(han öfvergick senare till katolska kyrkan)
och konservatism, och C. har sedan outtröttligt
angripit de moderna åskådningarna. C:s kritik af
engelska synpunkter och förhållanden lämnade under
Världskriget rum för en mera positiv uppskattning,
hvaremot han angrep tyskarna (The barbarism of
Berlin, 1914. Letters to an old garibaldian, s. å.,
A short history of England, 1917). Hans senaste verk
äro Irish impressions (1919), The superstition of
divorce (1920), The new Jerusalem (s. å.) och The
uses of diversity (1921), berättelserna The man who
knew to much (1922), den sociologiska Eugenics and
other evils (s. å.), reseboken What I saw in America
(s. å.) och diktsamlingen The ballad of St. Barbara
(s. å.). Se H. Nielsen, "En möderne reak-tionaer"
(1911), J. West, "G. K. C." (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
